Karl Wilhelm von Willisen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karl Wilhelm von Willisen
Karl Wilhelm Freiherr von Willisen (1790–1879), omkring 1870
Titlar
Yrke Militär
Övrigt arbete lärare vid krigsakademien
Militärtjänst
I tjänst för Kungariket Preussen Kungariket Preussen
Land Tyskland
Grad General
Befäl Generalstabsofficer
Slag/krig 1813-15 års fälttåg
fälttåget i norra Italien
slaget vid Isted
Utmärkelser Järnkorset av andra klassen (1813)

Järnkorset av första klassen (1815)
Röda örns orden av fjärde klassen (1835)
Sankt Annas orden (1835)
Röda örns orden med band (1838)
Röda örns orden med eklöv (1846)

Personfakta
Född 30 april 1790
Staßfurt, Magdeburg, Preussen
Död 25 februari 1879 (88 år)
Dessau, Anhalt, Tyskland
Frälse/adelsätt von Willisen

Karl Wilhelm von Willisen, född 30 april 1790 i Staßfurt, död 25 februari 1879 i Dessau, var en tysk militär och friherre. Han blev officer 1806, överste 1836, generalmajor 1842 och generallöjtnant 1849. Willisen deltog som generalstabsofficer i 1813-15 års fälttåg mot Napoleon. Åren 1848-49 var han regeringskommissarie i Posen och deltog i fälttåget i norra Italien under Radetzky 1850, samt i det Slesvig-holsteinska kriget samma år. Han var även under flera år lärare vid krigsakademien i Berlin. Willisen avled den 25 februari 1879.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Karl Wilhelm von Willisen föddes den 30 april 1790 som den tredje sonen till Staßfurts borgmästare Karl Wilhelm Hermann von Willisen och hans hustru Friederike von Trotha. Willisen erhöll officersutbildning vid den preussiska kadettkåren och anslöt sig till det preussiska 21:a infanteriregementet år 1804. Tillsammans med sitt regemente deltog han knappt 16 år gammal i slaget vid Auerstedt, därhan sårades svårt.

Efter freden i Tilsit lämnade von Willisen den preussiska armén och tog värvning vid den Schillerska frikåren men gick snart i österrikisk tjänst. Willisen befodrades till löjtnant och deltog i slaget vid Wagram 1809. Efter freden i Schönbrunn deserterade han från den österrikiska armén men greps och hölls fången i Kassel. Wilisen lyckades dock att rymma från fängelset och inträdde åter i preussisk tjänst. Han deltog i Sjätte koalitionskriget som stabsofficer vid den schlesiska armén och befordrades till kapten vid Blüchers stab. Efter Napoleonkrigens slut kvarstannade han i generalstaben och tjänade som lärare vid krigsakademin i Berlin.

1849 begärde han avsked från den preussiska armén och utnämndes till överbefälhavare över förbundstrupperna i Slesvig-holsteinska kriget. Willisens deltagande fick dock ett snöpligt slut med nederlag i slagen vid Isted och Fredrikstadt. På grund av motgångarna begärde Willisen avsked och slog sig ner i Dessau där han avled den 25 februari 1879.

Befodringshistorik[redigera | redigera wikitext]

År Grad
1806 Fänrik
1813 Premiärlöjtnant
1814 Stabskapten
1815 Kapten
1818 Major
1834 Överstelöjtnant
1836 Överste
1842 Generallöjtnant
1849 General

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Zur Polenfrage. Flugblatt, (1848)
  • Offener Brief an den Major von Voigts-Rhetz als Entgegnung auf seine aktenmäßige Darstellung (1848)
  • Über die große Landes-Vertheidigung oder über den Festungsbau und Heerbildung in Preußen. (1860)
  • Theorie des grossen Krieges (4 band, 1840-68)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]