Karragenan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Karragenan är ett broskartat, blekgult, slemrikt och proteinbindande ämne som utvinns ur de torkade rödalgerna Chondrus crispus (karragentång) och Gigartina mamillosa (vårtig rödalg) vilka samlas in vid Irlands kuster (”irländsk mossa”). Vid kokning löses karragenan till ett slem, som vid avkylning stelnar till gelé.[1] Karragenan är en grupp av kemiska ämnen, som alla är polysackarider med sulfatgrupper.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Karragenan används som förtjockningsmedel i papper och textilier, som bindemedel i torra vattenfärger eller som klarningsmedel i öl.

Ämnet finns även i andra livsmedel. Det används bland annat i glass, grädde, milkshake, patéer, tandkräm, hud- och hårvårdsprodukter, sojamjölk och pålägg (både chark- och vegetariska produkter).[2] När karragenan används som livsmedelstillsats har det E-nummer E 407 eller E 407a. Det benämns även som stabiliseringsmedel eller geleringsmedel.

Förr användes det som magsårsmedicin i Frankrike.[2]

Hälsorisker[redigera | redigera wikitext]

Det har genomförts olika vetenskapliga tester med karragenan för att utröna dess eventuella hälsorisker vid konsumtion. Testerna har gett olika resultat.

Ämnet har 2001 utvärderats av Världshälsoorganisationen (WHO) och har då bedömts som ofarligt.[3] Livsmedelsverket i Sverige anser att det är ofarligt för människor som det används i livsmedel, med hänvisning till europeiska tester och WHO:s dokumentation.[2]

Enligt Joanne Tobacman, docent inom klinisk medicin vid University of Illinois i Chicago, har djurstudier visat att exponering för karragenan kan producera tumörer.[2] Hon varnar för att det även kan ske hos männsikor och anser att karragenan stimulerar medfödda immunreaktioner och kan aktivera inflammatoriska reaktioner, som i sin tur är eller kan vara förknippade med mänskliga sjukdomar som till exempel cancer, artrit och diabetes.[2] Tobacman avråder från förtäring av livsmedel som innehåller karragenan.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1977
  2. ^ [a b c d e f] Karragenan – är det farligt eller inte?”. Metro. 24 september 2014. http://www.metro.se/nyheter/halsogranskaren-vanliga-e-amnet-karragenan-en-halsofara/EVHnix!IcnmVPVajQMEk/. Läst 14 januari 2016. 
  3. ^ WHO