Katarina av Sachsen-Lauenburg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Katarina av Sachsen-Lauenburg
Katarina avbildad på sin grav i Uppsala domkyrka
Regeringstid 24 september 1531–23 september 1535
(&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 år och &&&&&&&&&&&&0364.&&&&&0364 dagar)
Företrädare Elisabet av Österrike
Efterträdare Margareta Eriksdotter
Gemål Gustav Vasa
Barn Erik XIV
Ätt Askanien
Far Magnus I av Sachsen-Lauenburg
Mor Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel
Född 24 september 1513
Ratzeburg
Död 23 september 1535
(&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 år och &&&&&&&&&&&&0364.&&&&&0364 dagar)
Stockholm
Begravd 21 december 1560
Uppsala domkyrka

Katarina av Sachsen-Lauenburg, född 24 september 1513 i Ratzeburg, död 23 september 1535 i Stockholm, var Sveriges drottning 1531-1535 i sitt gifte med Gustav Vasa.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Katarina var dotter till hertig Magnus I av Sachsen-Lauenburg (död 1543) och Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel. Hon fick en protestantisk uppfostran. Äktenskapet arrangerades av politiska skäl. Efter att förgäves ha hört sig för i Polen, Danmark och två tyska furstendömen rekommenderades Gustav att inleda förhandlingar med Sachsen-Lauenburg. Hertigdömet var fattigt men dess dynasti var besläktad med flera av Europas mäktigaste dynastier, det var ett centrum för legoknektar som kungen var i behov av och det var protestantiskt, samtidigt som Katarinas mor var väl sedd av kejsaren och kunde bidra med kejserliga kontakter. Gustav kunde genom detta knyta kontakter med tyska furstar men också med Danmark, då Katarinas syster, Dorothea av Sachsen-Lauenburg, var gift med den danske kronprinsen Kristian, senare Kristian III. Giftermålet länkade också Gustav med den gamla folkungaätten från vilken Katarina härstammade, genom sin mormor Katarina av Pommern-Wolgast. Förhandlingarna inleddes 1528, men drog ut på tiden i flera år. Hon mottog Korsholms och Kalmar län och Öland som livgeding.

Sensommaren 1531 eskorterades Katarina till Sverige på en flotta ledd av hennes blivande svägerska och svåger Margareta Vasa och Johan av Hoya, och mötte sin blivande make då fartyget ankrade i Strömmen i september. Vigseln ägde rum i Stockholm på Katarinas 18-årsdag och följdes av festligheter som av prestigeskäl gjordes så praktfulla som det svenska hovet hade möjlighet till vid denna tid. Strax därpå trolovades kungens syssling Ebba Eriksdotter (Vasa)s dotter Brita med kungens gunstling Gustav Olsson (Stenbock) och kungens systerdotter Brita Joakimsdotter (Brahe) trolovades med riksråd Birger Nilsson (Grip), tillställningar där kungaparet stod värd och vilka var de första officiella festligheter Katarina deltog i som drottning efter sitt bröllop.

Nästan ingenting är känt om Katarinas personlighet eller hennes tid som drottning. Inga namnlistor är bevarade om hennes personal, även om det antas att hon förde med sig några hovdamer från Tyskland och att en del riksrådsdöttrar utnämndes till hennes hovjungfrur, däribland Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).[1] I äldre svensk litteratur beskrivs Katarina som nyckfull, kallsinnig och ständigt klagande över allt vad svenskt var, och äktenskapet har på obekräftade grunder beskrivits som olyckligt.[2] Gravöppningen beskriver uppger att hon hade ett "fint" huvud och var 160 cm lång.[3] Katarina nedkom i september 1533 med en tronarvinge, sonen Erik.

Under en bal som gavs i Stockholm i september 1535 till ära för hennes svåger Kristian III av Danmark, då Katarina troligen var havande, föll drottningen så illa då hon dansade med Kristian att hon blev sängliggande. Komplikationer tillstötte, och Katarina avled dagen före sin 22-årsdag med sitt ofödda barn.

Katarina bisattes i Storkyrkan i Stockholm den 1 oktober 1535, men gravsattes först den 21 december 1560 i Uppsala domkyrka jämte Gustav och hans andra gemål Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud). En gravvård är upprest i det så kallade Vasakoret bakom altaret.

Enligt rykten utspridda av Lübeck och Rostock under Grevefejden ska Gustav Vasa ha mördat Katarina genom att slå henne i huvudet med en "yxhammare", en promenadkäpp av silver, sedan han av en spion fått veta att Katarina hade förtalat honom inför den danske kungen under dansen.[4] Undersökningar av Katarinas kranium och ben under 1940-talet har inte påvisat några skador som skulle kunna kopplas till en sådan händelse.[5] Kristian III av Danmark uppgav själv i ett brev om hur Katarina hade fallit under dansen under hans besök i Sverige.

Katarina har i traditionell historiskrivning ofta beskrivits negativt och fått utgöra ett dåligt exempel som kontrast mot Gustav Vasas andra maka Margareta Leijonhufvud, som på ett lika stereotypt sätt har framställts som den idealdrottning.[6]

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Erik XIV, född 13 december 1533Stockholms slott, död 26 februari 1577Örbyhus i Uppland

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bernhard II av Sachsen-Lauenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan V av Sachsen-Lauenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Adelheid av Pommern
 
 
 
 
 
 
 
 
Magnus I av Sachsen-Lauenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik II av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Dorothea av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Katarina av Sachsen
 
 
 
Katarina av Sachsen-Lauenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm II av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Henrik I av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elisabeth av Stolberg
 
 
 
 
 
 
 
 
Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik II av Pommern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Katharina av Pommern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia av Pommern
 
 
 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tegenborg Falkdalen, Karin, Margareta Regina: vid Gustav Vasas sida : [en biografi över Margareta Leijonhufvud (1516-1551)], Setterblad, Stockholm, 2016
  2. ^ Larsson (2002), sid. 187
  3. ^ Katarina av Sachsen-Lauenburg i Svenskt biografiskt lexikon
  4. ^ Katarina av Sachsen-Lauenburg i Svenskt biografiskt lexikon
  5. ^ Katarina av Sachsen-Lauenburg i Svenskt biografiskt lexikon
  6. ^ Tegenborg Falkdalen, Karin, Margareta Regina: vid Gustav Vasas sida : [en biografi över Margareta Leijonhufvud (1516-1551)], Setterblad, Stockholm, 2016