Kastanjekronad sparv

Från Wikipedia
Kastanjekronad sparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteArremon
ArtKastanjekronad sparv
A. brunneinucha
Vetenskapligt namn
§ Arremon brunneinucha
Auktor(Lafresnaye, 1839)
Utbredning
Synonymer
  • Buarremon brunneinucha
  • Brunryggad buskfink

Kastanjekronad sparv[2] (Arremon brunneinucha) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i fuktiga bergsskogar från Mexiko till Venezuela och Ecuador. Den minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kastanjekronad sparv är en stor och kraftig huvudsakligen marklevande sparv med en kroppslängd på 19 cm och vikten 45 g. Näbben är relativt lång och slank, och ben och fötter är förhållandevis stora och kraftiga. Huvudteckningen är distinkt, med gulkantat kastanjebrun hjässa och nacke, svart på panna och huvudsidor och vita fläckar centralt och på sidan av pannan. Strupen är vit och puffas ofta upp när fågeln är upphetsad. Ovansidan är mörkt olivgrön, med mörkare vingar. Det vita bröstet skiljs från strupen med ett svart band. Bröstsidorna är grå och flankerna och nedre delen av buken olivgrön. Ungfåglar har en sotbrun hjässa, sotfärgat ansikte och olivbrunt på ovansida, strupe och bröst.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Lätet är ett tunt "pink" eller ett mycket ljust "psssst". Hanens sång består av en blandning av visslingar och vassare toner.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Kastanjekronad sparv förekommer i bergstrakter i Latinamerika och delas upp i elva underarter med följande utbredning:[3]

  • Arremon brunneinucha apertus – södra Mexiko (Sierra de Tuxtla i södra Veracruz)
  • brunneinucha-gruppen
    • Arremon brunneinucha suttoni – sydvästra Mexiko (Guerrero till centrala Oaxaca)
    • Arremon brunneinucha nigrilatera – bergstrakter i södra Mexiko (Oaxaca)
    • Arremon brunneinucha brunneinucha – subtropiska östra Mexiko (San Luis Potosí och Veracruz till nordöstra Oaxaca)
    • Arremon brunneinucha macrourus – södra Mexiko (Chiapas) och sydvästra Guatemala
    • Arremon brunneinucha alleni – norra El Salvador, Honduras och västra Nicaragua
    • Arremon brunneinucha elsaeCosta Rica till västra och centrala Panama
    • Arremon brunneinucha frontalis – östligaste Panama till Colombia, västra Venezuela och södra Peru
    • Arremon brunneinucha allinomatus – nordvästra Venezuela (Falcón och Yaracuy)
    • Arremon brunneinucha inornatus – västcentrala Ecuador (områden kring Río Chimbo och Río Chanchan)

Underarten nigrilatera inkluderas ofta i suttoni.[4]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Fram tills nyligen placerades arten i släktet Buarremon, men efter genetiska studier[5] inkluderas det numera i Arremon. Längre tillbaka listades den i släktet Atlapetes.

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[6][7][8][9] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[9]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Kastanjekronad sparv är en vanlig fågel i undervegetationen i fuktiga bergsskogar, ungskog och raviner från 250 till 900 meters höjd. Den lever av insekter och spindlar som den plockar från marken med näbben, men kan också ta bär och ryggradslösa djur från låga buskar. Fågeln ses i par, i familjegrupper eller i blandade artflockar med andra amerikanska sparvar eller skogssångare.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Honan bygger det stora skålformade boet upp till 2,5 meter ovan mark i en buske eller ett litet träd placerad i täta snår eller i en ravin. Den lägger vanligen två glansiga ofläckade vita eller ljusblå ägg. Endast honan ruvar, i tolv till 14 dagar.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Stiles, F. Gary; Skutch, Alexander Frank (1989). A guide to the birds of Costa Rica. Ithaca: Comstock. sid. 139. ISBN 978-0-8014-9600-4 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Arremon brunneinucha Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  5. ^ Cadena, C.D.; Klicka, J.; Ricklefs, R.E. (2007). ”Evolutionary differentiation in the Neotropical montane region: Molecular phylogenetics and phylogeography of Buarremon brush-finches (Aves, Emberizidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 44 (3): sid. 993-1016. doi:10.1016/j.ympev.2006.12.012. 
  6. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  7. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  8. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  9. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]