Karlskrona kommun är en kommun i Blekinge län . Centralort är länets residensstad , Karlskrona .
Kommunen utgör den östra delen av landskapet Blekinge och är med sina drygt 1000 kvadratkilometer den största av länets kommuner.
Kommunen hade 2023-12-31 66 420 invånare, vilket placerar den på 36:e plats avseende folkmängd. Den gränsar i väster till Ronneby kommun i Blekinge län, samt i norr till Emmaboda och Torsås kommun i Kalmar län (landskapet Småland ). I nordöst har kommunen även en maritim gräns till Mörbylånga kommun på Öland i Kalmar län. I söder och öster finns Östersjön med Blekinge skärgård i söder.
Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Aspö (från 1888), Augerum , Fridlevstad , Hasslö (från 1888), Jämjö , Kristianopel , Lyckeby , Lösen , Nättraby , Ramdala , Rödeby , Sillhövda , Sturkö , Tjurkö , Torhamn och Tving . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock ej Aspö, Hasslö och Lyckeby. I området fanns även Karlskrona stad som 1863 bildade en stadskommun . 1870 bröts Eringsboda landskommun ut ur Tvings landskommun . Hasslö och Aspö landskommun bildades den 1 maj 1888 och delades 1926.
Långö municipalsamhälle inrättades 14 februari 1908 och upplöstes vid årsskiftet 1933/1934 då en del av Augerums landskommun uppgick i Karlskrona stad.
Kristianopels municipalsamhälle inrättades 1924 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Fridlevstad Sillhövda ), Jämjö Kristianopel och Torhamn ), Lyckeby Augerum och Lösen ) samt Tving Eringsboda och Tving). Samtidigt uppgick landskommunerna Aspö och Tjurkö i Karlskrona stad medan landskommunerna Hasslö , Nättraby , Ramdala , Rödeby och Sturkö förblev oförändrade.
1963 upphörde Tvings landskommun och delades. Tvings församling fördes till Fridlevstads landskommun medan Eringsboda församling fördes till Kallinge landskommun (numera del av Ronneby kommun ). Samtidigt uppgick Sturkö landskommun och Ramdala landskommun i Jämjö landskommun . 1967 införlivades Lyckeby landskommun i Karlskrona stad.
Karlskrona kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Karlskrona stad. 1974 införlivades kommunerna Hasslö , Nättraby , Jämjö , Rödeby och Fridlevstad . [ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Karlskrona domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga .[ 6]
Kommunvapnet Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI :s spegelmonogram, allt av guld .
Staden hade både namn och vapenbild efter sin grundare. Det var ursprungligen ett sigill, men användes som vapen. Efter den långdragna kommunbildningen, som slutfördes 1974 registrerades vapnet samma år i PRV för Karlskrona kommun. Av de i kommunen ingånde tidigare enheterna hade Fridlevstad , Jämjö , Lyckeby och Nättraby fört vapen, vilkas giltighet upphörde.
Demografi Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Karlskrona kommun 1970–2010
År
Invånare
1970
59 209
1975
60 013
1980
60 141
1985
59 393
1990
59 054
1995
60 592
2000
60 564
2005
61 383
2010
64 032
2015
65 380
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Utländsk bakgrund Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 582, eller 13,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 64 348 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 321, eller 7,12 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 676 den 31 december 2002).[ 7]
Utrikes födda Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Karlskrona kommun 64 348 personer. Av dessa var 7 061 personer (11,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 8]
Indelningar Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt inom Karlskrona kommun Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 9]
Tätorter Det finns 19 tätorter i Karlskrona kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015.
Kommunikationer Från sydväst till nordöst genomkorsas kommunen av E22 . I Karlskrona ansluter riksväg 28 norrut och länsväg 122 åt nordväst. Karlskrona är ändstation för Blekinge kustbana från väster och Kust till kust-banan från norr. Båda banorna har även stopp vid Bergåsa . Kust-till-kustbanan mot Växjö och Göteborg trafikeras av SJ :s fjärrtåg och Krösatågens regiontåg mot Emmaboda . Blekinge kustbana trafikeras av Öresundstågs fjärrtåg mot Kristianstad C och Hässleholm C och vidare mot Malmö och Helsingborg . Från Karlskrona finns färjeförbindelsen Karlskrona–Gdynia till Gdynia i Polen som trafikeras av Stena Line .
Politik I Karlskrona styr en mitten koalition bestående av Socialdemokraterna , Centerpartiet och Folkpartiet , i majoritet. [ 10]
Kommunstyrelseordförande och kommunalråd Kommunfullmäktige 2014–2018
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
S Rikard Jönsson
C Maria Persson
M Peter Glimvall
[ 11]
Kommunstyrelsen 2014–2018
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
S Patrik Hansson
C Magnus Larsson
M Camilla Brunsberg
[ 12]
Nämndpresidier
Nämnd
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
Arbetsmarknadsnämnden[ 13]
S Lisbeth Bengtsson
L Filip Issal
M Gustav Nilsson
Drift- och servicenämnden[ 14]
S Peter Johansson
L Gunilla Ekelöf
M Anna Ottosson
Funktionsstödsnämnden[ 15]
L Karin Dovstad
S Tomas Karlsson
M Emma Stjernlöf
Kultur- och fritidsnämnden[ 16]
S Jonas Sandström
C Gunilla Gustavsson
KD Billy Åkerström
Kunskapsnämnden[ 17]
S Sandra Bizzozero
C Pernilla Persson
M Emma Swahn Nilsson
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden[ 18]
C Magnus Larsson
S Susanne Johansson
M Carl-Göran Svensson
Socialnämnden[ 19]
C Ingrid Hermansson
S Eva Strömqvist
M Morgan Kullberg
Valnämnden[ 20]
C Katarina Johansson
M Birgitta Gamelius
Äldrenämnden[ 21]
S Jan-Anders Lindfors
L Kent Lewén
M Jan-Åke Nordin
Överförmyndarnämnden[ 22]
S Birgitta Möller
M Emina Cejvan
Mandatfördelning i Karlskrona kommun, valen 1970–2014
Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 1 26 6 13 4 50 86,9 1973 1 37 17 11 9 75 90,5 1976 38 15 11 11 75 91,7 1979 2 37 11 11 1 13 75 90,7 1982 2 39 12 6 1 15 75 90,9 1985 4 36 9 10 1 15 75 89,6 1988 4 36 4 9 9 1 12 75 87,0 1991 3 32 2 9 8 5 16 75 87,4 1994 4 38 3 7 4 2 17 75 87,2 1998 7 31 2 6 5 7 17 75 82,33 2002 4 35 2 3 5 10 5 11 75 83,60 2006 2 30 3 8 6 7 3 16 75 83,30 2010 3 28 4 8 5 6 3 18 75 84,65 2014 4 29 4 11 5 4 3 15 75 85,65
Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Vänorter Karlskrona har 8 vänorter:[ 23]
Se även Källor
^ [a b ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel ). Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618 . Läst 5 juli 2015 .
^ [a b ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023” . Statistiska centralbyrån . 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/ . Läst 22 februari 2024 .
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015” . Statistiska centralbyrån . 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49 . Läst 27 maj 2018 . ^ ”Största offentliga arbetsgivare” . Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259 . Läst 8 november 2015 . ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Domsagohistorik Karlskrona tingsrätt ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)^ [a b Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Arkiverade kopian” . Arkiverad från originalet den 27 september 2014. https://web.archive.org/web/20140927111140/http://www.svt.se/nyheter/regionalt/blekingenytt/nytt-styre-klart-i-karlskrona . Läst 27 september 2014 .
^ [1] , TroInt-intern (Kommunfullmäktige).^ [2] , TroInt-intern (Kommunstyrelsen).^ 2015 , TroInt-intern (Arbetsmarknadsnämnden).^ 2015 , TroInt-intern (Drift- och servicenämnden).^ [3] , TroInt-intern (Funktionsstödsnämnden).^ 2015 , TroInt-intern (Kultur- och fritidsnämnden).^ 2015 , TroInt-intern (Kunskapsnämnden).^ 2015 , TroInt-intern (Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden).^ 2015 , TroInt-intern (Socialnämnden).^ 2015 , TroInt-intern (Valnämnden).^ 2015 , TroInt-intern (Äldrenämnden).^ 2015 , TroInt-intern (Överförmyndarnämnden).^ Karlskrona - Vänorter Arkiverad 11 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine . Externa länkar 
Sverige
Lyckeby landskommun
Europeiska unionen: Övriga länder
Irak
Polen
Bosnien och Hercegovina
/
Syrien
Tyskland
Iran
Kina
Finland
Afghanistan
Danmark
Somalia
Thailand
Norge
Turkiet
Island
Sovjetunionen
Hilleröd, Danmark
Horten, Norge
Lovisa, Finland
Ólafsfjörður, Island
Klaipeda, Litauen (sedan 1989)
Gdynia, Polen (sedan 1990)
Baltijsk, Ryssland (sedan 1995)
Rostock, Tyskland (sedan 2000)
Aizpute , Lettland (sedan 2009)
Wikimedia Commons har media som rör Karlskrona kommun.
