Keltoiberiska

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Keltoberiska
Talas iSpanien SpanienPortugal Portugal
Antal talareUtdött
SpråkfamiljIndoeuropeiska språk
Språkkoder
ISO 639-3

Keltoiberiska är ett utdött indoeuropeiskt språk i den keltiska grenen som talades av keltiberierna i ett område på den iberiska halvön mellan floderna Douro, Tagus, Júcar och Turia och floden Ebro. Detta språk finns bevarat i nästan 200 inskriptioner daterade till andra och första århundradet f.Kr., främst i keltoiberisk skrift, en direkt anpassning av den nordöstra iberiska skriften, men också i det latinska alfabetet. De längsta bevarade keltoiberiska inskriptionerna är de på tre Botorritaplattorna, bronsplaketter från Botorrita nära Zaragoza, från början av första århundradet f.Kr., märkta Botorrita I, III och IV (Botorrita II är på latin). I nordvästra den av iberiska halvön fanns ett annat keltiskt språk, keltisk galiciska, som var nära besläktat med keltoiberiska. Ganska lite är känt om språket, som är bevarat i vissa ortnamn och namn på den iberiska halvön.

Fotografi av Botorrita I (båda sidorna)
Inskrift på Botorrita I (båda sidorna)

Språkets plats bland de keltiska språken[redigera | redigera wikitext]

Tillräckligt mycket av språket har bevarats för att man ska veta att det var ett Q-keltiskt språk liksom goideliska språk och inte P-keltiska som galliska. Eftersom brittiska språket också är p-keltiska språk, och ö keltiska språk är närmare besläktat med goideliska språk än med galliska, visar detta att P/Q-delningen av keltiska är parafylaktisk (har ägt rum mer än en gång): förändringen från *kw till p ägde rum på brittiska och galliska vid en tidpunkt då de redan var olika språk. Keltoiberiska och galliska är grupperade tillsammans som kontinentala keltiska språk, men denna gruppering är också parafyletisk: inga bevis tyder på att de två språken delade någon gemensam förändringar skilt från brittisk keltiska.

Språkliga drag[redigera | redigera wikitext]

Keltoiberiska har ett helt böjt relativt pronomen ios (som till exempel forngrekiska), inte bevarat i andra keltiska språk, och partiklarna -kue 'och' < *kwe (jfr latin -que, attiska grekiska τε te), nekue 'nor' < *ne-kwe (jfr latin neque), ekue 'också, < *h₂et(i)-kwe (jfr Lat. atque, galliska åt Oir. Aith 'igen'), har "eller" (jfr latinsk enclitic -ve och attisk grekiska ἤ ē < proto-grekiska *ē-vi).

Liksom på walesiska finns det ett s-konjunktiv, gabiseti han ska ta (gammal irländsk gabid), robiseti, auseti. Jämför umbriska ferest han/hon/det skall göra eller forngrekiska δείξῃ deiksēi (aorist subj.) / δείξει deiksei (framtida ind.) (att) han/hon/det ska visa.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Jordán Cólera, C. (2005). Celtibérico. Zaragoza.
  • Hoz, Javier. (1996). Botorritas första text. Dess epigrafiska bakgrund; i: Die größeren altkeltischen Sprachdenkmäler. Akt des Kolloquiums Innsbruck 29. April – 3. Maj 1993, red W. Meid och P. Anreiter, 124–145, Innsbruck.
  • Mallory, J. P. (1989). in search of the indöuropeans. Themsen & Hudson.
  • Meid, Wolfgang. Keltiberiska inskriptioner, Archaeolingua, röd S. Bökönyi och W. Meid, Series Minor, 5, 12–13. Budapest.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Beltrán Lloris, Francisco; Jordán Cólera, Carlos. Celtibérico. In: Palaeohispanica: revista sobre lenguas y culturas de la Hispania antigua n. 20 (2020): pp. 631–688.
  • Blažek, Václav. Celtiberian. In: Sborník prací Filozofické fakulty brněnské univerzity. N, Řada klasická = Graeco-Latina Brunensia. 2007, vol. 56, iss. N. 12, pp. [5]-25
  • Cólera, Carlos Jordán (2007). Keltiberiska. e-Keltoi: Tidskrift för tvärvetenskapliga keltiska studier. Vol. 6: Kelterna på den iberiska halvön. Artikel 17. s. 749–850
  • Stifter, David (2006). CONTRIBUTIONS TO CELTIBERIAN ETYMOLOGY II. : Palaeohispanica: revista sobre lenguas y culturas de la Hispania Antigua, 6. s. 237–245