Kjell Espmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kjell Espmark
Född19 februari 1930 (88 år)
Strömsund, Sverige Sverige
YrkeFörfattare, litteraturvetare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam1956
GenrerRomaner, lyrik, litteraturvetenskap
Make/makaAnna Sjögren
(gift 1959–2000; hennes död)
Monica Lauritzen
(gift sedan 2009)

Kjell Erik Espmark, född 19 februari 1930 i Strömsund, Ströms församling i Jämtlands län,[1] är en svensk författare, litteraturvetare; professor vid Stockholms universitet 1978–1995 och ledamot av Svenska Akademien där han från 6 april 2018 inte längre deltar. Han invaldes i Svenska Akademien 5 mars 1981, som efterträdare till språkforskaren Elias Wessén på stol nr 16, och tog sitt inträde 20 december samma år.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Kjell Espmarks skönlitterära författarskap, vilket inleddes 1956, omfattar ett stort antal diktsamlingar, romaner och essäistiska arbeten.[2] Han har även skrivit monografier om Harry Martinson och Tomas Tranströmer, en doktorsavhandling om Artur Lundkvists diktning samt en omfattande historik om Nobelpriset i litteratur.

Espmark debuterade som poet 1956 med diktsamlingen Mordet på Benjamin som visade inflytande från en av hans främsta förebilder T.S. Eliot. Hans poesi är ett slags lyriskt berättande, ofta i jag-form. Espmark fick ett mindre genombrott med diktsamlingen Mikrokosmos (1961), men 1960-talet ägnades främst åt litteraturforskning med uppmärksammade studier om Artur Lundkvists och Harry Martinsons tidiga författarskap.[3]

Från 1970-talet fick Espmarks författarskap en mer social och politisk inriktning och mot slutet av 1980-talet började han att ge ut romaner. I den uppmärksammade romansviten Glömskans tid 1987–1997 skildrar han i sju korta romaner människor från olika samhällsklasser. Den har beskrivits som "En romansvit tecknad i mörkast tänkbara färger och utan motsvarighet i vår tid"[3]

Espmark har varit mycket produktiv under sitt senare författarskap och givit ut en lång rad diktsamlingar, prosaböcker och essäsamlingar. Vintergata (2007) ses som en höjdpunkt i hans lyriska författarskap.[4] 2010 utgavs Det enda nödvändiga. Dikter 1956–2009. Samma år kom även memoarboken Minnena ljuger.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Kjell Espmarks föräldrar var tandläkare, och fadern Erik Espmark härstammade från byn Äspnäs.[5] Modern hette Margit Christensson.[6]

Han var från 1959 till hustruns död gift med Anna Espmark, född Sjögren (1938–2000)[7][8], dotter till försäkriingstjänstemannen Alf Sjögren och Kerstin Osborne,[6] och sedan 2009 med Monica Lauritzen (född 1938). Han är far till advokaten Catharina Espmark (född 1965) och formgivaren Erik Espmark (född 1968) i första äktenskapet.[9]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Mordet på Benjamin 1956 (diktsamling)
  • Världen genom kameraögat 1958
  • Mikrokosmos 1961
  • Livsdyrkaren Artur Lundkvist 1964 (doktorsavhandling)
  • Det offentliga samtalet 1–25, 1968
  • Harry Martinson erövrar sitt språk 1970 (monografi över Harry Martinson)
  • Samtal under jorden 1–25 1972
  • Tal på Övralid 1974, 1975
  • Det obevekliga paradiset 1–25 1975
  • Att översätta själen 1975
  • Sent i Sverige 1976 (3 diktsamlingar)
  • Själen i bild 1977
  • Försök till liv 1979 (diktsamling)
  • Elias Wessén 1981
  • Tecken till Europa 1982 (diktsamling)
  • Resans formler 1983 (monografi över Tomas Tranströmer)
  • Den hemliga måltiden 1984 (diktsamling)
  • Dialoger 1985
  • Det litterära Nobelpriset 1986
  • Den motsträviga skapelsen 1987
  • Glömskan 1987 (roman)
  • Missförståndet 1989 (roman)
  • Föraktet 1991 (roman)
  • När vägen vänder 1992
  • Lojaliteten 1993 (roman)
  • Hatet 1995 (roman)
  • Revanschen 1996 (roman)
  • Glädjen 1997 (roman)
  • Det andra livet 1998
  • Glömskans tid 1999
  • Voltaires resa 2000
  • Litteraturpriset 2001
  • De levande har inga gravar 2002
  • Utanför kalendern 2003
  • Béla Bartók mot Tredje riket 2004
  • Harry Martinson-mästaren 2005
  • Motvilliga historier 2006
  • Vintergata 2007
  • Albatrossen på däcket 2008 (essäer)
  • Det enda nödvändiga. Dikter 1956–2009
  • Minnena ljuger 2010
  • Marx i London och andra pjäser 2011
  • I vargtimmen 2012 (roman)
  • Hoffmanns försvar 2013 (roman)
  • Den inre rymden 2014 (diktsamling)
  • Dikter om kärlek, ett urval 2016 (diktsamling)
  • Skapelsen 2017 (diktsamling)
  • Resan till Thule 2017 (roman)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  2. ^ ”Kjell Espmark tilldelas Tranströmerpriset 2010”. Västerås Stad. 10 mars 2010. http://www.vasteras.se/kulturfritid/Sidor/kjellespmarktilldelastranstromerpriset.aspx. Läst 10 mars 2010. [död länk]
  3. ^ [a b] Arnald, Jan. ”Kjell Espmark”. Svenska Akademien. http://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/de-aderton/stol-nr-16-kjell-espmark. 
  4. ^ "Personliga favoriter" Svenska Dagbladet 2010
  5. ^ Strömsboken 1969 (26/III:2) sid 51-52 Libris 3762986
  6. ^ [a b] ESPMARK, KJELL E, fil lic, för-fattare, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 366.
  7. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  8. ^ Sveriges dödbok nr 5, 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  9. ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Camera-photo.svg Feather.svg Denna biografiska artikel om en författare behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.