Kikås

Bebyggelse kring Ejdergatan i Kikås

Kikås är ett område i mellersta delen av kommundelen Östra Mölndal (motsvarande Stensjöns distrikt).

Kikås betecknar den höga åsen vid Stensjöns södra strand.[1]

Insektshotellet som ligger vid Södra Långvattnet, numera benämnt Kikås Långvatten, är Sveriges största fristående insektshotell. För att öka den biologiska mångfalden fokuserar de på vildbin, fjärilar samt fåglar.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Egnahemsbyggandet på Kikås kom igång i början av 1920-talet. Dessförinnan fanns det en del mindre boställen, vilka var utspridda över ett stort område. De första kikåsborna kom dit i slutet av 1800-talet.[3]

Det första nybygget uppfördes år 1916, och sedan tillkom byggnader från 1918 och framåt. Under 1930-talet fortsatte villabyggandet och efter andra världskriget skedde en större utbyggnad under åren 1945–1949 vid Solvändan, Berghällsgatan och Rygatans del upp mot Kikåsgatan. Radhusen vid Alkegatan tillkom i slutet av 1950-talet.[4]

Glasberget bebyggdes i början av 1980-talet och i slutet av årtiondet påbörjades byggandet av Hålstensområdet, där Hålstens mosse först fick dräneras.[5]

Kikås kyrkogård[redigera | redigera wikitext]

Det gamla kapellet

"Nya begravningsplatsen" omtalas år 1888 och på det gamla begravningskapellets gjutjärnskors finns årtalet 1887. Marken där kyrkogården anlades var tidigare betesmark och ägdes av en kvarnägare i Kvarnbyn.[6] Kyrkogården utvidgades år 1948.[7]

Det gamla begravningskapellet var i bruk till år 1937, då ett nytt i funkisstil uppfördes efter ritningar av arkitekten Ville Berglund. Kapellet byggdes ut och byggdes om år 1975. Altartavlan utfördes av mölndalskonstnären Axel Eriksson.[7] Nuvarande altartavla är en ikontriptyk av ikonmålaren Erland Forsberg.[8]

Klockstapeln på Kikås kyrkogård uppfördes år 1969.[7]

Folkets park och skyttebana[redigera | redigera wikitext]

Omkring 1908–1909 anlades en dansbana på Kikås. Under åren mellan 1918 och 1945 låg en folkpark på samma plats vid Träsnidaregatan och Glasbergsgatan.[9]

År 1899 anlades en skyttebana vid nuvarande Skyttegatan.[9]

Kikåstippen[redigera | redigera wikitext]

Kikås återvinningsanläggning från öst den 11 augusti 2022.

Kikåstippen började användas på 1930-talet, troligen år 1932, och anlades på Kikås mosse. Fram till i början av 1970-talet tippades även avfall, som idag klassas som farligt avfall, från bland annat SOAB, på Kikåstippen. Fram till 1972, då förbränningsanläggningen i Sävenäs invigdes, lades även hushållsavfall på tippen. Sedan 1985 finns en återvinningsanläggning på området.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gahrn (1998), s. 386
  2. ^ ”Kikås insektshotell - Mölndal”. www.molndal.se. Arkiverad från originalet den 28 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210228013714/https://www.molndal.se/startsida/bygga-bo-och-miljo/avfall-och-atervinning/kikas-insektshotell.html. Läst 16 januari 2021. 
  3. ^ Gahrn (1994), s. 23
  4. ^ Gahrn (1994), s. 25
  5. ^ Gahrn (1994), s. 26
  6. ^ Gahrn (1994), s. 21
  7. ^ [a b c] Gahrn (1994), s. 22
  8. ^ ”Kyrkklockan. Sommaren 2008”. Svenska kyrakn – Stensjöns församling. sid. 1. https://docplayer.se/19047985-Kyrk-klockan-sommaren-2008.html. Läst 2 november 2019. 
  9. ^ [a b] Gahrn (1994), s. 26
  10. ^ Olsson (1994), s.16-17

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gahrn, Lars (1998). Mölndals gatunamn: Mölndals historia i gatunamnsartiklar. Mölndal: L. Gahrn. sid. 385-386. ISBN 91-630-7374-9 
  • Lars Gahrn (1994). ”Kikås – från utsiktstorn till terrasshus”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1994. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. Libris 423764 
  • Sven Olof Olsson (1994). ”Kikås mosse”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1994. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. Libris 423764