Kimitoön

	Kimitoön
	Kemiönsaari (finska)
	Kommun
	Kimitoöns kommunvapen
	Kimitoöns kommunvapen
Land	Finland
Landskap	Egentliga Finland
Admin. centrum	Kimito kyrkoby
Area	2 801,21 km² (2016-01-01)
- land	686,96 km²
- vatten	2 114,25 km²
Folkmängd	6 614 (2021-12-31)
- män	3 323 (2020-12-31)
- kvinnor	3 286 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	9,63 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Erika Strandberg
- Kommunfullm.; ordf.	Daniel Wilson
- Kommunstyr.; ordf.	Wilhelm Liljeqvist
Kommunkod	322
Geonames	8128758
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 28,2 %; 68,5 %; 3,3 %
Administrativa data
- Landskapsförb.	Egentliga Finlands förbund
- Regioncentrum	Åbo
- Magistrat	Egentliga Finland
- Skattebyrå	Egentliga Finland
- Välfärdsområde	Egentliga Finlands välfärdsområde
- Försäkringskrets	Egentliga Finland
- Nödcentral	Egentliga Finland
- Räddningsverk	Egentliga Finland
Läge	60°01′10″N 22°30′25″Ö / 60.01944°N 22.50694°Ö;
	Kimitoöns kommuns läge Kimitoöns kommuns läge
	Webbplats: www.kimitoon.fi

Kimitoön [t̠ʃimitoø:n] (finska: Kemiönsaari) är en kommun i landskapet Egentliga Finland i Finland. Kommunen bildades i början av 2009 och består av före detta Dragsfjärds, Kimito och Västanfjärds kommuner. Kommunernas fullmäktige accepterade kommunsammanslagningen den 26 juni 2007. Kimitoön har cirka &&&&&&&&&&&06614.&&&&&06 614 invånare och en total areal av &&&&&&&&&&&02801.2100002 801,21 km² varav &&&&&&&&&&&02114.2500002 114,25 km² är vatten.

Kommunen är tvåspråkig med svenska som majoritetsspråk (68,5 procent) och finska som minoritetsspråk (28,2 procent).

Uttrycket Kimitoön användes också före kommunsammanslagningen i den oegentliga betydelsen Kimitoön med närliggande områden.

Kimitoön valdes till Finlands mest attraktiva besöksmål av Finlands största resetidskrift Mondo år 2016.

Byar och tätorter i Kimitoöns kommun

Albrektsböle, Berga, Billböle, Biskopsö, Bjensböle, Björkboda, Bogsböle, Bolax, Branten, Bredvik, Brokärr, Brännboda, Båtkulla, Böle, Dalby, Dalen, Dalkarlby, Dalsbruk, Digerdal, Dragsfjärd, Eknäs, Elmdal, Engelsby, Finnudden, Finsjö, Flugböle, Fröjdböle, Galtarby, Gammelby, Genböle, Gräggnäs, Gräsböle, Grönstrand, Gundby, Gästerby, Gölpo (uttalas jölpå), Hammarsboda, Hasselbacken, Helgeboda (varav Rudå är en del), Hertsböle, Hitis, Holma, Hova, Hulta, Högmo, Högsåra, Illo, Kalkila (uttalas kaltjila), Kaskärr, Kasnäs, Kaxskäla, Kila, Kobböle, Koddböle, Koivuranta, Koustar, Kuggböle, Kråkvik, Kulla, Kvarnböle, Kyrkbacken, Kårkulla, Kärra, Labbnäs, Labböle, Lamkulla (uttalas lamm-), Lappdal, Lemnäs, Lillfinnhova, Lillvik, Linnarnäs, Långnäs, Lövböle, Majniemi, Makila (uttalas ma:tjila), Mattböle, Mattkärr, Misskärr, Mjösund, Måsa, Nivelax, Nordanå, Nordvik, Norrlammala, Norrlångvik (belägen vid Norrlångviken), Norrsundvik, Nybacka, Orrnäs, Pajböle, Pederså, Pungböle, Purunpää, Påvalsby, Pörtsnäs, Reku, Rosala, Rosendal, Rugnola (uttalas rungnåla), Rövik, Sandö, Sirnäs, Sjölax, Skarpböle, Skinnarvik (med flotthamn), Skoböle, Skog (del av Tolvsnäs), Skogsböle, Skålböle, Skånpusten, Skäggböle, Släts, Smedaböle, Smedsböle, Smedskulla, Småland, Stenmo, Storfinnhova, Strömma, Stusnäs, Stubbnäs, Sundvik, Sunnanå, Söderby, Söderlammala, Söderlångvik, Söglö, Tappo, Tavasttrona, Tjuda, Tolvsnäs (vid Tolvsnäsfjärden), Torsböle, Trotby (uttalas tro:t-), Träskböle^[4], Träskö, Tynglax (del av Hertsböle), Vestlax, Viksgård, Viksvidja, Villkärr, Vreta, Vänoxa, Vänö, Västankärr, Västermark, Västerudden, Ytterkulla (del av Kulla), Ölmos (med Ytterölmos och Överölmos), Östanå och Östermark.

Övrigt om geografi

Sandö ström är ett sund mellan Kimito och Karuna i Sagu kommun.
Träsköfjärden skiljer Kimitoön från delen Finby i Salo stad.
Här finns också fjärden Bruksfjärden (utanför Dalsbruk), Gullkrona fjärd (som utgör gräns mot Pargas, sundet Jungfrusund, viken Galtarbyviken, farleden Lövö krokar, grundet Järngrynnan (med fyr), stranden Ölmos Långsidan, öarna Falkö, Helsingholmen, Sandö, Hitislandet (se Hitis), Högland, Kivskär (med seglarhamn), Rosalalandet (se Rosala), Snåldön, Storö, Tunnhamn (skärgrupp), Örö (kustfort), Finsjölandet, Mågsholmarna, Synderstön samt sjöarna Dragsfjärden, Björkboda träsk och Hammarsboda träsk.

Sevärdheter

Kimito kyrka är en gråstenskyrka från 1325 och har fungerat både som befolkningsskydd och försvarsverk.
I Västanfjärd finns det två kyrkor: den nya kyrkan och den gamla åttkantiga träkyrkan.
Dalsbruk historiska bruksby vid havet, med historiska byggnader, en livlig hamn och många restauranger och besöksställen. I Dalsbruk finns en på 1920-talet uppförd slaggstenskyrka samt vandrings- och naturstigar. Cykelrutten Kustrutten går genom byn.^[5]
Den gula korskyrkan i Dragsfjärd uppfördes 1755. Här finns Dragsfjärds begravningsplats.
Mellan Kimitoön och Bjärnå ligger Strömma kanal, den enda plats i Finland där man kan iaktta tidvatteneffekten.
Örö fortö, som varit en militärö alltsedan ryska tiden men år 2015 öppnades för allmänheten och nu är ett av Skärgårdshavets främsta besöksmål.
Bengtskärs fyr, Nordens högsta fyr, som fungerar som besöksmål med hotell och café i fyren.
Söderlångviks museum som en gång i tiden var Amos Andersons (tidigare ägare av Hufvudstadsbladet) sommarresidens.
Rosala vikingacentrum, ett besökscentrum som färggrant beskriver skärgårdens vikingatida historia
Storfinnhova gård med sin skogsby och Finlands kanske vackraste rökbastu.^[6]
Krögarhålet/Krögarudden (beläget nära Jungfrusund), som var ett matställe för sjöfarare, med sina unika bergristningar från 1600/1700-talet.

Politik

Mandatfördelning i Kimitoöns kommun, valen 2008–2025

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

2008

2

7

2

15

1

2

7

2

15

27

69,3

19

8

2012

1

4

1

7

1

13

4

7

13

27

68,7

19

8

2017

2

3

1

6

2

13

2

3

6

2

13

27

68,4

21

6

2021

2

5

1

3

1

2

13

2

5

3

2

13

27

58,9

18

9

2025

5

2

3

12

5

2

3

12

27

59,0

14

13

Kolumnen övriga representerar:
- För valet 2021 Fri samverkan gemensam lista, Vapaa yhteistoiminta yhteislista (2), Janne Salonen (1).
- För valet 2021 Fri Samverkan gemensamma listan, Vapaa Yhteistoiminta yhteislista (2)

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Bildning

Barndagvård och förskolor

Hulta daghem och förskola

Skolor

I Kimitoöns kommun finns fem svenskspråkiga skolor och två finskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen. Därtill finns även ett svenskspråkigt gymnasium, Kimitoöns gymnasium. På ön finns även yrkesutbildningen Axxells utbildningar inom naturbruk.^[7]

Amosparkens skola (Årskurs 1–6)
Dalsbruks skola (Årskurs 1–9)
Hitis-Rosala skola (Årskurs 1–6)
Kemiönsaaren keskuskoulu (Årskurs 1–9)
Kimitonejdens skola (Årskurs 7–9)
Taalintehtaan koulu (Årskurs 1–6)
Västanfjärds skola (Årskurs 1–6)

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kimitoöns kommun 1975–2020^[8]

År			Folkmängd
1975			9 485
1980			9 022
1985			8 676
1990			8 371
1995			8 041
2000			7 663
2005			7 462
2010			7 191
2015			6 909
2020			6 609
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.^[9]^[10]

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	6 549	100,0
Inhemska språk totalt	6 342	96,8
Svenska	4 396	67,1
Finska	1 946	29,7
Främmande språk totalt	207	3,2
Estniska	75	1,1
Engelska	14	0,2
Spanska	12	0,2
Ryska	12	0,2
Thailändska	11	0,2
Språk med färre än 10 talare	83	1,3