Kjell Espmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kjell Espmark
Född19 februari 1930 (88 år)
Strömsund, Sverige Sverige
YrkeFörfattare, litteraturvetare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam1956
GenrerRomaner, lyrik, litteraturvetenskap
Make/makaAnna Elisabeth Espmark (1959–2000)
Monica Lauritzen

Kjell Erik Espmark, född 19 februari 1930 i Strömsund, är en svensk författare, litteraturvetare; professor vid Stockholms universitet 1978–95 och ledamot av Svenska Akademien. Han invaldes i Svenska Akademien 5 mars 1981, som efterträdare till språkforskaren Elias Wessén på stol nr 16, och tog sitt inträde 20 december samma år.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Espmarks skönlitterära författarskap, vilket inleddes 1956, omfattar ett stort antal diktsamlingar, romaner och essäistiska arbeten.[1] Han har även skrivit monografier om Harry Martinson och Tomas Tranströmer, en doktorsavhandling om Artur Lundkvists diktning samt en omfattande historik om Nobelpriset i litteratur.

Espmark debuterade som poet 1956 med diktsamlingen Mordet på Benjamin som visade inflytande från en av hans främsta förebilder T.S. Eliot. Hans poesi är ett slags lyriskt berättande, ofta i jag-form. Espmark fick ett mindre genombrott med diktsamlingen Mikrokosmos (1961), men 1960-talet ägnades främst åt litteraturforskning med uppmärksammade studier om Artur Lundkvists och Harry Martinsons tidiga författarskap.[2]

Från 1970-talet fick Espmarks författarskap en mer social och politisk inriktning och mot slutet av 1980-talet började han att ge ut romaner. I den uppmärksammade romansviten Glömskans tid 1987–1997 skildrar han i sju korta romaner människor från olika samhällsklasser. Den har beskrivits som "En romansvit tecknad i mörkast tänkbara färger och utan motsvarighet i vår tid"[2]

Espmark har varit mycket produktiv under sitt senare författarskap och givit ut en lång rad diktsamlingar, prosaböcker och essäsamlingar. Vintergata (2007) ses som en höjdpunkt i hans lyriska författarskap.[3] 2010 utgavs Det enda nödvändiga. Dikter 1956–2009. Samma år kom även memoarboken Minnena ljuger.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han var från 1959 till hustruns död gift med Anna Espmark, född Sjögren (1938–2000)[4][5], och är nu omgift med Monica Lauritzen.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Mordet på Benjamin 1956 (diktsamling)
  • Världen genom kameraögat 1958
  • Mikrokosmos 1961
  • Livsdyrkaren Artur Lundkvist 1964 (doktorsavhandling)
  • Det offentliga samtalet 1–25, 1968
  • Harry Martinson erövrar sitt språk 1970 (monografi över Harry Martinson)
  • Samtal under jorden 1–25 1972
  • Tal på Övralid 1974, 1975
  • Det obevekliga paradiset 1–25 1975
  • Att översätta själen 1975
  • Sent i Sverige 1976 (3 diktsamlingar)
  • Själen i bild 1977
  • Försök till liv 1979 (diktsamling)
  • Elias Wessén 1981
  • Tecken till Europa 1982 (diktsamling)
  • Resans formler 1983 (monografi över Tomas Tranströmer)
  • Den hemliga måltiden 1984 (diktsamling)
  • Dialoger 1985
  • Det litterära Nobelpriset 1986
  • Den motsträviga skapelsen 1987
  • Glömskan 1987 (roman)
  • Missförståndet 1989 (roman)
  • Föraktet 1991 (roman)
  • När vägen vänder 1992
  • Lojaliteten 1993 (roman)
  • Hatet 1995 (roman)
  • Revanschen 1996 (roman)
  • Glädjen 1997 (roman)
  • Det andra livet 1998
  • Glömskans tid 1999
  • Voltaires resa 2000
  • Litteraturpriset 2001
  • De levande har inga gravar 2002
  • Utanför kalendern 2003
  • Béla Bartók mot Tredje riket 2004
  • Harry Martinson-mästaren 2005
  • Motvilliga historier 2006
  • Vintergata 2007
  • Albatrossen på däcket 2008 (essäer)
  • Det enda nödvändiga. Dikter 1956–2009
  • Minnena ljuger 2010
  • Marx i London och andra pjäser 2011
  • I vargtimmen 2012 (roman)
  • Hoffmanns försvar 2013 (roman)
  • Den inre rymden 2014 (diktsamling)
  • Dikter om kärlek, ett urval 2016 (diktsamling)
  • Skapelsen 2017 (diktsamling)
  • Resan till Thule 2017 (roman)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Kjell Espmark tilldelas Tranströmerpriset 2010”. Västerås Stad. 10 mars 2010. http://www.vasteras.se/kulturfritid/Sidor/kjellespmarktilldelastranstromerpriset.aspx. Läst 10 mars 2010. [död länk]
  2. ^ [a b] Arnald, Jan. ”Kjell Espmark”. Svenska Akademien. http://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/de-aderton/stol-nr-16-kjell-espmark. 
  3. ^ svd 2010
  4. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  5. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Camera-photo.svg Feather.svg Denna biografiska artikel om en författare behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.