Kinesisk dvärghamster
| Kinesisk dvärghamster | |
 Kinesisk dvärghamster med dominant spot | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Överfamilj | Musliknande gnagare Myomorpha |
| Familj | Cricetidae |
| Underfamilj | Hamstrar Cricetinae |
| Släkte | Råtthamstrar Cricetulus |
| Art | Kinesisk dvärghamster C. griseus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cricetulus griseus | |
| Auktor | Milne-Edwards, 1867 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Kinesisk dvärghamster (Cricetulus griseus) beskrevs av Milne-Edwards som en art i släktet råtthamstrar. Smith et al. betraktar den som en underart till Cricetulus barabensis.[1] Andra taxonomiska avhandlingar ser kinesisk dvärghamster som den domesticerade formen av Cricetulus barabensis.[2]
Hamstern kommer ursprungligen från Mongoliet, Kina (inklusive Manchuriet) där de lever i steniga bergsområden.
Hamstern var ett av de första laboratoriedjuren, men numera är dock hamstern till allra största del ersatt av husmusen. Arten har en lång historia som sällskapsdjur. I England har arten funnits sedan 1919.
Dvärghamstern har en långsmal kropp på 7,5 till 12 cm och en svanslängd på 2–3 cm. Vikten är 50–75 gram. Pälsfärgen är oftast agouti (grå–beige) och hamstern är i sitt utseende lik Campbells dvärghamster. Ålen (rygglinjen) är svart och löper ner mot den vita magen. En mutation kallad dominant spot är en populär pälsfärg. Hamstern lever solitärt, förutom vid parningssäsongen.
Kinesisk dvärghamster är känd för sitt lugna temperament och är därför ett populärt husdjur.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Andrew T. Smith, Robert S. Hoffmann: Subfamily Cricetinae. In: Andrew T. Smith, Xie Yan (Hrsg.): A Guide to the Mammals of China. Princeton University Press, Princeton/Oxford 2008, ISBN 978-0-691-09984-2, s. 239–247
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Cricetulus barabensis” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
