Kattmynta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kattmynta
92 Nepeta cataria.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Plisterordningen
Lamiales
Familj Kransblommiga växter
Lamiaceae
Släkte Nepetasläktet
Nepeta
Art Kattmynta
N. cataria
Vetenskapligt namn
§ Nepeta cataria
Auktor L. 1753
Nepeta cataria Sturm24.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Kattmynta (Nepeta cataria) är en kransblommig växt som tillhör nepetasläktet.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Trots namnet är kattmynta inte en mynta utan tillhör nepetasläktet. Växten är fridlyst i Sverige.

Örten blir upp till 50–100  centimeter hög på en fyrkantig stjälk. Blommorna är vita med röda prickar. Blommorna finns dels på ett knippe i växtens topp och på grenspetsarna, dels i bladvecken längs stjälken. Blommorna är av två slag, där de flesta är tvåkönade. I dessa finns det till att börja med enbart ståndare. Först när dessa vissnat mognar pistillen.

I ett litet antal finns även mindre, enkönade honblommor. Detta växtens förhållningssätt hindrar självbefruktning och gynnar den korsbefruktning, som är grunden för biologisk mångfald.

I Sverige blommar kattmynta i juli och augusti.

Blommorna har föga doft, men när bladen smulas sönder avges en karakteristisk doft.

Kattmynta finns i två varieteter:

  • var. cataria - har aromatisk doft, som påminner lite om mynta.[1]
  • var. citriodora - innehåller citronellol och är därmed citrondoftande.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Arten är möjligen ursprunglig i södra och östra Europa till Östasien och västra Himalaya, men numera spridd och naturaliserad i västra och centrala Europa (inklusive Sverige), östra Asien, och Sydafrika. Till Nordamerika har kattmynta antagligen kommit med immigranter från Europa. I Sverige är den dock numera sällsynt, och därför fridlyst.

Kattmynta är inte ursprunglig i Nya Zeeland, men är nu naturaliserad där.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

  • Norden [4]
  • Norra halvklotet [5]

Användning[redigera | redigera wikitext]

  • Kattmynta har tidigare odlats för sin doft och smak, till dryck eller smaksättare i mat. I Frankrike använd i soppor; i Italien tillagar man ofta karljohansvamp med kattmynta. Färska blad kan användas i grönsallader, och torkade till vad som ofta felaktigt kallas te, men rätteligen bör kallas drog. Benämningen te bör förbehållas den dryck, som beredes av tebuskens blad, Camellia sinensis.
       Vid tillagningen läggs en rågad tesked per dl i kokande vatten. (Enilgt somliga finsmakare får vattnet inte koka, utan ska tas från värmen medan det bara sjuder.) Det hela får sedan dra i 10 – 15 minuter, varefter bladen silas bort. Enligt gamla beskrivningar kan man smaksätta med "salt och honung" (man får anta att med salt menas koksalt).
  • Kattmyntan odlas också i närheten av bikupor som nektarkälla för bin.
  • Den citrondoftande varieteten Nepeta citriodora används inom parfymindustrin.
  • Verkan i riktning motsatt katters förtjusning av kattmynta är att andra djur i stället skyr doften av kattmynta. Varför det är så vet man inte. Bland nybyggare i Nordamerika var det tradition att plantera kattmyna i långa rader kring bostadshus och andra byggnader för att avskräcka råttor.[källa behövs]
  • Efter extraktion med dietyleter fås ett bekämpningsmedel mot mikroorganismer såsom mögel och grampositiva bakterier, enzymproduktion från Staphylococcus aureus (gula stafylokocker). [2]
  • Har visat sig skrämma myror, loppor, dödar flugor.[3]
  • Effektivitet 96 % mot ladugårdsflugor Stomoxys calcitrans (L.) och 79 % mot husflugor, Musca domestica (L.).[4]
  • Innehåller ämnet nepetalakton som avskräcker myggor.[5]

Medicinalväxt[redigera | redigera wikitext]

Enligt folkmedicinsk tradition kan kattmynta användas för behandling av vitt skilda åkommor såsom

Till någon del kan väl detta vara riktiga iakttagelser, medan annat inte håller för skolmedicinens synpunkter.

Även om katter drivs till extas av kattmynta, anses t ex dryck av kattmynta ha en sedativ effekt på människor: bra för att underlätta insomnande vid vila.[källa behövs]

Enligt en sägen lär en bödel inte kunnat förmå sig till att verkställa en dödsdom med mindre han först tuggat kattmynta som lugnande medel.[källa behövs]

Men det har även sagts att människor blir aggresiva och bråkiga av att ha tuggat rötter av kattmynta.[källa behövs]

Kemi[redigera | redigera wikitext]

En mängd ämnen har konstaterats hos kattmynta:

Odling och skörd[redigera | redigera wikitext]

Frön har låg grobarhet, utbytet av frösådd är begränsat. Förökning kan även ske genom delning av rotklumpen. Om stjälktoppen bryts bort grenar sig plantan bättre.

Vid torkning hängs kvistar upp-och-ned på solig, väl ventilerad plats. När torkningen är klar har bladen krullat ihop sig, och faller av. Förvaring i lufttätt tillslutna burkar, gärna i kylskåp eller frys.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Det officiella namnet kattmynta och de mer lokala namnen "kattlusta" och "kattleka" kommer av örtens effekt på katter. Kattmyntan är älskad av de flesta katter. Den kan göra katter som galna, de rullar runt och dreglar. Hur mycket en katt reagerar på örten är individuellt, troligen av genetiskt slag.
  • Förutom katter lockar växten även till sig bin och fjärilar.
  • Ordledet mynta av att doften påminner om kryddväxten mynta.
  • Nepeta är hämtat från den etruskiska staden Nepe (Nutida Nepi (stad)) i Italien. (Lazio-regionen, Viterbo-provinsen. Kattmynta växte där ymnigt, när romarna 396 f Kr erövrade Veji (nutida Veio) i närheten.
  • Cataria kommer av latin catus = katt.

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

Var. cataria

  • Cataria tomentosa Bubani nom. illeg.
  • Cataria vulgaris (Lam.) Moench
  • Calamintha albiflora Vaniot
  • Glechoma cataria (Linné) Kuntze
  • Nepeta calaminthoides Bentham
  • Nepeta bodinieri Vaniot
  • Nepeta laurentii Sennen
  • Nepeta macrura Ledebour ex Sprenger
  • Nepeta minor Miller
  • Nepeta mollis Salisbury nom. illeg.
  • Nepeta ruderalis Boissier nom. illeg.
  • Nepeta vulgaris Lamarck

Var. citriodora

  • Nepeta citriodora (Becker) Balb.

Dialekt[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Referens Förklaring

Katteleka Svenskfinland [6] Även läkevänderot (Valeriana officinalis) har kallats katteleka
Kattlusta Se avsnitt etymologi ovan

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Mansfeld's World Database of Agricultural and Horticultural Crops
  • NepetaCataria.org
  • Kamlesh R. Chauhan et al: Feeding Deterrent Effects of Catnip Oil Components Compared with Two Synthetic Amides Against Aedes aegypti, J. Med. Entomol. 42(4): 643Ð646 (2005). Not: Aedes aegytii (L.) är den s.k. gulafeber-myggan.
  • Jeff Grognet: Catnip: Its uses and effects, past and present, Can Vet J. 1990 Jun; 31(6): 455–456. PMCID: PMC1480656
  • J J Zhu et al: Efficacy and safety of catnip (Nepeta cataria) as a novel filth fly repellent. Med Vet Entomol. 2009 Sep;23(3):209-16.  Not:  Avser Kattmyntolja, ett extrakt av kattmynta.
  • B L Hart et al: Analysis of the catnip reaction: mediation by olfactory system, not vomeronasal organ, Behav Neural Biol. 1985 Jul; 44(1):38-46.


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Botaniska Föreningen - Information om rödlistade kärlväxter : Kattmynta, 2009.
  2. ^ A Nostro et al: The effect of Nepeta cataria extract on adherence and enzyme production of Staphylococcus aureus, NCBI/Int J Antimicrob Agents. 2001 Dec;18(6):583-5. [1]
  3. ^ Nepetalactone Chemistry, about education
  4. ^ J J Zhu et al: Efficacy and safety of catnip (Nepeta cataria) as a novel filth fly repellent, NCBI PubMed/Med Vet Entomol. 2009 Sep;23(3):209-16. [2]
  5. ^ ”Resistenta myggor skrämmer forskare” (på sv-SE). Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2016-06-05/resistenta-myggor-skrammer-forskare. Läst 4 juni 2016. 
  6. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 314 [3] Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]