Karuna, Sagu
| Karuna | ||
| Före detta kommun | ||
|
||
| Land |  Finland | |
|---|---|---|
| Landskap | Egentliga Finland | |
| Län | Åbo och Björneborgs län | |
| Centralort | Rantola | |
| Area | ||
| - land | 88,5 km² (1.1.1968) | |
| Folkmängd | 971 (1968) | |
| Befolkningstäthet | 11 invånare/km² | |
| Grundad | 1869 | |
| Moderkommun | Sagu | |
| Kommunkod | 228 | |
| Geonames | 653835 | |
| Upphörande | Karuna | |
| Upphörd | 1969 | |
| Ny kommun | Sagu | |
 | ||
Karuna var en tidigare finländsk kommun belägen i landskapet Egentliga Finland i Åbo och Björneborgs län och senare i Västra Finlands län. Karunas grannkommuner var Kimito, Pargas och Sagu. År 1969 uppgick Karuna i Sagu kommun, med undantag av Sandö som överfördes till Kimito kommun.[1] Året före kommunsammanslagningen hade kommunen 971 invånare.[2]
När Karuna blev en självständig kommun år 1869 var den tvåspråkig. Från och med 1933 var kommunen dock enspråkigt finsk.[3]
Finlands största eldistributionsbolag, Caruna Ab, har fått sitt namn efter Karuna.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Byar
[redigera | redigera wikitext]Byar i den tidigare kommunen är Broddböle, Dikarböle (Tiikarla), Eistböle (Eistilä), Eknäs (finska: Eikniemi)[4], Fröjdböle, Gussdal (Kustaali), Halslax (Halslahti), Handby (Haanniemi), Hintsholm (Hintsholma), Karinkorva, Karuna, Kasklax (Kasklahti), Kältarböle (Kelturi), Knutnäs (Nuuttiniemi), Koppholm (Kupiluoto), Kråknäs (Krooka), Kärkis (Kärkkinen), Kärknäs (Kärkniemi), Liden, Lill-Halslax (Halsniemi), Lämmis (Lemminen), Maalu, Mannböle (Maanila), Orssaari, Pukböle (Tuomaala), Päisterpää, Rantola, Ruskulla (Ruskola), Sandö (Santasaari), Savisalo, Sitolax (Sitolahti), Smörvik (Voilahti), Stappåker (Tapola), Steninge (Teininki), Strömsböle (Raumala), Sydmo (Sydänmaa), Timböle (Timari), Tomasböle (Tuomaala), Torikka, Åkers.
Herrgårdar
[redigera | redigera wikitext]Karuna gård, Kärkis gård, Kärknäs gård, Steninge gård, Päisterpää gård
Trafik
[redigera | redigera wikitext]Trafikmässigt låg Karuna länge "i en återvändsgränd", men vägförhållandena förbättrades avsevärt i början av 1970-talet när den nya regionalvägen 181 och Rungonsalmi-bron mot Kimito färdigställdes.[5]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Förhistoria
[redigera | redigera wikitext]Karuna har stigit upp ur havet förhållandevis sent, och bortsett från ett par fynd från stenåldern har inga förhistoriska lämningar påträffats. Bosättningen i Karuna spred sig huvudsakligen från Sagu, där det fanns en stark järnåldersbosättning.[5]
1600-1700-talen
[redigera | redigera wikitext]Karuna kapellförsamling utvecklades i slutet av 1600-talet kring den träkyrka som Karuna gårds ägare Arvid Horn af Åminne lät uppföra. Byggandet av kyrkan började sommaren 1685. Kyrkan byggdes på Karuna gårds marker, och i enlighet med den nya kyrkolag som trädde i kraft 1686 gavs ägaren till Karuna gård patronatsrätt, det vill säga rätten att välja kyrkans präst. Domkapitlet uppfattade till en början kyrkan som gårdens eget kapell, men i juli 1688 bildades en självständig kapellförsamling i Karuna.[6]
I likhet med andra kustsocknar bedrevs omfattande bondeseglation i Karuna under tidigare århundraden. Det seglationstillstånd som saguborna fick 1652 omfattade även invånarna i Karuna. Ännu 1726 beviljades lokalbefolkningen rätt att föra lantbruks- och skogsprodukter samt fisk till Stockholm. En viktig hamnplats var Sandö, där även fartyg med stort djupgående kunde ankra.[5]
1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Under Finska kriget utkämpades den 2 augusti 1808 ett sjöslag öster om Sandö, där en överlägsen rysk styrka bröt igenom en svensk flottavdelning västerut. Svenskarna försökte samtidigt anfalla det närbelägna Västankärr, där de ryska truppernas överbefälhavare, general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden, vistades, men försöket misslyckades. Rester av dåtidens befästningar finns ännu kvar i terrängen.[5]
Kommunalförordningen från 1865 fastställde bland annat att den kommunala indelningen skulle följa den kyrkliga indelningen. Därmed skulle varje församling bilda en egen kommun, vilket ledde till att även Karuna kapellförsamling administrativt skiljdes från Sagu och vid början av år 1869 blev den självständiga kommunen Karuna.[7]
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]År 1908 fattades beslut om att även Karuna kapellförsamling skulle bli självständig från Sagu församling, och denna självständighet bekräftades den 21 oktober 1908. Det skulle dock träda i kraft först när dåvarande kyrkoherden i Sagu, Johan Wilhelm Wartiainen, lämnade sitt ämbete. År 1930 meddelade han att han på grund av sin höga ålder inte längre kunde fullgöra sina tjänsteåligganden i Karuna och avstod från sina rättigheter där. Så blev Karuna i början av maj 1930 ett självständigt pastorat och ett kyrkoherdeval förrättades, där Leo Leppä valdes till Karunas första egna kyrkoherde år 1931.[8]
Under sin tid som självständig kommun förblev Karuna en liten jord- och skogsbrukskommun. Den hör till Åbo ekonomiska region och det närmaste områdescentret är Sagu kyrkoby, dit det från Karuna kyrka är cirka 15 kilometer. Enligt folkräkningen 1960 fick 73 procent av kommunens invånare sin utkomst från primärnäringarna. På grund av den ensidiga näringsstrukturen och kommunens avlägsna läge flyttade en betydande del av befolkningen under 1950- och 1960-talen till andra orter, främst till Åbo, men även i mindre utsträckning till Salo. Karuna återförenades med Sagu i början av 1969.[5]
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Kyrkor och herrgårdar
[redigera | redigera wikitext]Karuna nya kyrka i sten designades av den finländska Josef Stenbäck och byggdes 1908–1910. Byggnadens stil återspeglar nationalromantisk stil med utsmyckning i jugendstil. Karuna gamla kyrka, som är byggd i trä, flyttades från Karuna till Fölisön i Helsingfors 1912.
Karuna gård är belägen i närheten av Karuna nya kyrka.
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Karunas första folkskola inledde sin verksamhet i början av 1886 och den hade byggts på Kärkkinen gårds mark. Våren 1893 startade en svenskspråkig folkskola i Karuna kommunhus för kommunens svenskspråkiga invånare. När den öppnade skrevs 28 barn födda 1880–1885 in. Det fanns ändå tryck på att grunda fler skolor eftersom antalet finskspråkiga barn i kommunen var tre gånger större än det svenskspråkiga. År 1906 öppnade finskspråkiga skolor i Kasklax och Torikka, som bildade egna skolområden, och därmed togs den första finskspråkiga skolan ur bruk. Senare ökade antalet skolbarn ytterligare medan antalet svenskspråkiga minskade, vilket skapade behov av förändringar i skolnätet. År 1923 fanns bara åtta svenskspråkiga elever kvar, och den svenskspråkiga skolan lades ned 1926. En skola byggdes i Handby 1928 och i Ruskulla 1936, vilket ledde till att skolan i Kasklax stängdes.[9]
Föreningsliv
[redigera | redigera wikitext]I Karuna verkar flera föreningar. Karuna byaförening registrerades 1999 och dess syfte är att främja en jämlik utveckling av området genom att öka invånarnas fritids- och kulturverksamhet, samarbete och självständighet.[10]
Idrottsverksamhet ordnas av Karunan Urheilijat ry.[11] För båtintresserade finns två föreningar: Karunan veneseura och Motorboat Club Karuna. Det finns även två jaktföreningar: Etelä-Karunan metsästäjät och Pohjois-Karunan metsästäjät.[12]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ (på finska och svenska) (
PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 64 (69 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023 - ↑ FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK BEFOLKNINGSRÖRELSEN 1968
- ↑ Finnäs, Fjalar. ”Finlandssvenskarna 2009: En statistisk rappor”. Folktinget. sid. 10. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20141101201723/http://www.folktinget.fi/sv/publikationer/view-56731-3106. Läst 25 november 2025.
- ↑ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. Arkiverad från originalet den 6 november 2018. https://web.archive.org/web/20181106053407/http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Ekn%C3%A4s. Läst 5 november 2018.
- 1 2 3 4 5 Hannu Tarmio, Pentti Papunen och Kalevi Korpela, red (1970) (på finska). Suomenmaa 3: maantieteellis-yhteiskunnallinen tieto- ja hakuteos. Helsingfors: WSOY. sid. 150-153
- ↑ Luoto, Jukka; Alifrosti, Kari (1990) (på finska). Sauvon historia I. Salo: Sagu kommun. sid. 145-146. ISBN 952-90-2568-8. Läst 25 november 2025
- ↑ Kujanen, Hannu (1996) (på finska). Sauvon historia II. Salo: Hansaprint och Sagu kommun. sid. 88-89. ISBN 952-90-8317-3. Läst 25 november 2025
- ↑ Kujanen, s. 340.
- ↑ Kujanen, s. 129-134.
- ↑ ”Karunan Kyläyhdistys ry” (på finska). www.karuna.fi. Karuna byaförening. https://www.karuna.fi/karunan-kylaumlyhdistys-ry.html. Läst 24 november 2025.
- ↑ ”Karunan Urheilijat ry” (på finska). www.karuna.fi. Karuna byaförening. https://www.karuna.fi/karunan-urheilijat-ry.html. Läst 24 november 2025.
- ↑ ”Toimialue ja jäsenseurat” (på finska). varsinaissuomi.metsastajaliitto.fi. Finlands jägarförbund. https://varsinaissuomi.metsastajaliitto.fi/piiri/tietoa-meista/toimialue-ja-jasenseurat. Läst 24 november 2025.
- ↑ ”Karuna är årets by”. Åbo Underrättelser. 27 augusti 2013. https://www.pressreader.com/finland/abo-underrattelser/20130827/281784216751722?srsltid=AfmBOorpUt1tIrJ2z06obpCQoMC2ZhRhGY6BKahV-j7ZGxqyA5CFKOEw. Läst 25 november 2025.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Karuna.- Sagu kommun
| |||||||||||||||||||
