Kimitoön

Den här artikeln handlar om kommunen. För kommunens huvudö, se Kimitoön (ö).
Kimitoön
Kemiönsaari (finska)
Kommun
Kimitoöns kommunvapen
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Admin. centrum Kimito kyrkoby
Area 2 801,21 km² (2016-01-01)[1]
 - land 686,96 km²
 - vatten 2 114,25 km²
Folkmängd 6 614 (2021-12-31)[2]
 - män 3 323 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 3 286 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 9,63 invånare/km²[2][1]
Politik    
 - Kommundir. Erika Strandberg
 - Kommunfullm.
ordf.
Daniel Wilson
 - Kommunstyr.
ordf.
Wilhelm Liljeqvist
Kommunkod 322
Geonames 8128758
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
28,2 %[3]
68,5 %
3,3 %
Admin. data  
- Landskapsförb. Egentliga Finlands förbund
- Regioncentrum Åbo
- Magistrat Egentliga Finland
- Skattebyrå Egentliga Finland
- Sjukvårdsdistrikt Egentliga Finland
- Försäkringskrets Egentliga Finland
- Nödcentral Egentliga Finland
- Räddningsverk Egentliga Finland
Läge 60°01′10″N 22°30′25″Ö / 60.01944°N 22.50694°Ö / 60.01944; 22.50694
Kimitoöns kommuns läge
Kimitoöns kommuns läge
Kimitoöns kommuns läge
Webbplats: www.kimitoon.fi

Kimitoön [t̠ʃimitoø:n] (finska: Kemiönsaari) är en kommun i landskapet Egentliga Finland i Finland. Kommunen bildades i början av 2009 och består av före detta Dragsfjärds, Kimito och Västanfjärds kommuner. Kommunernas fullmäktige accepterade kommunsammanslagningen den 26 juni 2007. Kimitoön har cirka &&&&&&&&&&&06614.&&&&&06 614 invånare och en total areal av &&&&&&&&&&&02801.2100002 801,21 km² varav &&&&&&&&&&&02114.2500002 114,25 km² är land.

Kommunen är tvåspråkig med svenska som majoritetsspråk (68,5 procent) och finska som minoritetsspråk (28,2 procent).

Uttrycket Kimitoön användes också före kommunsammanslagningen i den oegentliga betydelsen Kimitoön med närliggande områden.

Kimitoön valdes till Finlands mest attraktiva besöksmål av Finlands största resetidskrift Mondo år 2016.

Byar och tätorter i Kimitoöns kommun[redigera | redigera wikitext]

Albrektsböle, Berga, Billböle, Biskopsö, Bjensböle, Björkboda, Bogsböle, Bolax, Branten, Bredvik, Brokärr, Brännboda, Båtkulla, Böle, Dalby, Dalen, Dalkarlby, Dalsbruk, Digerdal, Dragsfjärd, Eknäs, Elmdal, Engelsby, Finnudden, Finsjö, Flugböle, Fröjdböle, Galtarby, Gammelby, Genböle, Gräggnäs, Gräsböle, Grönstrand, Gundby, Gästerby, Gölpo (uttalas jölpå), Hammarsboda, Hasselbacken, Helgeboda (varav Rudå är en del), Hertsböle, Hitis, Holma, Hova, Hulta, Högmo, Högsåra, Illo, Kalkila (uttalas kaltjila), Kaskärr, Kasnäs, Kaxskäla, Kila, Kobböle, Koddböle, Koivuranta, Koustar, Kuggböle, Kråkvik, Kulla, Kvarnböle, Kyrkbacken, Kårkulla, Kärra, Labbnäs, Labböle, Lamkulla (uttalas lamm-), Lappdal, Lemnäs, Lillfinnhova, Lillvik, Linnarnäs, Långnäs, Lövböle, Majniemi, Makila (uttalas ma:tjila), Mattböle, Mattkärr, Misskärr, Mjösund, Måsa, Nivelax, Nordanå, Nordvik, Norrlammala, Norrlångvik (belägen vid Norrlångviken), Norrsundvik, Nybacka, Orrnäs, Pajböle, Pederså, Pungböle, Purunpää, Påvalsby, Pörtsnäs, Reku, Rosala, Rosendal, Rugnola (uttalas rungnåla), Rövik, Sandö, Sirnäs, Sjölax, Skarpböle, Skinnarvik (med flotthamn), Skoböle, Skog (del av Tolvsnäs), Skogsböle, Skålböle, Skånpusten, Skäggböle, Släts, Smedaböle, Smedsböle, Smedskulla, Småland, Stenmo, Storfinnhova, Strömma, Stusnäs, Stubbnäs, Sundvik, Sunnanå, Söderby, Söderlammala, Söderlångvik, Söglö, Tappo, Tavasttrona, Tjuda, Tolvsnäs (vid Tolvsnäsfjärden), Torsböle, Trotby (uttalas tro:t-), Träskböle[4], Träskö, Tynglax (del av Hertsböle), Vestlax, Viksgård, Viksvidja, Villkärr, Vreta, Vänoxa, Vänö, Västankärr, Västermark, Västerudden, Ytterkulla (del av Kulla), Ölmos (med Ytterölmos och Överölmos), Östanå och Östermark.

Övrigt om geografi[redigera | redigera wikitext]

  • Sandö ström är ett sund mellan Kimito och Karuna i Sagu kommun.
  • Träsköfjärden skiljer Kimitoön från delen Finby i Salo stad.
  • Här finns också fjärden Bruksfjärden (utanför Dalsbruk), Gullkrona fjärd (som utgör gräns mot Pargas, sundet Jungfrusund, viken Galtarbyviken, farleden Lövö krokar, grundet Järngrynnan (med fyr), stranden Ölmos Långsidan, öarna Falkö, Helsingholmen, Sandö, Hitislandet (se Hitis), Högland, Kivskär (med seglarhamn), Rosalalandet (se Rosala), Snåldön, Storö, Tunnhamn (skärgrupp), Örö (kustfort), Finsjölandet, Mågsholmarna, Synderstön samt sjöarna Dragsfjärden, Björkboda träsk och Hammarsboda träsk.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Kimitoöns kommun, valen 2008–2021[redigera | redigera wikitext]

ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCSFPSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
2008272151
27215
2769,3
198
20121417113
4713
2768,7
198
20172316213
236213
2768,4
216
202125131213
253213
2758,9
189
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 2021 Fri samverkan gemensam lista, Vapaa yhteistoiminta yhteislista (2), Janne Salonen (1).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Bildning[redigera | redigera wikitext]

Barndagvård och förskolor[redigera | redigera wikitext]

  • Hulta daghem och förskola

Skolor[redigera | redigera wikitext]

I Kimitoöns kommun finns fem svenskspråkiga skolor och två finskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen. Därtill finns även ett svenskspråkigt gymnasium, Kimitoöns gymnasium. På ön finns även yrkesutbildningen Axxells utbildningar inom naturbruk.[7]

  • Amosparkens skola (Årskurs 1–6)
  • Dalsbruks skola (Årskurs 1–9)
  • Hitis-Rosala skola (Årskurs 1–6)
  • Kemiönsaaren keskuskoulu (Årskurs 1–9)
  • Kimitonejdens skola (Årskurs 7–9)
  • Taalintehtaan koulu (Årskurs 1–6)
  • Västanfjärds skola (Årskurs 1–6)

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kimitoöns kommun 1975–2020[8]
ÅrFolkmängd
1975
  
9 485
1980
  
9 022
1985
  
8 676
1990
  
8 371
1995
  
8 041
2000
  
7 663
2005
  
7 462
2010
  
7 191
2015
  
6 909
2020
  
6 609
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[9][10]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 6 549 100,0
Inhemska språk totalt 6 342 96,8
Svenska 4 396 67,1
Finska 1 946 29,7
Främmande språk totalt 207 3,2
Estniska 75 1,1
Engelska 14 0,2
Spanska 12 0,2
Ryska 12 0,2
Thailändska 11 0,2
Språk med färre än 10 talare 83 1,3
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







  Finska (29,7 %)
  Svenska (67,1 %)
  Främmande språk (3,2 %)

Kultur och evenemang[redigera | redigera wikitext]

  • Baltic Jazz är en årlig jazzfestival i Dalsbruk i juli.
  • Kimitoöns Musikfestspel i juli
  • Kimito traktorkavalkad, Kimito i juli
  • Festival Norpas, Dalsbruk i augusti
  • Äppeldagen, Söderlångvik i september
  • September Open i Dalsbruk i september

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ ”Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 6 september 2019. 
  4. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Tr%C3%A4skb%C3%B6le. Läst 28 januari 2019. 
  5. ^ ”Dalsbruk | Taalintehdas – Taalintehdas” (på finska). www.dalsbruk.fi. http://www.dalsbruk.fi. Läst 30 oktober 2018. 
  6. ^ Rämö, Marjo. ”Onko tässä Suomen kaunein yleinen sauna? – Katso asiantuntijoiden vinkit kipakoista löylyistä ja ainutlaatuisesta tunnelmasta” (på finska). Turkulainen. https://www.turkulainen.fi/artikkeli/668027-onko-tassa-suomen-kaunein-yleinen-sauna-katso-asiantuntijoiden-vinkit-kipakoista. Läst 30 oktober 2018. 
  7. ^ "Kimitoöns webbplats" Arkiverad 2 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 25.1.2017.
  8. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 25 mars 2023. 
  9. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  10. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]