Klöverhumla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Klöverhumla
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Nära hotad[2]
Status i Finland: Livskraftig[3]
Bombus distinguendus.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Steklar
Hymenoptera
Underordning Midjesteklar
Apocrita
(orankad) Gaddsteklar
Aculeata
Överfamilj Bin
Apoidea
Familj Långtungebin
Apidae
Släkte Humlor
Bombus
Undersläkte Subterraneobombus[4]
Art Klöverhumla
B. distinguendus
Vetenskapligt namn
§ Bombus distinguendus
Auktor Morawitz, 1869[4]
Hitta fler artiklar om djur med

Klöverhumla (Bombus distinguendus) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Klöverhumlan är en ganska stor art med lång tunga. Drottningen blir omkring 20 millimeter lång.[5] Den är orangebrun på ovansidan med ett svart band mellan vingfästena på mellankroppen. Undersidan är oftast vit.[6]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Klöverhumlan finns från norra Skandinavien, Irland och Skottlands västkust söderut till Alperna och österut via Centraleuropa till västra Mongoliet[2] och norra Kina[1]. Den har också påträffats i Alaska.[1] Den är försvunnen från Nederländerna samt starkt hotad i Tyskland.[2] Även i England har den minskat kraftigt.[5]

I Skandinavien finns den sällsynt längs den svenska Norrlandskusten samt i äldre kulturlandskap i Dalsland, Västmanland, Uppland och norrut.[6] Den finns även i södra och mellersta Norge. Den var betydligt vanligare tidigare, men har från 1960-talet gått tillbaka i Sydsverige, där den numera är nära total utrotning. Samma förhållande gäller i större delen av Västeuropa.[2] I Finland finns den i södra halvan av landet.[3]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

I gamla världen förekommer klöverhumlan framför allt i öppna kulturlandskap, där den främst flyger till rödklöver, skogsklöver, vickerarter, getväppling, strandvial, lupiner, vallört, blåeld och tistlar.[2] I Nordamerika lever den i tajga- och tundraområdena och flyger till arter som stormhattar, nävor, buskväpplingar och lupiner[1]. Boet är oftast underjordiskt men kan också inrättas i tuvor och övergivna smågnagarbon.[2] Det är mycket litet, och innehåller knappast mer än 40 arbetare.[5]

Hotbild[redigera | redigera wikitext]

På grund av klöverhumlans förkärlek för öppna odlingslandskap har den starkt påverkats av förbuskning samt åtgärder som täckdikning och skogsplantering. Ärtväxternas tillbakagång och det faktum att höskörden numera ofta sker före rödklöverblomningen har också missgynnat arten.[2] I bland annat Skottland har ökande fårskötsel lett till ett större betestryck på blomsterrika marker, och därmed en nergång för arten.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Hatfield, R., Jepsen, S., Thorp, R., Richardson, L. & Colla, S. 2014 Bombus distinguendus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 8 maj 2017.
  2. ^ [a b c d e f g] Björn Cederberg (2015). Bombus distinguendus Klöverhumla”. Artdatabankens faktablad. Sveriges Lantbruksuniversitet. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/102701. Läst 8 maj 2017. 
  3. ^ [a b] Juho Paukkunen (2014). ”Klöverhumla — Bombus distinguendus Morawitz, 1869”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/taxon/MX.204724?locale=sv#show. Läst 8 maj 2017. 
  4. ^ [a b] Subterraneobombus (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/st.html. Läst 17 januari 2015. 
  5. ^ [a b c d] Benton, Ted (2006). Bumblebees. London: HarperCollins. sid. 394-399. ISBN 0-00-19-717451-9 
  6. ^ [a b] Holmström, Göran (2007). Humlor - Alla Sveriges arter. Västerås: Östlings Bokförlag Symposion AB. sid. 108-109. ISBN 978-91-7139-776-8