Karl Ristikivi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Karl Ristikivi, född 16 oktober 1912 i Pärnumaa i Sauleps socken i landskapet Läänemaa (numera Kilgi i Varbla socken, landskapet Pärnumaa), död 19 juli 1977 i Solna, var en estnisk författare. Han räknas till de bästa estniska författarna under 1900-talet. Ristikivi skrev sammanlagt 17 romaner och därutöver artiklar, poesi och kortprosa. De tre första romanerna utkom i Estland före och under andra världskriget.

Ristikivi växte upp under enkla förhållanden men fick möjlighet att studera. Han utkom under 1930-talet med fyra barnböcker och 1938 utkom hans första roman, Tuli ja raud (Eld och järn), för vilken han fick förlaget Loodus romanpris. Under andra världskriget tvingades Ristikivi fly från Estland först till Finland och 1944 vidare till Sverige. Han levde resten av sitt liv i Sverige och återsåg aldrig Estland.

Hans roman Hingede öö (Själanatt) anses[av vem?] vara den första surrealistiska romanen på estniska. Den utkom 1953 på Eesti kirjanike kooperatiiv (Estniska författarkooperativet) i Lund. Först 1991 kunde den utkomma i Estland. Romanen utspelar sig en nyårsnatt i Stockholm. Huvudpersonen hamnar i ett främmande hus där han vandrar runt i olika rum och träffar människor som ibland verkar känna honom trots att de är främmande för honom. Andra människor verkar vagt bekanta men han har svårt att placera dem. Allt skildras i en realistisk stil men innehållet är drömlikt. Romanen behandlar teman som främlingskap och skuld.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Eric Dickens: Karl Ristikivi : den oöversatte exilesten. I: Horisont, årg. 42 (1995): nr 3, s. 46-56

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från estniskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia