Kategoridiskussion:Svenska adelsätter av ursprungligen kognatisk börd

Kognatisk börd

Nu är jag ingen expert på adelsväsen, men vad betyder "kognatisk börd"? Google hittar bara den här kategorin och sidorna i den när man söker. Och jag ser inget i de flesta av artiklarna som tyder på någon speciell arvsform.

andejons (disk) 3 december 2013 kl. 07.10 (CET)

Jag kom inte på någon bättre benämning, men det finns säkert - detär i alla fall ingen term. Däremot är det ett känt fenomen, åtminstone innan Riddarhuset, att börden följde en mödernelinje. Se t.ex. Svinhufvud i Västergötland och Böllja.Många som inte tittat på äldre (ofta medeltida) ätter och hur börden ärvs, tror att det var en nära nog lagmässig regel att börden ärvdes på svärdssidan. Börden kunde dock upptas från kognatiska linjer, om än det var ganska ovanligt.Klementin (disk) 3 december 2013 kl. 17.09 (CET)

Min tanke var, från det ena till det andra, att omsider komplettera kategorin med en kategori med ätter som har adopterade linjer. Sådana kategorier kan vara intressanta i studiesyfte. Vad kännetecknade släkterna som upptog styvbarn eller sidolinjer pi sina ätter?Klementin (disk) 3 december 2013 kl. 17.15 (CET)

Å andra sidan var ju det medeltida frälset tekniskt sett inte något som ärvdes, utan en belöning för att man stödde kungen. Det är därför lite tveksamt om man kan säga att en "ätt" var "kognatisk" bara för att någon tog upp en vapensköld som burits av någon på mödernet. Att man kunde få status av en högättad mor är också något annat.

andejons (disk) 3 december 2013 kl. 20.19 (CET)

Jo frälset var ärftligt, inte motsvarande life peer, om man tänker på frälsejord som var ärftlig. Ridderskapet var däremot inte ärftligt under medeltiden. Inventeringen Gustaf Vasa gjorde i bl.a. Småland visar detta ärftliga förhållande, detta och att börden kunde räknas via mödernet. Börd är alltså inte uppfunnet under Vasatiden eller senare.Klementin (disk) 3 december 2013 kl. 20.41 (CET)

... ärftligt så länge som man ställde upp med rusttjänst. Läs artikeln frälse, där det står att det ärftliga frälset infördes på 1300-talet.Klementin (disk) 3 december 2013 kl. 20.55 (CET)

Mödernebörd är dock kanske en bättre benämning. Det finns i SAOB.Klementin (disk) 3 december 2013 kl. 21.04 (CET)

(redigeringskonflikt) Mja. Jag är inte så säker på att det fattigaste frälset alltid lyckades behålla sin status. Att (frälse)jord eller rikedom nog att göra en till frälse kunde ärvas gör i varje fall inte att man nödvändigtvis kan tala om en tydlig ättetillhörighet: släktband och arvsrätt ja, men det är nog inte så enkelt att när t.ex. Nils Bosson började kalla sig "Sture" så räknade han sig som mer släkt med herr Sten bara därför (ellere vice versa, eller att omgivningen såg dem som närmare befryndade).

Problemet är alltså vad vi menar med "börd" här. Om det är ungefär detsamma som "anor" så är väl i princip alla adelsätter kognatiska. Om vi istället räknar någon slags inherent status som adel (eller frälse) är det nog bättre att vänta och titta på tiden när frälsebrev och liknande börjar dyka upp om det inte skall bli helt godtyckligt.

andejons (disk) 3 december 2013 kl. 21.08 (CET)

Om du hade hunnit läsa artikeln frälse innan redigeringskonflikten hade du sett att det på 1400-talet blev krav på sköldebrev. Det var ~därmed redan då ärftligt, och man presenterade sig som adelsman om man var ättling till någon som fått sådant brev.Klementin (disk) 3 december 2013 kl. 21.13 (CET)

Vilken artikel? NE säger dock att frälsebrev började utfärdas på 1300-talet (av dess artikel om frälse framstod det snarare som dessa kom två århundraden senare), så OK: det verkar som om begreppet i alla fall är meningsfullt.

Kvarstår ändå frågan om enskilda fall. Grubbenhielm framstår t.ex. inte som kognatisk, ej heller Forstenasläkten.

andejons (disk) 3 december 2013 kl. 21.23 (CET)

Jag blev ombedd att göra ett inlägg, så jag redogör väl min uppfattning, som handlar om att det handlar om att det är en gradvis förskjutning från senmedeltiden fram till riddarhusets grundande. Från början tilldelades alla som ställde upp med en beriden krigare som frälse. Efterhand så börjar man utdela frälsebrev till dessa som bevis på skattefriheten, och efterhand blir de senare obligatoriska. Då börjar också vissa av breven formuleras så att de är ärfliga - men inte andra, särskilt lågfrälset som under 1500-talet blir det som kallas "rusttjänstadel".

Det är helt tydligt att alla inte behöll sin status som frälse - Ekestubbe (ointroducerad) är ett exempel som jag tagit upp tidigare, när det gäller medeltidsätter blir de svårare att följa då de inte går att spåra särskilt väl när de fallit ned bland i allmogens skikt, även lågadeln kan vara svårt nog att följa över generationerna ned i medeltiden. Det har ju också uppenbart varit så att ju mer jord du ägde ju mer tjänade du på att vara frälse. Jag kan leta upp källor men bland annat Sigurd Rahmqvist har ju visat att under 1200- och 1300-talet sker en utveckling då frälsejorden går från ett flertal mindre frälsesläkters ägor till att alltmer samlas i händerna på ett fåtal stora jordägare. Storgodsägarna behövde inte ställa upp som ryttare själva, det räckte med att de anställde en person att sköta rusttjänsten åt dem för att behålla sitt frälse.

Om frågan om kategorins vara eller inte vara lämnar jag därhän.--FBQ (disk) 4 december 2013 kl. 16.04 (CET)

Jag föreslår att någon av er som kan detta inleder kategorisidan med en liten förklaring av kategorin, där ordet "kognatisk" länkar till artikeln Kognater --Chandra Varena (diskussion) 11 december 2019 kl. 03.49 (CET)

Adelssläkter som tillkommit enligt riksmötet 2003

Riksmötet 2003 innebar att i de ätter som adlats enligt 1809 års Regeringsform som innebar att enbart huvudmannen har adlig värdighet inräknas även ätter som tidigare begränsats av att äldsta sonen blev huvudman vid faderns död. Den adliga ätten von Malmborg hade adlats Malmborg men när ätten introducerades 1863 hade en yngre broder till huvudmannen fått adligt status under ättenamnet Malmborg varför släkten introducerades under namnet von Malmborg. Ytterligare en Huvudman för ätten von Malmborg tillkom när Johan Franzén 2006 tog ättenamnet von Malmborg vilket var moderns flicknamn hänvisande till att förbudet att tillhöra adlig ätt hävdes 2003. von Malmborg har därefter två adliga grenar varav Johan Magnus von Malmborg är huvudman för den ena. Detta är i och för sig inte unikt för ätten som innan släkten Malmborg dog ut hade två huvudmän. 90.235.57.44 25 november 2022 kl. 13.17 (CET)