Kinas ambassad i Stockholm

Kinas ambassad i Stockholm
中华人民共和国驻瑞典大使馆
BeskickningstypAmbassad
FrånKina
TillSverige
AdressDjurgårdsbrunnsviken, Stockholm
BeskickningschefCui Aimin (sedan 2022)

Kinas ambassad i Stockholm (även Kinesiska ambassaden) är Folkrepubliken Kinas beskickning i Sverige. Kina har haft fast diplomatisk representation i Sverige sedan 1916, då Republiken Kinas minister i Berlin sidoackrediterades i Sverige. Sedan 1947 har Kinas sändebud i Sverige haft ambassadörs rang.

Kinas ambassadör sedan 2022 är Cui Aimin.[1] Diplomatkoden på beskickningens bilar är AX.[2]

Fastigheter[redigera | redigera wikitext]

Dragongårdens huvudbyggnad, residens för Kinas ambassadör.
Tidigare ambassadbyggnaden, Bragevägen 4.

Den nuvarande ambassaden är sedan 1990-talet belägen i en fastighetLidovägen 8 vid Djurgårdsbrunnsviken i Stockholm, strax öster om Etnografiska museet och Tekniska museet, på området för Stockholmsutställningen 1930.[3] Området tillhörde tidigare Livregementets dragoner (K 2) och regementets kanslihus kom senare att kallas Dragongården. Den kom att användas som bostad åt greve Folke Bernadotte som hade varit regementskvartermästare vid K 2.[4] Han mördades av judiska terrorister under sitt medlaruppdrag i Palestina 1948. Den efterlevande familjen bodde kvar i byggnaden till mitten av 1970-talet då den övertogs av Byggnadsstyrelsen.[4] Området förvärvade 1985 av Kinas ambassad som i början av 1990-talet lät uppföra nya kansli- och bostadshus i klassisk kinesiskinfluerad byggnadsstil. Dragongården ligger kvar på området och är i dag den kinesiske ambassadörens residens.[4]

Ambassaden var 1923–1928 inrymd i Alberget 6, 1929–1931 Torstenssonsgatan 4, 1932–1933 Villagatan 5–7, 1934–1949 Villagatan 13A, 1950–1954 Ringvägen 56 (Lidingö) och åren 1955–1991 på Bragevägen 4 i Lärkstaden.[5]

Beskickningschefer[redigera | redigera wikitext]

Kinas beskickningschef i Sverige är den högste företrädaren för Kinas utrikestjänst i Sverige, Kinas ambassad i Stockholm i Stockholm och fram tills unionsupplösningen 1905 även i Norge.

Sverige-Norge och Qingdynastins Kina slöt sitt första handelsfördrag 1847, men den första kinesiska beskickningen kom inte till Sverige förrän 1866.[6]

Qingdynastins sändebud[redigera | redigera wikitext]

Den här listan är ofullständig, du kan hjälpa till genom att utöka den.

Republiken Kinas legationschefer och ambassadörer [redigera | redigera wikitext]

Sverige erkände Republiken Kina som Kinas regering den 6 oktober 1913.

Namn Titel Utnämnd Tillträde Avgång Anmärkning
Yen Wei Ching envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 13 april 1916 maj 1920 ackrediterad i Tyskland, Sverige och Danmark
Tchang Tsou Seng envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 3 oktober 1920 17 juni 1922 sidoackrediterad i Norge och Danmark
Tai Tch’enne Linne envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 17 juni 1922 24 oktober 1925 sidoackrediterad i Norge
Tseng Tsung-Kien envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 23 februari 1926 27 februari 1929 sidoackrediterad i Norge
Chu Chang Nien envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 27 februari 1929 1 februari 1934 sidoackrediterad i Norge och Finland
Beue Tann chargé d’affaires april 1934 16 juli 1934 september 1936
Wang King-Ky envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 19 maj 1936 20 september 1936 21 oktober 1938 sidoackrediterad i Norge
Hsieh Wei-lin envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire 21 oktober 1938 21 oktober 1938 18 september 1947 sidoackrediterad i Norge
Hsieh Wei-lin extraordinär och plenipotentiär ambassadör 18 september 1947 19 januari 1950 19 januari 1950

Folkrepubliken Kinas ambassadörer[redigera | redigera wikitext]

Hsieh Wei-lin avgick från sin position som Kinas ambassadör i Stockholm i samband med att Sverige erkände Folkrepubliken Kina i januari 1950 och den 9 maj samma år upprättade de båda staterna formella diplomatiska förbindelser.

Påtryckningar mot den svenska regeringen och svenska medier[redigera | redigera wikitext]

Under ambassadör Guis ledning anklagades ambassaden för att ha utfört systematiska påtryckningar mot svenska medier[7]. Under perioden riktade ambassaden vid flera tillfällen hot om repressalier över negativ rapportering om det kinesiska kommunistpartiet. [8] Ambassadören uppkallades till UD över 40 gånger för utfrågning om sina försök till påverkan av kinarapportering [9][10]. Flera svenska partier tog också ställning för att förklara Gui som icke önskvärd[11]. Efter en uppmärksammad konflikt med den utrikes- och säkerhetspolitiska tankesmedjan Frivärld och avslöjanden om försök till påverkan av svenska riksdagsledamöter blev ambassadören bryskt ersatt.[12][13][14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”New Ambassadors from China and Morocco”. New Ambassadors from China and Morocco. Utrikesdepartementet. https://www.government.se/government-of-sweden/ministry-for-foreign-affairs/diplomatic-portal/. 
  2. ^ Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. sid. 108. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4 
  3. ^ Ungefär vid utställningens nöjesfält. Se kartan på pärmens insida i Rudberg 1999.
  4. ^ [a b c] Roth, Thomas (2001). ”Dragonerna på Gärdet” (PDF). Kulturvärden (SFV) (2): sid. 19. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623083139/https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/2001_02/s18-dragonerna_pa_gardet.pdf. Läst 4 december 2009. 
  5. ^ Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. sid. 221. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4 
  6. ^ Karl XV och hans tid
  7. ^ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/china-s-large-scale-media-push-attempts-to-influence-swedish-media
  8. ^ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kinas-ambassad-hotar-sveriges-regering
  9. ^ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kinas-ambassador
  10. ^ https://www.dn.se/nyheter/sverige/kinas-ambassador-kallas-till-ud-efter-oacceptabla-hot/
  11. ^ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/v-kd-och-sd-vill-utvisa-den-kinesiska-ambassadoren
  12. ^ ”Tankesmedjornas krav - UD bör markera mot Kina”. Tankesmedjornas krav - UD bör markera mot Kina. Sveriges Television. https://www.svt.se/kultur/tankesmedjornas-krav-ud-bor-markera-mot-kina. 
  13. ^ ”Kinas ambassad försökte stoppa riksdagsmotioner”. Sveriges Television. 4 september 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kinesiska-ambassaden-forsokte-stoppa-riksdagsmotioner. Läst 30 januari 2022. 
  14. ^ ”Snabb sorti för Kinas ambassadör visar brev”. Svenska Dagbladet. 23 september 2021. https://www.svd.se/uppgift-kinas-ambassador-i-sverige-avgar. Läst 30 januari 2022. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]