Kerstin Hesselgren

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kerstin Hesselgren
Kerstin Hesselgren-1925.jpeg
Kerstin Hesselgren
Född4 januari 1872[1][2]
Torsåkers församling[1][3][2]Sverige
Död19 augusti 1962 (90 år)
Kungsholms församling[1]Sverige
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningPolitiker
BefattningFörstakammarledamot (1922–1926)[1]
Förstakammarledamot (1927–1934)
Andrakammarledamot (1937–1944)
Politiskt partiLiberalerna och partilös
Make/makaogift[4]
Redigera Wikidata
Fogelstadgruppen med stående från vänster Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin och Elin Wägner. Sittande: Kerstin Hesselgren.

Kerstin Hesselgren, även känd som Kerstin den Första[5], född 4 januari 1872 i Torsåker utanför Hofors, Gästrikland, död 19 augusti 1962 i Stockholm[6], var Sveriges första yrkesinspektris och bostadsinspektris, och första kvinna i riksdagens första kammare[7], samt en framstående politiker (liberal).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Barndomen och ungdomsåren[redigera | redigera wikitext]

Kerstin Hesselgren föddes den 4 januari 1872 in i en doktorsfamilj som det fjärde barnet till Maria Margareta Wærn (1848-1910) och Gustaf Alfred Hesselgren (1832-1897)[8][9]. Totalt var de tre pojkar och tre flickor bland syskonen[10]. Familjen Hesselgren var i förhållande till det omgivande samhället relativt förmögna, inte minst eftersom fadern arbetade som läkare. De umgicks intensivt med herrgårdsfamiljen Lilliehöök, med vilka familjen Hesselgren gjorde utflykter, åkte skidor, m.m. Det aktiva utelivet gjorde att Kerstin vid en tidig ålder (4-5 år gammal) lärde sig att simma, samtidigt som miljön tillät flickorna i familjerna att leka fritt och klä sig friare än vad dåtidens kvinnoideal föreskrev. Kerstins bröder försvarade henne även mot andra pojkar som ifrågasatte att hon deltog i deras lek, vilket hon senare i livet kom att tänka tillbaka på och uppskatta. Hon reflekterade även över de klasskillnader som fanns i och runt bruksorten Hofors, där familjen Hesselgren och Lilliehöök hade en privilegierad ställning som i mångt och mycket "vilade på 'den villiga och billiga arbetskraften som inte räknade arbetstid' "[11].

Även om det blev fler och fler flickor som kunde få undervisning som lärarinnor eller i medicin, så undervisades Kerstin i likhet med många andra flickor i hemmet. Hennes mor lärde henne att läsa, och i hemmet fanns det gott om litteratur från alla de nordiska länderna. Fadern läste tidningar på språk som franska och tyska och Kerstin hade fram till 16 års ålder en guvernant. Dessutom undervisades hon i engelska av en moster, och kunde lära sig latin och matematik av brödernas informatorer som de hade över somrarna. Sitt sociala engagemang fick hon till stor del från sin far när hon var med honom i sjukstugan. Eftersom han arbetade som läkare och träffade människor från samhällets alla skick så fick även Kerstin se hur människor i bygden hade det[12]. Kerstin hade gärna blivit läkare som sin far, men mötte hårt motstånd från omgivningen som dels ansåg att det inte passade för en kvinna då det skulle vara för ansträngande att ta studenten och sedan studera. Dessutom menade Kerstins släktingar att hon var sjuklig och led större risk att få tuberkulos än andra ungdomar[13].

Studier och yrkesliv[redigera | redigera wikitext]

Åren 1889-91 tillbringade hon i Schweiz för att studera moderna språk (engelska, tyska och franska) och konst vid ett pensionat i Neuchâtel[14]. Hesselgren upplevde åren där som mycket tråkiga, och pensionatets många regler såg hon som inskränkande och förlegade, men språkkunskaperna skulle hon ha stor nytta av när hon senare arbetade med internationell politik. Det kalla pensionatsrummet ledde även till att hon utvecklade frostknölar och inflammation i sina halskörtlar, varpå hon var tvungen att opereras. Halsoperationen gav henne stora ärr, som hon därefter alltid dolde med en scarf eller liknande[15]. När hon kommit hem till Sverige från Schweiz började hon läsa till sjuksköterska i Stockholm, vilket hon senare tog examen som och var även en av de sista som avlade examen som fältskär. Efter det tog hon en kurs i "huslig ekonomi" (matlagningsteori), som hon inte var särskilt intresserad av men byggde ändå på kursen med fördjupning vid en lanthushållsskola i Tyskland hos Augusta Förster, en pionjär inom ämnet. Förster undervisade unga kvinnor för att få bort dem från "Kinder, Küche, Kirche"[1] (barn, köket, kyrkan)[16]. Sina kunskaper i anatomi och medicin fick Hesselgren användning av när skolan bad henne undervisa i kemi och hygien.

Hesselgren var tvungen att lämna skolan i Tyskland när hennes far dog 1897. I Sverige fick hon tjänsten som föreståndarinna vid en hushållsskola för flickor, en tjänst hon trivdes bra med och innehade i åtta år. Under tiden som föreståndarinna kom hon i kontakt med Centralförbundet för Socialt Arbete, vilket ledde till att hon sökte stipendier för studieresor till Belgien, Skottland och England i syfte att där fortsätta sina studier i hygien och hälsovård. År 1902 reste hon till London för att studera till yrkes- och bostadsinspektris, England och Frankrike var nämligen de två första staterna som öppnade upp för kvinnliga yrkesinspektörer. I rollen som yrkesinspektör kontrollerade hon hur de arbetsmiljö- och arbetsskyddslagar som fanns efterlevdes. Som sådan fick hon utstå mycket ilska, då arbetsgivarna menade att en kvinna inte skulle komma och tala om för dem hur deras fabriker skulle organiseras. Hon bevittnade svåra arbetsförhållanden i fabrikerna, särskilt för kvinnorna, vilket gjorde ett djupt intryck på henne. Det var tunga arbetsuppgifter, arbete dygnet runt och usel hygien, för att bara nämna några omständigheter. Att Sverige till skillnad från England vid tidpunkten i stort sett saknade någon form av yrkesinspektion över huvudtaget gjorde det bara mer angeläget för Hesselgren att arbeta som yrkesinspektris. Det sporrade henne, eftersom hon kunde vara med och förbättra arbetsmiljön i Sverige och bygga upp en fungerande yrkesinspektion här[17].

Karriär i riksdagen[redigera | redigera wikitext]

Elva år före valet 1921 hade Hesselgren kandiderat till riksdagens första kammare för de frisinnade i valet till Stockholms stadsfullmäktige, men kom inte in. I riksdagsvalet 1921, det första riksdagsval då kvinnor fick rösta och kandidera på nationell nivå, stod Kerstin Hesselgren på frisinnade landsföreningens valsedel i Stockholms stad till andra kammaren på strax under valbar plats. Frisinnade landsföreningen var riksorganisationen för riksdagspartiet liberala samlingspartiet. Hon blev inte invald till andra kammaren, men när elektorer inom magistraten i Göteborg samma vecka skulle välja riksdagsledamöter till första kammaren valdes hon där av en valkartell mellan socialdemokrater och frisinnade[18]. Hesselgren blev på så vis i januari 1922 Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot i första kammaren. Sitt segertal höll hon i Trädgårdsföreningen i Göteborg.

Frisinnade landsföreningen splittrades 1923 på grund av meningsskiljaktigheter rörande ett rusdrycksförbud. Två nya partier: frisinnade folkpartiet och liberala riksdagspartiet, uppstod ur det gamla partiet. Kerstin Hesselgren och ett halvdussin andra kvinnor, bland annat Elisabeth Tamm, valde inte sida i striden utan bildade en egen riksdagsgrupp som var mer radikal än något av de liberala partierna. De kallade sig "frisinnade vildar". Hesselgren satt i första kammaren och de övriga frisinnade vildarna satt i andra kammaren. Alla frisinnade vildar utom Hesselgren försvann från riksdagen efter valet 1924 eller bytte beteckning. Själv lyckades Hesselgren 1926 bli omvald som frisinnad vilde med stöd av socialdemokraterna. Att bli omvald som politisk vilde är mycket ovanligt[19], men berodde delvis på att det nya frisinnade partiet lät henne sitta på sitt mandat i riksdagens utskott trots att hon inte tillhörde själva partiet. Efter folkpartiets bildande kandiderade Hesselgren till andra kammaren för folkpartiet i 1936 års val, men hade fortfarande inte gått med i något parti. Hon gick med först en tid efter att hon blivit återvald till riksdagen.

Kerstin Hesselgren arbetade huvudsakligen med socialpolitik i riksdagen. Hon var rikskänd redan innan hon blev politiker, och hon väckte stor uppmärksamhet när hon förde in nya frågor på riksdagens bord. Hon drev frågor som utbildning för kvinnor, kvinnors rätt till statliga tjänster – och med lika lön som män. Hon ville också tillåta sexualupplysning och preventivmedel och arbetade för att sänka straffen för fosterfördrivning, alltså aborter. Emilia Broomé i Stockholms stadsfullmäktige var hennes politiska mentor och många av de socialpoltiska frågor som Hesselgren drev kan kopplas till Broomés egen politiska gärning.

Under sin tid i riksdagen satt Hesselgren mellan 1921-1926 i första kammaren för Göteborgs stads valkrets, mellan 1927–1934 för Örebro läns valkrets, för att mellan 1937-1944 sitta i andra kammaren för Stockholms stads valkrets. 1922–1923 representerade hon Liberala samlingspartiet, 1924–1934 och i början av 1937 var hon frisinnad vilde för att mellan 1938–1944 bli riksdagsledamot för folkpartiet. Mellan 1939–1944 var hon vice ordförande i andra lagutskottet i riksdagen, vilket gjorde henne till den första kvinnan i ett utskottspresidium i Sveriges riksdag.

Hesselgren arbetade även internationellt. Hon medverkade som expert och delegat vid Internationella arbetsorganisationens konferenser samt som svensk delegat vid NF 1933–1935, 1937 och 1938.[20]

Fotografi på Kerstin Hesselgren, någon gång runt 1938

Efter studier i England till Sanitary Inspector, ett yrke som i Sverige då ännu inte var öppet för kvinnor, fick Hesselgren den helt nyinrättade tjänsten som bostadsinspektris i Stockholms stad. Sedan inrättades en ny tjänst som skolköksinspektris (där man inspekterade köken i de många hushållsskolorna), och Hesselgren fick denna. År 1913 inrättades en ny avdelning på Yrkesinspektionen (nuvarande Arbetsmiljöverket). Den skulle inspektera arbetsplatser i hela landet där kvinnor, båda könen eller minderåriga jobbade. Avdelningschefens titel var yrkesinpektris och Hesselgren fick denna tjänst. Där stannade hon till pensioneringen 1934[21].

Kerstin Hesselgren var ordförande i Frisinnade kvinnor och i den rollen var hon en av grundarna av Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.

Kerstin den Första[redigera | redigera wikitext]

Smeknamnet "Kerstin den Första" fick Hesselgren för att hon var en av de första att åtnjuta nya utbildningsmöjligheter för flickor, den första kvinnan som arbetade som yrkesinspektör och bostadsinspektör. Hon var den första kvinnan i Sveriges riksdag (första kammaren), den första kvinnan i Sveriges delegation till Internationella arbetsorganisationen(ILO), samt den första kvinnan i Sveriges delegation till Nationernas Förbund (NF). Hon var även mycket framstående i olika sociala rörelser och kvinnoorganisationer, såsom föreningen Frisinnade kvinnor (Svenska Kvinnors Vänsterförbund) och medborgarskolan vid Fogelstad[22].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Kerstin Hesselgren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon ID: 12947, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Torsåkers kyrkoarkiv, Gävleborgs län, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010208/C/8 (1862-1874), bildid: A0014819_00179, födelse- och dopbok, läst: 5 april 2018, ”5,(jan),4,,1,Kerstin 1,,1.....Herr Doktor Gustaf Alfred Hesselrean Hu(stru) Maria Margareta Waern”, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, omnämnd som: Hesselgren, Kerstin, f. 1872 i Torsåker Gävleborgs län, Skolköksinspektris, läst: 5 april 2018, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Svenskt Biografiskt Lexikon ID: 12947, läst: 27 juni 2017, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Lene Buchert (2004). ”Kerstin Hesselgren (1872-1964)”. Prospects 34 (1). 
  6. ^ ”Göteborgs universitetsbibliotek: Kerstin Hesselgren”. www2.ub.gu.se. http://www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/biografier/hesselgren.xml. Läst 9 mars 2020. 
  7. ^ Sundevall, Fia (4 juni 2019). ”De första kvinnorna i riksdagen”. Demokrati100.se. https://demokrati100.se/de-forsta-kvinnorna-i-riksdagen/. Läst 9 mars 2020. 
  8. ^ ”Kerstin Hesselgren - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=12947. Läst 24 mars 2020. 
  9. ^ ”Maria Margareta Vaern, Född 1848-02-26 Bergsjö (X)”. www.kakerberg.se. https://www.kakerberg.se/Hoforsbors/p32b0dce3.html. Läst 10 april 2020. 
  10. ^ Frangeur, Renée (2012). Kerstin Hesselgren: den gränsöverskridande politikern. sid. 52 
  11. ^ Frangeur, s. 52
  12. ^ Frangeur, s. 54
  13. ^ Frangeur, s. 55
  14. ^ Buchert, s.128
  15. ^ Frangeur, s. 58
  16. ^ Frangeur, s. 59
  17. ^ Frangeur, s.62
  18. ^ Frangeur, s. 71
  19. ^ Frangeur, s. 74
  20. ^ Bonniers Lexikon 6, AB Nordiska uppslagsböcker 
  21. ^ Buchert, s. 129
  22. ^ Buchert, s.127f

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]