Kiruna kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kiruna kommun
Kommun
Kiruna stadshus (kommunhus)
Kiruna stadshus (kommunhus)
Kiruna vapen.svg
Vapensköld för Kiruna kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Norrbottens län
Landskap Lappland
Domsaga Gällivare domsaga[1]
Läge 67°51′17.0″N 20°13′22.0″Ö / 67.854722°N 20.222778°Ö / 67.854722; 20.222778
Centralort Kiruna
Areal 20 551,45 km² (2015-01-01)[2]
1:a största (av 290)
 - land 19 155,37 km²
 - vatten 1 396,08 km²
Folkmängd 23 185 (2016-06-30)[3]
112:e största (av 290)
Befolkningstäthet 1,21 invånare/km²[3][2]
277:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Kristina Zakrisson (S)
GeoNames 2700801
Kommunkod 2584[4]
Tätortsgrad (%) 90,4 (2010)[5]
Antal anställda 2 175 (2014-11)[6]
Kiruna Municipality in Norrbotten County.png
Webbplats: www.kiruna.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Kiruna kommun är en kommun i Norrbottens län. Centralort är Kiruna. Den är både den nordligaste och ytmässigt största kommunen i Sverige.

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Lappland och gränsar i öster till Pajala kommun samt i söder till Gällivare kommun, båda i Norrbottens län. I väster gränsar kommunen till Narviks kommun i Nordland fylke, Bardu kommun, Målselvs kommun och Storfjords kommun, alla i Troms fylke i Norge. I norr gränsar kommunen till Enontekis kommun i landskapsförbundet Lappland i Finland. Gränsen till Finland följer Torne älv. Från nordväst till sydöst rinner Kalixälven.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Jukkasjärvi landskommun i Jukkasjärvi socken och Karesuando landskommun i Karesuando socken.

I Jukkasjärvi landskommun inrättades 23 december 1908 Kiruna municipalsamhälle. 1948 ombildades landskommunen till Kiruna stad och municipalsamhället upplöstes. Staden var den ytmässigt största stadskommunen i landet och nummer två i världen efter Mount Isa i Queensland i Australien.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[7]

Kiruna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kiruna stad och Karesuando landskommun.[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Gällivare domsaga.[9]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kiruna kommunvapen

Blasonering: Sköld delad av silver, vari ett blått järnmärke, och blått, vari en fjällripa av silver med röd beväring, därest dylik skall förekomma.[10]

Vapnet innehåller ett järnmärke för ortens järngruvverksamhet och en fjällripa, eftersom Kiirunavaara betyder "fjällripeberget". Vapnet fastställdes för staden Kiruna 1949.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1642 hittades magnetit i Masugnsbyn. Malmen i Svappavaara hittas i slutet på 1640-talet eller början på 1650-talet. Det första kända malmprovet från Malmberget dateras till 1660-talet och 1696 nämns namnen Kiirunavaara och Luossavaara för första gången.

Kiruna samhälle började växa upp i slutet av 1800-talet. Kiruna ligger i Jukkasjärvi socken, som sedan urminnes tider varit hem för samer. Dessa var under 1500- och 1600-talen indelade i samebyarna Siggevaara och Tingevaara, men under 1700-talet delades dessa samebyar i fyra nya; Siggevaara blev till Laevas sameby (Kaalasvuoma) och Gabna sameby (Rautusvuoma), medan Tingevaara blev Talma sameby och Saarivuoma sameby. Området fick sina första tornedalska nybyggare under 1600-talets första hälft. Kommunens folkmängd var ringa fram till gruvbrytningen kom igång under 1800-talets sista år.

Sedan slutet på 1600-talet kände man till att området var rikt på järnmalm, men först på 1890-talet tillät gruvbrytningsmetoderna brytning i större skala. Detta bidrog till stor inflyttning till samhället. 1902 stod järnvägssträckan Malmbanan mellan Kiruna och Narvik klar, vilket underlättade malmexporten betydligt. Malmbanan invigdes officiellt av kung Oscar II den 14 juli 1903. Malmbanan elektrifierades redan 1915.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kiruna kommun 1810 – 2015[11][12]
År Folkmängd
1810
  
1 408
1820
  
1 621
1830
  
1 763
1840
  
2 021
1850
  
2 357
1860
  
2 989
1870
  
3 147
1880
  
3 266
1890
  
3 604
1900
  
4 314
1910
  
12 728
1920
  
14 783
1930
  
19 661
1940
  
19 427
1950
  
20 348
1960
  
28 194
1970
  
30 639
1975
  
31 194
1980
  
29 705
1985
  
26 862
1990
  
26 149
1995
  
25 826
2000
  
24 314
2005
  
23 135
2010
  
22 944
2015
  
23 178
Anm: Uppgifterna för perioden 1970-2015 avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 2 785, eller 11,98 % av befolkningen (hela befolkningen: 23 241 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 269, eller 9,63 % av befolkningen (hela befolkningen: 23 555 den 31 december 2002).[13]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kiruna kommun 23 241 personer. Av dessa var 2 327 personer (10,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[14]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kiruna kommun är Sveriges nordligaste kommun och den största till ytan. Kommunen är lika stor som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans eller cirka 20 000 km². Bland landskapen i Götaland och Svealand är det bara Småland och Dalarna som är större än Kiruna kommun. Som jämförelse kan nämnas att världens största kommun till ytan är QaasuitsupGrönland med en yta av 660 000 km², mer än trettio gånger så stor som Kiruna kommun.

I kommunen ligger Sveriges högsta berg, Kebnekaise, som är 2 103 meter över havet (enligt mätningar under sommaren 2004). Kebnekaises nordtopp mäter 2 097 meter över havet. Från toppen av Kebnekaise kan man se ett område som motsvarar drygt nio procent av Sveriges yta. Ett halvdussin fjäll i kommunen är högre än 2 000 meter över havet.

I Kiruna kommun finns mer än 6 000 sjöar. Den största, Torneträsk, är mer än sju mil lång.

Inom kommungränserna rinner sju stora orörda älvar: Kalixälven, Torne älv, Lainioälven, Rautas älv, Vittangi älv, Muonioälven och Könkämäälven. Kiruna kommun har även den längsta strandsträckan av alla kommuner i Sverige, nämligen 16 773 kilometer.

Det finns två nationalparker inom Kiruna kommun: Abisko nationalpark och Vadvetjåkka nationalpark. Det finns även nio naturreservat, varav de största arealerna utgörs av fjällurskog.

Under sommaren är det midnattssol i Kiruna kommun nästan två månader i sträck utan att gå ned. Å andra sidan varar polarnatten 20 dygn. Från och med den 12 december till och med den 31 december gömmer sig solen under horisonten i Kiruna kommun.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Kiruna kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[15]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns sju tätorter i Kiruna kommun:[16]

Nr Tätort Folkmängd
1 Kiruna 18 148
2 Vittangi 784
3 Jukkasjärvi 548
4 Svappavaara 417
5 Kuttainen 333
6 Karesuando 303
7 Övre Soppero 201

Centralorten är i fet stil

Cirka 80 procent av kommunens invånare bor alltså i tätorten Kiruna. Sevujärvi är en av kommunens tre övergivna boplatser.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från nordväst till sydöst genomkorsas kommunen också av E10 och järnvägen Malmbanan som trafikeras av regiontågen Norrtåg mellan Kiruna station och Luleå centralstation. E45 löper i nord-sydlig riktning i kommunens östra delar. I Vittangi tar länsväg 395 av åt sydöst. Utanför Kiruna ligger Kiruna flygplats. Länstrafiken Norrbotten har ett antal busslinjer i kommunen. Kiruna kommun ansvarar för fem lokala busslinjer i centralorten.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2006 styrde den så kallade "Gränslösa alliansen" kommunen. Alliansen bestod av Socialdemokraterna, Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan. I opposition återfanns Centerpartiet, Vänsterpartiet och Kirunapartiet var för sig.

Under sommaren och hösten 2008 påbörjade dock Socialdemokraterna och Kirunapartiet ett samarbete. Detta har så småningom lett till ett maktskifte i kommunen och i samband med ett extrainsatt kommunfullmäktigemöte den 16 oktober fick kommunen formellt ett nytt styre. Socialdemokraterna och Kirunapartiet bildade egen majoritet och kommunen hade därmed två kommunalråd fram till valet 2010: Lars Törnman och Kenneth Stålnacke.

Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan fortsatte sitt samarbete i opposition under namnet "Gränslösa alliansen". I opposition fanns även Centerpartiet och Vänsterpartiet som ingått valtekniskt samarbete.[17]

Efter valet hösten 2014 ingick partierna Arbetarepartiet Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sámelistu, Moderata samlingspartiet och Feministiskt Initiativ ett samarbete kallat Norrskenssamverkan[18] för mandatperioden 2015-2018.

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Lars Törnman (Kirp) 1 januari 1995 31 december 2003
  Kenneth Stålnacke (S) 2004 31 december 2010
  Kristina Zakrisson (S) 1 januari 2011-

Politiska majoriteter i Kiruna kommun[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1995-1998[19] Kirp V MP
hösten 1995-1998[19] Kirp MP
1999-2002[19] Kirp S
2003[19] Kirp V MP
2004-2006[19] S MP M C FP KD
2007-2008[19] S NS M SL KD MP
oktober 2008-2010[19] S Kirp
2011-2014[19] S V SL
2015-[20] S V M SL FI

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Kristina Zakrisson
Första vice ordförande
V
Niklas Sirén
Andra vice ordförande
M
Stefan Sydberg

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 6 tillhör centerpartiet, 5 tillhör socialdemokraterna medan vänsterpartiet, samelistan, sjukvårdspartiet och moderaterna har alla 1 ledamot vardera.[21]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Ann-Kristin Nilsson
Vice ordförande
S
Thomas Määttä
Ordförande Nämnd Vice ordförande
V
Gunnar Bergman Socialnämnden
S
Sirpa Bäckström
S
Roger Suup Kultur- och utbildningsnämnden
V
Siv Henriksson
SL
Per Gustav Idivuoma Miljö- och byggnämnden
S
Kjell-Erik Wettainen
S
Kenneth Nilsson Överförmyndarnämnden
S
Håkan Bäckström
S
Jan Sydberg Valnämnden
V
Paulina Eriksson

Mandatfördelning i Kiruna kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP APK KNEG FI Kirp SL SD ÖVR NS C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 9 23 1 3 6 1 2
9 23 3 6 2
45 80,4
40
1973 9 22 6 4 1 3
9 22 6 4 3
45 83,3
38 7
1976 8 24 5 4 1 3
8 24 5 4 3
45 82,8
36 9
1979 7 25 2 3 3 1 4
7 25 2 3 3 4
45 83,3
32 13
1982 8 27 1 2 1 1 5
8 27 2 5
45 85,1
31 14
1985 8 26 1 2 3 1 4
8 26 2 3 4
45 82,5
32 13
1988 8 25 1 1 2 3 1 4
8 25 2 3 4
45 77,2
29 16
1991 8 23 1 2 3 2 6
8 23 2 3 2 6
45 77,9
28 17
1994 8 14 2 15 1 1 4
8 14 2 15 4
45 82,9
29 16
1998 5 16 1 16 1 1 5
5 16 16 5
45 76,78
26 19
2002 6 15 2 15 2 1 1 3
6 15 2 15 2 3
45 76,07
26 19
2006 5 16 1 11 2 4 2 1 3
5 16 11 2 4 2 3
45 77,23
25 20
2010 6 16 1 1 4 2 1 8 1 1 4
6 16 4 2 8 4
45 80,48
26 19
2014 4 15 1 1 1 1 2 1 3 13 1 2
4 15 2 3 13 2
45 82,55
26 19
  • Övriga 1970 var Frampartiet
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2014[redigera | redigera wikitext]

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
S Lombolo mellersta 39,62 % 32,47  %
C Högalid 32,83 % 28,55  %
V Lombolo mellersta 12,96 % 9,45  %
NS Sandstensberget 10,74 % 7,33  %
M Centrum södra 7,32 % 4,09  %
SL Kiruna nordost 25,94 % 3,61  %
KNEG Centrum södra 5,08 % 3,36  %
Kirp Kiruna sydost 6,20 % 2,24  %
SD Lombolo västra 4,66 % 2,11  %
MP Luossavaara-Abisko 4,23 % 1,99  %
KD Kiruna nordost 10,68 % 1,85  %
FI Högalid 4,24 % 1,67  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet domineras av LKAB:s malmbrytning. Kiruna är också en viktig stad för Europas miljö- och rymdforskning, med raket- och ballongbasen Esrange och Institutet för rymdfysik.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kiruna kyrka[redigera | redigera wikitext]

Kiruna kyrka är en prisbelönad kyrka, berömd för sitt unika utseende. Kyrkan är en av Sveriges största träbyggnader.

Jukkasjärvi kyrka[redigera | redigera wikitext]

Jukkasjärvi kyrka är en av Lapplands äldsta bevarade byggnader. Dess äldsta delar är från 1607. Kyrkans altartavla är av Bror Hjorth. Orgeln är från 1990-talet och är dekorerad av den välkände samiske träsnidaren och konstnären Lars-Levi Sunna.

Ishotellet[redigera | redigera wikitext]

I oktober börjar det årliga byggandet av Ishotellet i Jukkasjärvi, världens största ishotell, där gästrum, sviter, Ice Globe Theater, kyrka, bastu och den berömda Absolut Icebar är utmejslade i ren kärnis från Torne älv.

Abisko nationalpark[redigera | redigera wikitext]

Abisko nationalpark ligger i västra delen av Kiruna kommun.

Vänort[redigera | redigera wikitext]

Kiruna kommun har en vänort:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/. Läst 17 augusti 2016. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  6. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  7. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  8. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gällivare tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  12. ^ ”CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. Läst 2 mars 2016. 
  13. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
  14. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
  17. ^ Kommunens officiella webbplats
  18. ^ ”Kiruna kommun Norrskenssamverkan”. http://www.kiruna.se/PageFiles/978/Norrskenssamverkan%20SLUTGILTIG.pdf?epslanguage=sv. Läst 21 maj 2016. 
  19. ^ [a b c d e f g h] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
  20. ^ Sveriges Radio, 14 oktober 2014: Fi tar plats i Kirunas kommunledning (Läst 11 januari 2016)
  21. ^ Kiruna.se: Kommunstyrelsen Läst 21 december 2015

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]