Kjell Espmark
| Kjell Espmark | |
| Född | 19 februari 1930 Strömsund,  Sverige |
|---|---|
| Yrke | Författare, litteraturvetare |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1956 – |
| Genrer | Romaner, lyrik, litteraturvetenskap |
| Make/maka | Anna Elisabeth Espmark (1959–2000) Monica Lauritzen |
Kjell Erik Espmark, född 19 februari 1930 i Strömsund, är en svensk författare, litteraturvetare; professor vid Stockholms universitet 1978–95 och ledamot av Svenska Akademien. Han invaldes i Svenska Akademien 5 mars 1981, som efterträdare till språkforskaren Elias Wessén på stol nr 16, och tog sitt inträde 20 december samma år.
Författarskap
Espmarks skönlitterära författarskap, vilket inleddes 1956, omfattar ett stort antal diktsamlingar, romaner och essäistiska arbeten.[1] Han har även skrivit monografier om Harry Martinson och Tomas Tranströmer, en doktorsavhandling om Artur Lundkvists diktning samt en omfattande historik om Nobelpriset i litteratur.
Espmark debuterade som poet 1956 med diktsamlingen Mordet på Benjamin som visade inflytande från en av hans främsta förebilder T.S. Eliot. Hans poesi är ett slags lyriskt berättande, ofta i jag-form. Espmark fick ett mindre genombrott med diktsamlingen Mikrokosmos (1961), men 1960-talet ägnades främst åt litteraturforskning med uppmärksammade studier om Artur Lundkvists och Harry Martinsons tidiga författarskap.[2]
Från 1970-talet fick Espmarks författarskap en mer social och politisk inriktning och mot slutet av 1980-talet började han att ge ut romaner. I den uppmärksammade romansviten Glömskans tid 1987–1997 skildrar han i sju korta romaner människor från olika samhällsklasser. Den har beskrivits som "En romansvit tecknad i mörkast tänkbara färger och utan motsvarighet i vår tid"[2]
Espmark har varit mycket produktiv under sitt senare författarskap och givit ut en lång rad diktsamlingar, prosaböcker och essäsamlingar. Vintergata (2007) ses som en höjdpunkt i hans lyriska författarskap.[3] 2010 utgavs Det enda nödvändiga. Dikter 1956–2009. Samma år kom även memoarboken Minnena ljuger.
Familj
Han var från 1959 till hustruns död gift med Anna Espmark, född Sjögren (1938–2000)[4][5], och är nu omgift med Monica Lauritzen.
Bibliografi
- Mordet på Benjamin 1956 (diktsamling)
- Världen genom kameraögat 1958
- Mikrokosmos 1961
- Livsdyrkaren Artur Lundkvist 1964 (doktorsavhandling)
- Det offentliga samtalet 1–25, 1968
- Harry Martinson erövrar sitt språk 1970 (monografi över Harry Martinson)
- Samtal under jorden 1–25 1972
- Tal på Övralid 1974, 1975
- Det obevekliga paradiset 1–25 1975
- Att översätta själen 1975
- Sent i Sverige 1976 (3 diktsamlingar)
- Själen i bild 1977
- Försök till liv 1979 (diktsamling)
- Elias Wessén 1981
- Tecken till Europa 1982 (diktsamling)
- Resans formler 1983 (monografi över Tomas Tranströmer)
- Den hemliga måltiden 1984 (diktsamling)
- Dialoger 1985
- Det litterära Nobelpriset 1986
- Den motsträviga skapelsen 1987
- Glömskan 1987 (roman)
- Missförståndet 1989 (roman)
- Föraktet 1991 (roman)
- När vägen vänder 1992
- Lojaliteten 1993 (roman)
- Hatet 1995 (roman)
- Revanschen 1996 (roman)
- Glädjen 1997 (roman)
- Det andra livet 1998
- Glömskans tid 1999
- Voltaires resa 2000
- Litteraturpriset 2001
- De levande har inga gravar 2002
- Utanför kalendern 2003
- Béla Bartók mot Tredje riket 2004
- Harry Martinson-mästaren 2005
- Motvilliga historier 2006
- Vintergata 2007
- Albatrossen på däcket 2008 (essäer)
- Det enda nödvändiga. Dikter 1956–2009
- Minnena ljuger 2010
- Marx i London och andra pjäser 2011
- I vargtimmen 2012 (roman)
- Hoffmanns försvar 2013 (roman)
- Den inre rymden 2014 (diktsamling)
- Dikter om kärlek, ett urval 2016 (diktsamling)
- Skapelsen 2017 (diktsamling)
- Resan till Thule 2017 (roman)
Priser och utmärkelser
- 1959 – Boklotteriets stipendiat
- 1974 – Övralidspriset
- 1975 – Svenska Dagbladets litteraturpris för Det obevekliga paradiset 1–25
- 1976 – Carl Emil Englund-priset
- 1978 – Gun och Olof Engqvists stipendium
- 1979 – Esseltes litteraturpris
- 1980 – Schückska priset
- 1985 – Bellmanpriset
- 1987 – Östersunds-Postens litteraturpris
- 1998 – Kellgrenpriset
- 2000 – De Nios Stora Pris
- 2010 – Tranströmerpriset
- 2014 – Ferlinpriset
Referenser
Tryckta källor
- Espmark, Kjell E i Vem är det 1993
Webbkällor
- Kjell Espmark i Nationalencyklopedins webbupplaga
Noter
- ^ ”Kjell Espmark tilldelas Tranströmerpriset 2010”. Västerås Stad. 10 mars 2010. http://www.vasteras.se/kulturfritid/Sidor/kjellespmarktilldelastranstromerpriset.aspx. Läst 10 mars 2010.[död länk]
- ^ [a b] Arnald, Jan. ”Kjell Espmark”. Svenska Akademien. http://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/de-aderton/stol-nr-16-kjell-espmark.
- ^ svd 2010
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
Externa länkar
| ||||||||
|
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.