Kisa kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kisa kyrka
Kyrka
Kisa kyrka
Kisa kyrka
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Församling Kisa församling
Plats Ulrikagatan 3, 590 36 Kisa
 - koordinater 57°59′23.3″N 15°37′45″Ö / 57.989806°N 15.62917°Ö / 57.989806; 15.62917
Invigd 1200-talet
Bebyggelse-
registret
21300000004551
Kyrkorum
Kyrkorum

Kisa kyrka är en kyrkobyggnad i Kisa i Linköpings stift. Den är församlingskyrka i Kisa församling.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kisa kyrka består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan är vitputsad utvändigt och har stora rundbågiga fönster. Det valmade sadeltaket är kopparklätt, sakristian täcks av ett pulpettak. Tornet har en karnissvängd huv med lanternin och överst ett kors. Den kyrktupp som tidigare krönte tornet sitter numera på sakristietaket.

Ingång till kyrkorummet sker via tornets bottenvåning. I koret en stor altartavla målad av Pehr Hörberg. Predikstol med ljudtak av Jonas Berggren på långhusets evangeliesida och i väster läktare med piporgel byggd av Olov Hammarberg. Långhusets tak är tunnvälvt och målat. Av den medeltida kyrkan från 1200- eller 1300-talet med smalare, rakslutet kor återstår långhuset.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Stenkyrkans äldsta delar härrör troligen från 1200-talet. Den bestod av långhus med smalare, rakslutet kor. På södra långhusväggen fanns en romansk portal.

År 1589 vitmenades kyrkan invändigt och fyra år senare även utvändigt. Vid denna tid uppsattes den första predikstolen, tillverkad av Göran snickare och målad av Gullich målare. Kyrkan fick också nya bänkar och nya fönster.

Under mitten av 1600-talet insattes nytt korfönster och en ny predikstol tillverkad av mäster Petter Bengtsson. Från Anders Andersson i Norrköping inköptes en piporgel. År 1656 omtalas en klockstapel, som dock kan vara betydligt äldre. Senare under samma århundrade byggdes läktare längs långhusets norra och västra murar. Man tog också bort de gamla ”munkstolarna” i koret och köpte in en ny altartavla.

Kyrkan började, trots en längd av 29 alnar och en bredd av 18 och en fjärdedels aln, att av församlingen upplevas för trång och mörk. År 1754 förlängdes därför kyrkan under byggmästare Ferners ledning åt öster med 22 alnar till totalt 52 alnar och försågs med tunnvalv av trä. Samma år tillkom en ny sakristia om 16 alnars längd och 12 alnars bredd. Carl Fredric Broocman berättar att altartavlans skulpturer i nedre delen visar ”Christi swepning och smörjelse” och i övre delen ”Christum med Segerfanan, trampandes mörksens draka under sina fötter”. Till vänster om altaret avbildas Moses, symboliserande Lagen och till höger Frälsaren, symboliserande Evangelium. På den skulpterade predikstolen från 1664 ses Frälsarens, Sankt Jacobi, Andreæ, Johannis, Petri och Thomæ bilder, som, tillika med Prädikstolen, äro målade röda och gröna, samt med silfwer och guld utzirade. Kyrkklockorna hänger i en trästapel enligt Broocman byggd och uppsatt år 1702.

År 1772-1774 uppförde Olof Murmästare ett torn (bild) med karnisformad huv krönt av en liten lanternin. Överst placerades en tupp med inskriften:

”Jag Kisa tupp har satt mig upp
Av kristlig vaksamhet en bild.
Ty se på mig och vakta dig
så att från synd du varder skild.”

I och med ombyggnaderna under 1750-talet fick kyrkans yttre i huvudsak det utseende den ännu har. Även interiören präglas av ombyggnaden 1754, då tunnvalvet av trä tillkom. År 1820 anskaffades en altartavla målad av Pehr Hörberg, Norrköping, och 1821 förstorades fönstren.

Bänkinredningen, ritad av arkitekten Fredrik Falkenberg, tillkom vid en genomgripande renovering 1908. Den senaste renoveringen av kyrkan genomfördes 1975.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

I mitten av 1600-talet anskaffas en piporgel från Anders Andersson, Norrköping.

Cahmanorgeln[redigera | redigera wikitext]

Ursprunglig disposition (okänd, men säkerligen ursprunglig):

Manual C-c³
Gedact 8'
Principal 4' (fasad)
Fleut 4'
Octava 2'
Qvinta 1 1/2' (eg. 1 1/3')
Octava 1'
Sperventil
Campanula (Calcant)

Wisteniusorgeln[redigera | redigera wikitext]

Manual Pedal
Gedackt 8' Gedackt 16'
Kvintadena 8' Principal 8'
Principal 4' Gedakt 8'
Gedackt 4' Oktava 4'
Spetsflöjt 4' Mixtur IIII
Kvinta 3' Trumpet 8'
Oktava 2' Basun 16'
Rauskvint 2' Tremulant
Mixtur IIII
Trumpet 8'
Trumpet 4' B
Vox virginea
Tremulant

Åkerman & Lundorgeln[redigera | redigera wikitext]

Hammarbergorgeln[redigera | redigera wikitext]

Disposition:

Huvudverk C-g³ Svällverk C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Principal 8' Gedackt 8' Plats för Principal 16' II/I
Rörflöjt 8' Kvintadena 8' Subbas 16' I/P
Gamba 8' (2003) Flûte d’amour 8' Principal 8' (2003) II/P
Oktava 4’ Flûte octaviante 4' Oktava 4’
Koppelflöjt 4' Flöjtprincipal 2’ (2003) Nachthorn 2’
Kvinta 2 2/3’ Piccolo 1' Fagott 16’
Oktava 2' Sesquialtera II chor. 2 2/3’ + 1 3/5’ Trumpet 4’
Mixtur V chor. Scharf IV chor.
Trumpet 8’ Zinka 8’
Tremulant Cymbelstjärna (2003)

Kororgeln[redigera | redigera wikitext]

Kororgeln.

Disposition:

Manual C-f³ Pedal C-d¹
Gedackt 8', B/D Subbas 16’
Salzinal 8', D
Principal 4', B/D
Flöjt 4'
Fugara 4'
Qvinta 3' (eg. 2 2/3')
Octava 2' Koppel
Tremulant Man./Ped.

källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 266.

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
  • Bengt Cnattingius: Kisa kyrka, Linköpings stiftsråds kyrkobeskrivningskommitté 1959
  • Våra kyrkor, 734 sidor, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson: Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1989
  • Birger Olsson: Olof Hedlund – orgelbyggare, Göteborgs universitet, Institutionen för Musikvetenskap, GOArt 1998, ISBN 91-85974-48-X
  • Lars Tallund: Vård- & underhållsplan för orglarna i Kisa kyrkliga samfällighet
  • Niclas Fredriksson 2006