Kazankatedralen, Moskva
- För Kazankatedralen i Sankt Petersburg, se Kazankatedralen
| Kazankatedralen Казанский собор Kazanskiyj sobor | |
| Kazankatedralen (augusti 2024). | |
![]() | |
| Koordinater | 55°45′19″N 37°37′09″Ö / 55.755405555556°N 37.619252777778°Ö |
|---|---|
| Adress | Никольская улица, 3 |
| Plats | Röda torget |
| Land | |
| Trossamfund | Rysk-ortodoxa kyrkan |
| Webbplats | kazanski-sobor.ru/_index.php |
| Historia | |
| Uppförd | 1990–1993 |
| Namn efter | Vår fru av Kazan |
| Invigd | 1993 |
| Stil | Russian architecture och Nyrysk arkitektur |
| Byggnadsspecifikationer | |
| Material | Murtegel[1] |
| Administration | |
| Stift | Moskvas stift |
Kazankatedralen (ryska: Казанский собор; tr: Kazanskiyj sobor) är en rysk-ortodox katedral, belägen i det nordöstra hörnet av Röda torget i Rysslands huvudstad Moskva.
Katedralen är helgad åt en ikon vid namn Vår fru av Kazan och tillhör Moskvas eparki (eparki är Östortodoxa kyrkans motsvarighet till stift).
Dagens katedral är en rekonstruktion av den ursprungliga som revs på order av Josef Stalin år 1936.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Den ursprungliga Kazankatedralen
[redigera | redigera wikitext]Den ursprungliga Kazankatedralen började att byggas under tidigt 1630-tal för att markera Moskvas frigörelse från polackerna, sedan dessa jagats på flykten av ett ryskt folkuppbåd under Stora oredan (1604–1613).
Efter att ha förjagat polackerna ur Moskva år 1612 menade furste Dmitrij Pozjarskij att man hade ikonen Vår fru av Kazan att tacka för framgången. Fursten hade vid flera tillfällen bett inför ikonen. Pozjarskij bekostade själv en träkyrka tillägnad jungfrun från Kazan på Röda torget i Moskva.
När denna mindre kyrka ödelades i en brand år 1632 beordrade tsaren att kyrkan skulle återuppbyggas i sten. Den nya byggnaden invigdes i oktober 1636. Senare blev katedralen centrum för motståndet mot den Rysk-ortodoxa kyrkans närmande till den grekisk-ortodoxa liturgin (se raskol). Kyrkans församlingspräst, ärkeprästen Avvakum Petrov, lade grunden till vad som skulle komma att bli de gammaltroende.
Under kejsardömet Rysslands tid utfördes omfattande renoveringar av katedralen, vilket omintetgjorde den ursprungliga designen. Mellan åren 1929 och 1932 försökte man under ledning av Petr Baranovskij att rekonstruera den ursprungliga katedralen, även om inte alla var överens om att rekonstruktionen var korrekt.
År 1936 byggdes Röda torget om för militärparader och Josef Stalin beslutade att torget måste rensas på kyrkor. Baranovskij gjorde sitt bästa för att rädda Kazankatedralen, men det räckte inte. Han lyckades dock rädda en annan av torgets katedraler, vilket var Vasilijkatedralen.
Återuppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Efter Sovjetunionens upplösning blev Kazankatedralen den första av de kyrkor som kommunisterna rivit som blev fullständigt återuppbyggd. Bygget (1990–1993) baserades på detaljerade målningar och fotografier av den ursprungliga katedralen, en dokumentation som Baranovskij hade ombesörjt innan rivningen år 1936.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Kazan-katedralen (Moskva), 2 augusti 2010.
- ↑ hämtat från: polskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Kazankatedralen i Moskva.
