Hoppa till innehållet

Kilstjärtad grönduva

Från Wikipedia
Kilstjärtad grönduva
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläkteTreron
ArtKilstjärtad grönduva
T. sphenurus
Vetenskapligt namn
§ Treron sphenurus
Auktor(Vigors, 1832)

Kilstjärtad grönduva[2] (Treron sphenurus) är en asiatisk fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Kilstjärtad grönduva är en 33 cm stor, grön duva med karakteristiskt lång och kilformad stjärt. Den har jämfört med andra grönduvor i regionen rätt otydliga gula kanter på vingtäckare och tertialer samt mörkgrön övergump och stjärt. Hanen har en rödbrun fläck på ovansidan, mindre utbredd än i pompadora-artkomplexet, samt orange anstrykning på hjässa och bröst. Honan har enfärgat grönt huvud.[4]

Kilstjärtad grönduva i Chopta, Uttarakhand, Indien.

Fåglar i Vietnam och på Malackahalvön är något mindre och mörkare. De har även hos hanen mindre eller ingen orange anstrykning på bröstet samt den rödbruna fläcken på ovansidan begränsad till skuldrorna.[5]

Den kilstjärtade grönduvans sång består av en lång och ljus serie, ofta med en rullande inledning.[5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Kilstjärtad grönduva förekommer i bergstrakter i sydöstra Asien. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Arten är närmast släkt med vitbukig grönduva (T. sieboldii) och visselgrönduva (T. formosae).[6]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Kilstjärtad grönduva förekommer i städsegrön lövskog och skogsbryn, framför allt med inslag av ek, alm, lager och rhododendron. I Sydostasien ses den på mellan 770 och 2 565 meters höjd. Den lever av olika sorters frukt och bär, bland annat fikon, mullbär och pors. Fågeln häckar mellan april och augusti i norra Indien, i vissa områden som Assam med två kullar. Den bygger ett bräckligt bo i ett träd, sex till tolv meter ovan mark, där den lägger två vita ägg. Arten är huvudsakligen stannfågel, med vissa rörelser i höjdled vintertid, framför allt i norra delen av utbredningsområdet.[5][6]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig till ovanlig.[7]

  1. 1 2 3 Birdlife International 2024 Treron sphenurus . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 21 december 2024.
  2. BirdLife Sverige: Taxonomikommittén. 2025. Officiella svenska namn på alla världens fågelarter, version 2025. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/
  3. 1 2 AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025
  4. Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. 1 2 3 Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
  6. 1 2 Baptista, L.F., Trail, P.W., Horblit, H.M., Boesman, P. & Garcia, E.F.J. (2019). Wedge-tailed Green-pigeon (Treron sphenurus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54306 20 februari 2019).
  7. del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1997. Handbook of the Birds of the World, Vol. 4: Sandgrouse to Cuckoos. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]