Katrineholms kommun

	Katrineholms kommun
	Kommun
	Kommunhuset på Gröna kulle
	Vapen för Katrineholms kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Katrineholms kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Södermanlands län
Landskap	Södermanland
Läge	58°59′44″N 16°12′22″Ö / 58.99556°N 16.20611°Ö
Centralort	Katrineholm
Areal	1 189,54 km² (2015-01-01); 98:e största (av 290)
- land	1 020,16 km²
- vatten	169,38 km²
Folkmängd	34 324 (2023-12-31); 78:e största (av 290)
Befolkningstäthet	33,65 invånare/km²; 128:e högsta (av 290)
Geonames	2701221
Kommunkod	0483
Tätortsgrad (%)	82 (2015)
Antal anställda	3 525 (2014-11)
	Webbplats: www.katrineholm.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Katrineholms kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Katrineholm.

Kommunen är belägen i de västra delarna av landskapet Södermanland, vid sjön Hjälmarens sydöstra strand. Katrineholms kommun gränsar i norr till Arboga kommun i Västmanlands län och Eskilstuna kommun i Södermanlands län, i öster till Flens kommun och i söder till Nyköpings kommun, båda i Södermanlands län. I sydväst gränsar kommunen till Norrköpings kommun och Finspångs kommun, båda i Östergötlands län, samt i väster till Vingåkers kommun i Södermanlands län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Björkvik, Floda, Julita, Lerbo, Sköldinge, Stora Malm och Östra Vingåker. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Katrineholms municipalsamhälle inrättades 13 juli 1883 och upplöstes vid årsskiftet 1916/1917 då Katrineholms stad bildades. Valla municipalsamhälle inrättades 17 april 1914 och upplöstes vid årsskiftet 1959/1960.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Julita (av de tidigare kommunerna Julita och Österåker), Sköldinge (av Lerbo och Sköldinge) samt Stora Malm (av Stora Malm och Östra Vingåker) medan landskommunerna Björkvik och Floda samt Katrineholms stad förblev oförändrade.

Katrinholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Katrineholms stad, Björkvik, Floda, Sköldinge och Stora Malms landskommuner samt en del ur Julita landskommun (Julita församling). ^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Katrineholms domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Nyköpings domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: En röd sköld, genom ett omvänt gaffelkors av guld delad i tre fält; i första fältet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall.

Staden Katrineholm uppstod som knutpunkt mellan Västra stambanan och dåvarande Östra stambanan (numera Södra stambanan). Detta symboliseras av gaffelkorset. De andra elementen symboliserar handel, industri och trädgårdsnäring. Vapnet fastställdes 1918 för Katrineholms stad. Vid kommunbildningen 1971 tillfördes ytterligare fyra vapenbärande tidigare landskommuner (Floda, Julita, Sköldinge och Stora Malm). Riksarkivet ansåg att stadens vapen var "överlastat och obalanserat" och föreslog därför att det i samband med nyregistreringen skulle förenklas och bara innehålla gaffelkorset. Kommunen beslutade dock att överta stadsvapnet i oförändrad form och lät registrera det i PRV 1974.

Floda landskommun
(1947–1970)
Julita landskommun
(1947–1970)
Sköldinge landskommun
(1953–1970)
Stora Malms landskommun
(1952–1970)

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Katrineholms kommun 1970–2010

År			Invånare
1970			32 770
1975			32 635
1980			32 277
1985			31 889
1990			32 764
1995			33 262
2000			32 370
2005			32 185
2010			32 428
2012			32 549
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[7]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tio tätorter i Katrineholms kommun och tätortsgraden var 82,0 %:^[8]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Katrineholm	&&&&&&&&&&021993.&&&&&021 993
2	Valla	&&&&&&&&&&&01517.&&&&&01 517
3	Sköldinge	&&&&&&&&&&&&0604.&&&&&0604
4	Forssjö	&&&&&&&&&&&&0537.&&&&&0537
5	Bie	&&&&&&&&&&&&0528.&&&&&0528
6	Björkvik	&&&&&&&&&&&&0492.&&&&&0492
7	Strångsjö	&&&&&&&&&&&&0365.&&&&&0365
8	Äsköping	&&&&&&&&&&&&0342.&&&&&0342
9	Djulö kvarn	&&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0209
10	Baggetorp (del av)	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Baggetorp var delad på två kommuner: Vingåkers kommun (494 personer) och Katrineholms kommun (8 personer).

Kommunikationer

Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av riksväg 56 och från väster mot sydöst av riksväg 52. Där de möts i Katrineholm avtar riksväg 57 åt öster. Genom kommunens norra del sträcker sig länsväg 214 i väst-östlig riktning. Från öst mot väst respektive söder genomkorsas kommunen av Västra stambanan och Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt Uven-tågets regiontåg mellan Linköping och Gävle.

Politik

Mandatfördelning i Katrineholms kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

27

9

7

1

4

27

9

7

4

49

90,7

38

11

1973

1

25

12

5

1

5

25

12

5

49

92,3

36

13

1976

1

25

12

4

1

6

25

12

4

6

49

91,7

35

14

1979

29

9

6

7

29

9

6

7

51

90,5

33

18

1982

30

8

3

1

9

30

8

3

9

51

91,2

34

17

1985

30

6

9

30

6

9

51

89,3

36

15

1988

29

3

6

1

6

29

3

6

51

86,0

31

20

1991

28

1

5

3

9

28

5

3

9

51

85,8

31

20

1994

1

31

3

4

3

9

31

3

4

3

9

51

85,9

27

24

1998

4

26

3

2

3

10

4

26

3

10

51

80,93

28

23

2002

2

27

2

4

6

4

6

27

4

6

4

6

51

79,51

31

20

2006

2

26

2

4

7

2

8

26

4

7

8

51

80,75

25

26

2010

2

23

4

2

4

6

2

8

23

4

6

8

51

82,54

27

24

2014

2

24

3

6

4

2

6

24

3

6

4

6

51

84,05

28

23

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter

I Norden:

Utanför Norden:

Diskussioner förs för att avsluta eller inte förlänga vänortssamarbetet med flertalet vänorter.

Se även

Referenser

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Katrineholms kommun.
Bilder & media
Katrineholms kommun
Katrineholms-Kuriren

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[8] Statistiska centralbyrån den 31 december 2010

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]