Karolinska gymnasiet, Örebro

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karolinska gymnasiet
Karolinska högre allmänna läroverk (1878-1966)
Karolinska elementarläroverket
(1849-1878)
Karolinska läroverket May 2014.jpg
Läroverkets huvudbyggnad från 1832.
Karolinska skolan orebro.JPG
Skolbyggnaden sedd från skolgården.
Skoltyp Gymnasieskola
läroverk före 1966
Ort Örebro
Län Örebro län
Land Sverige
Grundad 1849
Antal elever Cirka 900
Webbplats Karolinska skolan, webbplats

Karolinska gymnasiet, (lokalt smeknamn Karro), är en gymnasieskola i Örebro, ett stenkast ifrån slottet (i vilket skolan hade klassrum på översta våningen) och har ca 900 elever, enligt lokal jargong kallade piltar. Gatuadressen är Olaigatan 25. Skolan erbjuder fyra program: det samhällsvetenskapliga programmet, det estetiska programmet, det naturvetenskapliga programmet samt det iprogrammet. Karolinska skolans profiler är kultur och internationalisering, och skolan erbjuder resor och utbyten till en rad olika länder runt om i världen, under läsår 04/05 till exempel, till Tyskland, USA, Ryssland, Tjeckien, Slovakien, Spanien, Italien med flera. Karolinska är certifierad FN-skola[1].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Man vet inte exakt när Karolinska skolan bildades; första gången den omnämns i skrift är 1347. Skolan låg i ungefär 300 år i ett hus vid Nikolaikyrkan, och hette på den tiden Örebro Skola. Under den tiden fick skolan sitt sigill, närmare bestämt 1579, som föreställer en uppslagen bok, ett ris och en färla och med texten OREBRO SKOLAE SIGNET LXXVIIII.

Vid början av 1800-talet var skolan "hemlös" och flyttade runt i olika lokaler, vilket inte alls var praktiskt. Efter riksdagen 1810 anhölls att skolan skulle få utnyttja en fastighet belägen vid Riddargatan 10 (vid nuvarande Centralpalatset). Kronprins Karl Johan var mycket välvillig till skolan, eftersom han själv blivit utsedd till kronprins i Örebro. Han gav därför först 5000 rdr banco, senare ytterligare 1000 rdr banco, ur sin egen handkassa men krävde i utbyte att skolan skulle kallas Schola Carolina efter kung Karl XIII.

Skolan har funnits på sin nuvarande plats vid Olaigatan sedan 1832, då huvudbyggnaden invigdes. Den byggdes ut år 1899 efter ritningar av stadsarkitekten Magnus Dahlander. När skolan byggdes om, förlades undervisningen till Segelbergska palatset. Magnus Dahlander ritade även gymnastikbyggnaden, invigd 1909. Byggnaden kallad "Sibirien", utmed Fredsgatan, uppfördes 1864. Den s.k. Nybyggnaden, utmed Skolgatan, tillkom 1936, och är ritad av stadsarkitekten Georg Arn. År 1909 övertog skolan "Stallet" , det vill säga gamla landshövdingestallet utmed Olaigatan, och 1957 byggdes husarernas ridhus om till idrottshus för läroverket.

1960 intogs för första gången kvinnliga elever i gymnasiets och realskolans första årskurser, efter att tidigare enbart kunnat gå på högre allmänna läroverket för flickor (dagens Risbergska skolan). Idag utgör flickor 70-80% av eleverna.

Skolans namn var före 1538 Klosterskolan, därefter till 1615 Katedralskolan. Från 1615 till 1812 Högre eller fullständig trivialskola och därefter Schola Carolina

I anslutning till läroverksreformen år 1849 ombildades skolan till ett (högre) elementarläroverk[2], från 1878 benämnt Karolinska högre allmänna läroverk. 1966 kommunaliserades skolan och fick därefter namnet Karolinska gymnasiet. Karolinska Läroverket tillhörde de 18 skolor vid vilka studentexamen började avläggas 1864, och i maj 1968 avlades studentexamen för sista gången vid skolan. Realexamen gavs från 1907 till 1964.[3]

1981 bildades Miljöpartiet i skolans aula.[4]

Krampen[redigera | redigera wikitext]

En av Karros högtider är Krampen, en skolkamp som hålls i början av juni, där Karolinska skolan brukade tävla mot Risbergska skolan fram till krampen 2016. Det finns elevföreningar på båda skolorna som arrangerar tävlingen, som tillverkar skoltröjor, hittar på finurliga låtar och hejaramsor osv.

Museum[redigera | redigera wikitext]

Ett biologiskt museum tillkom vid byggandet av byggnaden Sibirien 1868 och är ett av Sveriges bäst bevarade läroverksmuseum.

Kända elever[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ FN-förbundet Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Sveriges Statskalender. 1877. http://runeberg.org/statskal/1877/0330.html 
  3. ^ ”Arkivförteckning karolinksa skolan”. Örebro kommun. https://www.orebro.se/download/18.642928a71294f625e2580004230/1412586568169/%C3%96rebro+stad+Karolinska+skolan+-+arkivf%C3%B6rteckning.pdf. Läst 9 mars 2016. 
  4. ^ ”Skolans historia, biologiska museum och sällskapet Karolinare - Karolinska gymnasiet” (på sv). www.orebro.se. http://www.orebro.se/karolinskagymnasiet/omskolan/skolanshistoriabiologiskamuseumochsallskapetkarolinare.4.1ce67f8114fb4fd5cb319f0.html. Läst 10 mars 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Wennberg, Birger: Bernadotte och Örebro. Nerikes Allehandas förlag. Örebro 1994.
  • Wennberg, Birger (red.): Karolinska skolan 650 år. En tidlös skönhet. Gullers Förlag Örebro 1997.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]