Kastellet, Stockholm
- För andra betydelser, se Kastellet, Stockholm (olika betydelser).
Kastellet är en byggnad på Kastellholmen i centrala Stockholm. Sedan 1935 är Kastellet statligt byggnadsminne.
Det första kastellet uppfördes 1667 av arkitekt Erik Dahlbergh. Efter att flottan flyttat till Karlskrona 1680 förföll kastellet. I och med upprättandet av Skepps- och galäreskadern 1715 renoverades kastellet på nytt. Det gick då under namnet Lilla kastellet södra rundeln. Nytt förfall följde dock i den senare delen av 1700-talet och 1784 beslöt man genom ett kungligt brev att det endast skulle tjäna som minnesmärke och vid saluteringar för in- och utgående skepp. Huset byggdes om och bestod vid denna tid av en åttkantig envåningsbyggnad i sten. På det valmade tälttaket fanns en lanternin med flaggstång och i källaren inreddes ett krutförråd.[1]
På eftermiddagen den 21 juni 1845 skakades Stockholm av en smäll då krutförrådet, som användes som ammunitionsfabrik flög i luften. Man beslutade då att uppföra ett nytt kastell på platsen. Chefen för Ingenjörkåren Carl Fredrik Meijer utformade ritningarna till en medeltidsromantisk tjockmurad tornbyggnad med två flyglar. På det platta torntaket avsåg Meijer att placera en 60-pundig bombkanon för att kunna beskjuta angripande skepp. I en cirkelbåge framför kastellet skulle ett salutbatteri placeras med så pass grov kaliber att det även kunde användas i direkta försvarsändamål.[2]
Planerna kom att revideras av arkitekten och överste i flottans Mekaniska kår Fredrik Blom. Tornets proportioner förändrades och det försågs med ett 20 meter högt runt trapptorn som innehåller en spiraltrappa utan spindel. De två krenelerade flygelbyggnaderna i rött formpressat murtegel på en hög sockel av gråsten som innehåller logement. Byggnaden restes mellan 1846-1848.
Tanken på en tung bombkanon på Kastellets tak avfördes under processen, men de åtta stycken 24-pundiga kanonerna behölls till en början. Snart efter färdigställandet byttes de dock mot pjäser med mindre kaliber, och idag hälsas besökande örlogsfartyg av fyra salutkanoner från Kastellets utsiktsterrass. Kastellet återfick sin försvarsfunktion under andra världskriget då det blev en del av Stockholms fasta luftförsvar. Man rustade då tornet och batteriplan med snabbskjutande luftvärnskanoner.
Inflyttning i Kastellets logement skedde först 1850, men redan året därpå visade de sig otjänliga. De utrymdes då varefter man 1858 byggde om dem till tjänstebostäder för underofficerare. 1956 dömdes lokalerna ut som bostäder och under 1970-talet genomgick de en ombyggnad till kontor och konferens.[3]
På tornets topp vajar den tretungade svenska flaggan, det har den gjort sedan 1660-talet. När marinen i form av Kustartelleriets skjutskola lämnade Kastellet 1990 halades örlogsflaggan ner för gott, trodde man, men allmänheten, och framför allt Fartygschefen på dåvarande kustkorvetten HMS Stockholm protesterade. Kommendörkapten Kenneth Lindmark beordrade den 2 april 1990 att fartygets flagga skulle hissas på Kastellet. Detta väckte viss uppmärksamhet på Högkvarteret. Fartyget sköt dessutom svenskt lösen (2 salutskott) vid passage när flaggan hissades.[4] Den halades dock ned samma dag av marinstaben. Sedan den 6 juni 1990 åker två vakter ur Stockholms slotts högvakt till Kastellholmen varje dag för att hissa respektive hala ned flaggan.[5]
Referenser
Noter
Tryckta källor
- Fredric Bedoire (1977). Stockholms byggnader. Stockholm: Bokförlaget Prisma. ISBN 91 518 1125 1
- Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kastellet, Stockholm.
| |||||||||||||||||||||||||||
