Kemi 1
| Kemi 1 | |
 | |
| Läroplan | Gy 2011 |
|---|---|
| Kurskod | KEMKEM01 |
| Poäng | 100 |
| Betyg | A–E, godkänd; F, icke godkänd |
| Nationella program | Naturvetenskap Teknik |
| Motsvarar | ≈ Kemi A (Lpf 94) |
Kemi 1 är en kurs för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Sverige enligt Gy 2011. Den bygger på kemikunskaper från grundskolan och omfattar 100 gymnasiepoäng.[1]
Den ersatte kursen kemi A, och är obligatorisk för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet på gymnasiet.[2] Kemi 1 bygger på kunskaper från grundskolans undervisning, eller på undervisning på motsvarande nivå.[1] Kemiska bindningar, pH, elektrokemi, termokemi, stökiometri, analytisk kemi och det naturvetenskapliga arbetssättet är några av de delar som ingår i kursen.[1] Efterföljande kurs är kemi 2.
Centralt innehåll[redigera | redigera wikitext]
Enligt Skolverket ska kursen behandla dessa centrala innehåll:[1]
Materia och kemisk bindning[redigera | redigera wikitext]
- Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering.
- Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för organiska och oorganiska ämnen.
Reaktioner och förändringar[redigera | redigera wikitext]
- Syrabasreaktioner, inklusive pH-begreppet och buffertverkan.
- Redoxreaktioner, inklusive elektrokemi.
- Fällningsreaktioner.
- Energiomsättningar vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner.
Stökiometri[redigera | redigera wikitext]
- Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner.
- Substansmängdsförhållanden, koncentrationer, begränsande reaktanter och utbyten vid kemiska reaktioner.
Analytisk kemi[redigera | redigera wikitext]
- Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel kromatografi och titrering.
Kemins karaktär och arbetssätt[redigera | redigera wikitext]
- Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
- Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur modeller och teorier kan förändras över tid.
- Hur problem och frågor avgränsas och studeras med hjälp av kemiska resonemang.
- Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
- Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
- Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
- Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån kemiska modeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.
Syfte[redigera | redigera wikitext]
Kemi 1 omfattar samtliga syften Skolverket angett i ämnet kemi.[1] Det innebär att kursen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- Kunskaper om kemins begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas.
- Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.
- Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer samt förmåga att hantera kemikalier och utrustning.
- Kunskaper om kemins betydelse för individ och samhälle.
- Förmåga att använda kunskaper i kemi för att kommunicera samt för att granska och använda information.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] ”Ämne”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=-996270488%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DKEM%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3. Läst 19 mars 2022.
- ^ ”Program”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/program. Läst 19 mars 2022.
| ||||||||