Karl XI:s kröning

Huvudartikel: Svenska kröningar

Karl XI:s kröning ägde rum den 28 september 1675 i Domkyrkan i Uppsala. Kung Karl XI kröntes av ärkebiskop Laurentius Stigzelius och Riksdrotsen Per Brahe d.y.^[1]

Kröningen[redigera | redigera wikitext]

Kröningen var en ståtliga ceremoni som hölls i Uppsala och som började med en procession från slottet till domkyrkan där själva kröningsakten tog vid, varefter en procession gick tillbaka till slottet.

Proccessionen från Uppsala slott till kyrkan^[2][redigera | redigera wikitext]

Klockan 8 på morgonen den 28 september stod gardet uppställt på borggården, då kungen kom ut ifrån Rikssalen. Proccessionen gick i följande ordning:

Två härolder - sekreterarna Wattrang och Tavasten
Sex trumpetare och ett par pukor
Hovmarskalken Bengt Rosenhane
Officerarna, utländska gäster, extra capita och hovjunkarna tre och tre i rad
Lantmarskalken Gustav Duwall
Ridderskapet och Adeln uppdelade efter klass, tre och tre i rad
Två härolder - sekreterarna Rothof och Leijonclou
Sex trumpetare och ett par pukor
Riksmarskalken Johan Gabriel Stenbock
Riksråden två och två till häst
Rådets ämbetsmän till häst bärande riksregalierna;
- Nyckeln av riksskattmästaren Sten Nilsson Bielke
- Riksäpplet av rikskanslern Magnus Gabriel de la Gardie - Enligt uppgift från Nils Bielke ramlade Magnus Gabriel av sin häst under processionen och tappade riksäpplet i marken, vilket sågs som ett dåligt omen.^[3]
- Spiran av riksamiralen Gustav Otto Stenbock i vars ställe det äldsta riksrådet Axel Sparre utförde uppgiften.
- Svärdet av riksfältherren Karl Gustav Wrangel i vars ställe det äldsta riksrådet Gustav Banér utförde uppgiften.
- Kronan av riksdrotsen Per Brahe d.y.
Kung Karl XI till häst flankerad av hovstallmästaren Reutercrantz och överhovstallmästaren under en himmel som bars av fyra generaler och fyra landshövdingar, varav en var Johan Ekeblad.^[4]
På var sin sida om kungen gick 24 "adelsbussar" och utanför dem kungens lakejer
Fältmarskalken Krister Horn till häst med Riksbaneret
Riksrådet Ernst Johan Creutz till häst med kröningskjorteln
Kungens kammarherrar till fots
Kungens pager
Kungens vagn som slutar alt

Kröningsakten[redigera | redigera wikitext]

När processionen kommit fram till domkyrkan steg kungen ner från hästen och hälsades vid kyrkporten av ärkebiskop Lars Stigzelius med orden Välsignad vare han som kommer i Herrens namn!. Därefter ledde ärkebiskopen processionen in i kyrkan där han gick främst med smörjelsehornet, därefter kom riksråden i sina nyuppsydda riksrådsmantlar, som kallades talar och var sydda i karmosinrött sammet med bräm i hermelin. Därefter kom kungen i en dräkt i blommig silverbrokad. Ärkebiskopen smorde kungen och regalierna tilldelades honom.^[2]

Kröningsmusiken samt bibeltexter[redigera | redigera wikitext]

Vid intåget i kyrkan spelades det på kyrkans orgel samt av trumpeter, pukor och andra instrument. Deltagande musiker var Hovkapellet under Gustav Düben samt Hovtrumpetarkåren. Därefter sjöng biskopen i Strängnäs, Carolus Lithman, Veni sancte Spiritus på svenska. Därefter följde predikan över texten i Andra Krönikeboken 1:1, vilken lyder i 1917 års kyrkobibel: Salomo, Davids son, befäste sig nu i sin konungamakt, i det att HERREN, hans Gud, var med honom och gjorde honom övermåttan stor.

Därefter sjöng biskopen i Skara, Johannes Baazius den yngre, Symbolum eller Tron. Därefter sjöng biskopen i Växjö, Jonas Johannis Scarinius, Litanian från altaret, som kör till detta svarade samtliga närvarande biskopar med sång. Efter smörjelsen sjöng hela församlingen med musik psalmen Gud give vår Konung, därefter ett nytt musikstycke, som följdes av psalmen Herren vår Gud vare med dig blid, och efter välsignelsen kom ytterligare ett musikstycke. Därefter är gudstjänsten slut, och det sjöngs Te Deum laudamus, varpå uttåget börjades under musik.^[2]

Drottning Kristinas silvertron[redigera | redigera wikitext]

Drottning Kristinas silvertron stod framme vid altaret, i koret. Silvertronen användes första gången till drottning Kristinas kröning 1650 i Storkyrkan. Drottning Kristinas silvertron står sedan 1755 placerad på Rikssalen på Stockholms slott, då den togs i bruk till 1755 års riksdag. Vid slottsbranden 1697 stod tronen i rikssalen på slottet Tre Kronor och tronen var en av endast två möbler som räddades vid slottsbranden. Efter slottsbranden 1697 stod tronen i Wrangelska palatset innan den nya Rikssalen togs i bruk 1755.

Efter kröningsakten[redigera | redigera wikitext]

Efter kröningsakten gick kröningståget tillbaka till slottet i samma ordning som innan. Allmänheten bjöds på en kröningsfest med helstekt oxe späckad med allehanda andra köttsorter. Kungen själv höll en kröningsfest på slottet i Rikssalen där han åt tillsammans med adeln, de utländska sändebuden och sitt hov; präster, borgare och bönder som var riksdagsmän åt i en angränsande sal. Kastmynt kastades även ut till folket. Dagen efter på Mikaelidagen tog kungen emot hyllingar och trohetseder från riksrådet, ridderskapet och övriga stånd.^[2]