Hoppa till innehållet

Kazimierz Brandys

Från Wikipedia
Kazimierz Brandys
Född27 oktober 1916[1][2][3]
Łódź[4]
Död11 mars 2000[1][2][3] (83 år)
Nanterre[5], Frankrike
BegravdPère-Lachaise
Medborgare iPolen och Frankrike[6]
Utbildad vidjuridiska och administrativa fakulteten vid Universitetet i Warszawa
SysselsättningJournalist, teaterkritiker, författare[7], manusförfattare[7]
ArbetsgivareFaculté des lettres de Paris
Politiskt parti
Polska arbetarpartiet
Polska förenade arbetarpartiet ()
Utmärkelser
Medalj för 10-årsjubileet av folkets Polen
Officer av Polonia Restituta
Arbetets baners order, andra graden
Redigera Wikidata
Kazimierz Brandys och Maria Zenowicz-Brandys I Paris 1998

Kazimierz Brandys, född 27 oktober 1916 i Łódź, död 11 mars 2000 i Paris, var en polsk essäist och romanförfattare.

Kazimierz Brandys var bror till författaren Maria Brandys och make till översättaren Maria Zenowicz. Efter att ha avlagt juristexamen vid universitetet i Warszawa, framträdde han 1935 som teaterkritiker i den litterära månadstidningen Kuźnia Młodych. Mellan 1945 och 1950 tillhörde han redaktionen för veckotidningen Kuźnia.

År 1946 gick han med i kommunistpartiet och var från 1956 talesman för partiets program för ”förnyelse” och ”moralisk upprensning”. Åren 1956-1960 arbetade han på veckotidningen Nowa Kultura.

År 1966 lämnade han kommunistpartiet i protest mot förföljelsen av Leszek Kolakowski och 1976 undertecknade han Letter of 59, en protest mot förändringar i konstitutionen. Under åren 1977 till 1980 tillhörde han redaktionen för Zapis. Från 1978 bodde han utanför Polen och dog i Paris år 2000.

I sitt författarskap har Brandys främst sysselsatt sig med ämnen från andra världskriget, t.ex. ockupationen av Polen och Warszawas fall, som i Samson (1948), som var första delen i en romankvartett.

Efter kriget försvarade han författarnas rätt till yttrandefrihet och kan ses som en representant för den politiska uppmjukningen i Polen kring 1960. Den stora romanen Matka Królów (1957) skildrar en arbetarhustru och hennes barn från andra världskrigets slut till 1956.

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Drewniany kon ("Trähästen") (1946)
  • Samson (1948) [del 1 i trilogin Miedzy wojnami]
  • Antygona ("Antigone") (1948) [del 2 i trilogin Miedzy wojnami]
  • Troja, miasto otwarte ("Troja: öppen stad") (1949) [del 3 i trilogin Miedzy wojnami]
  • Człowiek nie umiera ("Man dör inte") (1951) [del 4 i trilogin Miedzy wojnami]
  • Obywatele ("Medborgare") (1954)
  • Matka Królów ("Konungamödrar") (1957)
  • Romantyczność ("Romantiken") (1960)
  • Sposób bycia ("Sätt att förhålla") (1963)
  • Jak być kochaną I Inne opowiadania ("Hur bli älskad och andra berättelser") (1970)
  • Wariacje pocztowe ("Postala variationer") (1972)
  • Pomysł ("Idén") (1974)
  • Nierzeczywistość (1977)
    • I Polen, dvs. ingenstans ... (översättning Mira Teeman, Norstedt, 1979)
  • Rondo (1982)
  • [Bidrag]. I Polska berättare: en antologi (sammanställd och översatt av Catherine Berg, Berg & Mizerski, 1996)

Memoarer, tidskrifter, essäer

[redigera | redigera wikitext]
  • Miesiące (1978-1987)
    • Månaderna (översättning Mira Teeman, Norstedt, 1985-1988)
  • Sztuka konwersacji ("Konversationskonst") (London: Aneks, 1990)
  • Charaktery I pisma ("Tecken och skrivande") (London: Aneks, 1991)
  • Zapamiętane ("Hågkommen") (1995)
  • Przygody Robinsona ("Robinsons äventyr") (1999)
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Kazimierz-Brandystopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w63b98pw, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: brandys-kazimierz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Брандыс Казимеж”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118514466.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] abART, abART person-ID: 63309, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]