Karmanlinjen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Slutet på jordens atmosfär

Karmanlinjen är en tänkt yta ungefär 100 km över havsytan och är en praktisk definition av gränsen mellan jordens atmosfär och yttre rymden.[1]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Definitionen av Karmanlinjen vid 100 km används av Fédération Aéronautique Internationale (FAI), som är en internationell standardsättande organisation som fastställer regler för rekordslagning samt kontrollerar och godkänner nya rekord inom aeronautisk och astronautisk verksamhet.[1]

USA:s flygvapen och NASA definierar istället gränsen som 80 km (50 miles).[2]

Linjen är namngiven efter den ungersk-amerikanska forskaren Theodore von Kármán.

Egenskaper hos atmosfären[redigera | redigera wikitext]

Med stigande höjd blir jordens atmosfär gradvis allt tunnare. Höjden 100 km är inte någon exakt gräns, men vid denna höjd är atmosfären så tunn att ett flygplan för att få tillräcklig lyftkraft måste färdas snabbare än omloppshastigheten för denna höjd. Med andra ord är luften "för tunn" för att ge lyftkraft åt ett konventionellt flygplan.

Med liknande resonemang kan det visas att satelliter utan egen framdrivning inte kan ha en omloppsbana på lägre höjd än cirka 160 km, då luftmotståndet i så fall blir så stort att de bromsas och faller in mot jorden efter mindre än ett varv.[3]  

Karmanlinjen blir därför en praktisk och pedagogisk höjdgräns under vilken flygtrafik vid minskande höjd blir möjlig men satelliter absolut inte kan existera, och där över denna gräns det omvända gäller.

Ungefärliga höjder för olika farkoster[redigera | redigera wikitext]

Listan som följer ger ungefärliga höjder för verkliga farkoster:

Det framgår av listan att inga "vanliga" flygplan kommer i närheten av Karmanlinjen utom raketflygplanet X-15, som dock mer liknade en raket.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”The 100 km Boundary for Astronautics” (DOC). Fédération Aéronautique Internationale Press Release. 24 juni 2004. Arkiverad från originalet den 27 november 2006. https://web.archive.org/web/20061127224948/http://www.fai.org/press_releases/2004/documents/12-04_100km_astronautics.doc. Läst 30 oktober 2006. 
  2. ^ Voosen, Paul (July 24, 2018). ”Outer space may have just gotten a bit closer”. Science. doi:10.1126/science.aau8822. http://www.sciencemag.org/news/2018/07/outer-space-may-have-just-gotten-bit-closer. Läst 1 april 2019. 
  3. ^ ”IADC Space Debris Mitigation Guidelines” (PDF). Inter-Agency Space Debris Coordination Committee. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203014608/http://www.iadc-online.org/Documents/IADC-2002-01,%20IADC%20Space%20Debris%20Guidelines,%20Revision%201.pdf. Läst 22 augusti 2015. 
  4. ^ ”Research on Balloons to Float over 50 km altitude”. JAXA - Japan Aerospace Exploration Agency. 2003. http://www.isas.jaxa.jp/e/special/2003/yamagami/03.shtml. Läst 17 november 2020.