Karl XV:s staty

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karl XV framför Biologiska museet, 2006.

Karl XV:s staty är en ryttarstaty som avbildar Sveriges kung Karl XV. Statyn står på Lejonslätten framför Biologiska museetKungliga Djurgården i Stockholm. Statyn skapades av bildhuggaren Charles Friberg och avtäcktes den 3 maj 1909.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Till tävlingen om en ryttarstaty av Karl XV inkom tolv bidrag, och första pris, med en prissumma om 2000 kronor, gick till bildhuggaren Charles Friberg, då bosatt i Paris. Andra pris om 1200 kronor gick till bildhuggaren Gustaf Malmqvist. Något tredje pris utdelades inte.[1]

I en artikel i tidningen Idun den 15 februari 1906 kan man läsa:

"Stoden är lugnt hållen med den jämnt trafvande springaren, på hvilken konungen sitter iförd kronprinsens husarregementes uniform. En vindfläkt rister i plymen och slår ut en flik af dolman, hvilket ger en viss bravur åt statyn. Förvisso skulle en mera djärf behandling af ämnet, mera dristighet i rörelsen hos ryttare och häst bättre öfverensstämt med den hos svenskarne bevarade uppfattningen af den käcke lefnadsglade Karl XV, men med det prisbelönta förslaget för ögonen får man vara tacksam, att uppgiftens lösning blifvit så tillfredsställande som den är."

[2]

För sitt arbete med statyn utnämndes Friberg till riddare av Vasaorden samt av den danska Dannebrogorden.[3]

Avbildning[redigera | redigera wikitext]

Statyn är utförd i brons och står på en sockel av granit. Sockeln är prydd med kungens namnchiffer under kunglig krona samt kungens valspråk Land skall med lag byggas.

Kungen bär Kronprinsens husarregementes paraduniform vilken bland annat består av Dolma m/1870 samt Käppi m/1858. Regementet kallades dock under Karl XV:s tid för Husarregementet Konung Karl XV. Hästen som kungen rider på är avbildad med schabrak under sadeln[4]. Kungen bär Serafimerordens band över höger axel. På bröstet bär han, bland annat, kraschan för Serafimerorden. [5]

Statyns placering och dess utseende skall erinra om den tid på 1860-talet då Karl XV i maj brukade inviga sommaren med en kortege runt Djurgården.[6]

Avtäckning[redigera | redigera wikitext]

Statyn avtäcktes på Karl XV:s födelsedag den 3 maj 1909, i närvaro av kung Gustaf V samt andra medlemmar av det svenska kungliga huset samt Kung Fredrik VIII och Drottning Louise av Danmark. Karl XV var drottning Louises far.[7] Förutom de kungliga deltog diplomatiska kåren, ett flertal ministrar i Regeringen Lindman och många åskådare.[8]

Ceremonin inleddes med en kunglig kortege från Stockholms slott som gick över Norrbro ut mot Djurgården dit den kom fram klockan halv tre. Där var ett flertal läktare uppbyggda för gästerna. När de kungliga anlände spelades kungssången. Generallöjtnanten Carl Ericson, som varit ordförande i Kommittén för statyns resande, höll invigningstalet. Talet utryckte glädjen över att den danske kungen och drottningen kommit, och särskilt att drottningen, som var Karl XV:s dotter, närvarade. Därefter invigde kung Gustaf V statyn med att beordra att täckelset skulle falla, varvid Svea livgardes musikkår avgav trumvirvlar och fanfarer samtidigt som ett batteri vid Galärvarvet sköt kunglig salut om 21 skott.[9]

En stor manskör på plats sjöng efter saluten sångerna Vårt land samt Hör oss Svea. Sedan lade drottning Louise samt kung Gustaf V ned varsin lagerkrans vid statyns fot, därefter lade Riksmarskalken Fredrik von Essen ned en krans från Karl XV:s hov och stab, generallöjtnanten Ericson lade ner en krans från bidragsgivarna. Det nedlades även kransar från Kungliga Konstakademien samt från Kronprinsens husarregemente. De kungliga samlades därefter vid statyn tillsammans med medlemmar från kommittén, samt bildhuggaren Charles Friberg. Friberg blev nu på platsen utnämnd till Riddare av Vasaorden av Gustav V, och mottog dess riddartecken.[10][11]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ kb.se
  2. ^ gu.se
  3. ^ Riksarkivet.se
  4. ^ Riksarkivet.se
  5. ^ Baserat på okulär bedömning av fotografiet.
  6. ^ Tidningen Idun, nummer 7 1906.
  7. ^ Tidningen Idun, nummer 18 1909.
  8. ^ Dalpilen, 7 maj 1909, sid 2
  9. ^ Dalpilen, 7 maj 1909, sid 2
  10. ^ Tidningen Idun, nummer 19 1909
  11. ^ Tidningen Kalmar, 5 maj 1909, sid 2.


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]