Kaverös

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kaverös är ett primärområde i Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Askim–Frölunda–Högsbo.

Området, som ligger i en björkskog, bebyggdes 1963-1966 med 3-4-våningars lamellhus i gult tegel och omfattade då omkring 1100 lägenheter.[1] De ritades av Lars Ågren. Vissa av husen byggdes 40 år senare på med två våningar och även ett parkeringsdäck påbyggdes med en våning.[2]

Distriktskyrkan Kaverös kyrka, som tillhör Högsbo församling, ligger vid Orkestergatan. I Kaverös centrum finns livsmedelsbutik och viss annan service. I området finns även servicehuset Kaverös äng.

Kaverös ligger även nära naturområden så som Rudalen och Änggårdsbergen.

Spårvagnslinjerna 1, 7 och 8 trafikerar hållplatserna Lantmilsgatan och Nymilsgatan.

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Kaverös

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 509 Kaverös år 2019[3]
Kaverös Hela Göteborg
Folkmängd 4 461 579 281
Befolkningsförändring 2018–2019 + 8 + 7 413
Andel födda i utlandet 20,3 % 27,5 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 26,5 % 37,0 %
Medelinkomst 288 300 kr 318 400 kr
Arbetslöshet 3,7 % 5,8 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 23,9 21,1
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 42,4 % 36,6 %
Andel bostäder byggda 1961–1970 50,6 %
Andel bostäder i allmännyttan 29,9 % 26,2 %
Antal färdigställda bostäder 2019 0
Andel bostäder i småhus 0,0 % 18,7 %

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs utbyggnad : några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria. Utveckling och planering i industriregioner, 99-0460320-0 ; 3. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. 1977. sid. 57. Libris länk 
  2. ^ Upptäck Västra Frölunda!. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2007. sid. 42. Libris länk. ISBN 9789185488940 
  3. ^ Göteborgsbladet 2020. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.