Klanger och spår
| Klanger och spår Diktsamling | |
| Författare | Tomas Tranströmer |
|---|---|
| Originalspråk | Svenska |
| Land |  Sverige |
| Förlag för förstautgåvan | Bonniers |
| Utgivningsår | 1966 |
Klanger och spår är en diktsamling av poeten Tomas Tranströmer utgiven 1966.
Stora delar av diktsamlingen grundar sig på Tomas Tranströmers erfarenheter från anstalten Roxtuna på landet utanför Linköping där han 1960–1966 arbetade som fängelsepsykolog och kurator. Tillvaron på anstalten avspeglas särskilt i dikterna ”Vinterns formler” (6), ”Under tryck” (15) och ”Långsam musik” (19).[1]
| ” | Praktiskt taget hela samlingen skrevs medan jag tjänstgjorde på Roxtuna. Roxtuna ’spökar’ i hela boken men i regel inte så påtagligt att man kan identifiera påverkan. Anstalten flyter även i hög grad ihop med hela östgötalandskapet. | „ |
| – Tomas Tranströmer i Kriminalvårdens boksamlare 1972.[1] | ||
Innehåll[redigera | redigera wikitext]
_(3470723302).jpg)
- Porträtt med kommentar[2]
- Lissabon
- Ur en afrikansk dagbok
- Krön
- Hommages
- Vinterns formler
- Morgonfåglar
- Om Historien
- Ensamhet
- I arbetets utkanter
- Efter någons död
- Oklahoma
- Sommarslätt
- Skyfall över inlandet
- Under tryck
- Öppna och slutna rum
- En konstnär i norr[4]
- I det fria
- Långsam musik
Ljudbok[redigera | redigera wikitext]
I ljudboken Tomas Tranströmer läser 82 dikter ur 10 böcker 1954–1996 läser författaren dikterna ”Ur en afrikansk dagbok” (3), ”Om Historien” (8; strof 4), ”Ensamhet” (9), ”Sommarslätt” (13), ”Under tryck” (15), ”Öppna och slutna rum” (16), ”En konstnär i norr” (17), ”I det fria” (18) och ”Långsam musik” (19).[5]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Kriminalvårdens boksamlare 1972, vol. 1, s. 13f; Bergsten 2011, s. 106, 369.
- ^ [a b] Dikten ”Porträtt med kommentar” (1) med den uttryckta frågeställningen ”vad är jag?” handlar om att vara ett jag: en självmedveten varelse. Ordet jag stavas omväxlande med små och stora bokstäver. Med små bokstäver avses det vanliga pronominet, något som har hänt honom själv. Med ’JAG’ menas ett objekt för den subjektiva jagpersonens sökande. Just som han tycker sig funnit lösningen försvinner den och han liksom Alice faller handlöst ner i ett hål i marken. Hon är huvudpersonen i Lewis Carrolls roman Alice i Underlandet och passagen anknyter till kapitel 1 ”Ner i kaninhålet” (Bergsten 2011, s. 32–33).
- ^ Dirigent Peter Erős leder University of Washington Symphony orchestra med Neal O’Doan vid pianot.
- ^ [a b c] Porträttdikten ”En konstnär i norr” (17) handlar om Edvard Grieg. Inledningen beskriver den över hela Europa turnerande och hyllade pianisten, dirigenten och kompositören till populära stycken som Peer Gynt-sviterna för orkester och pianokonsert i A-moll. Från senare delen av 1880-talet drar han sig alltmer undan offentligheten till Troldhaugen, huset på fjällets sluttning ovanför Bergen. Intill huvudbyggnaden låter han uppföra en ’arbetsstuga’ som den kallas i dikten. Idag är huset ett museum som Tomas Tranströmer senare besökte, och då upptäckte att flygeln i dikten i själva verket var ett upprätt piano, vilket grämde honom då han vanligtvis är ängsligt noggrann med att kontrollera beskrivningen av diktens verklighetsunderlag. De fyra omtalade psalmerna är opus 74, 4 Salmer fritt efter gamle norske Kirkemelodier, för baryton och blandad kör, där diktens uppmaning att reducera! syftar på den närmast modernistiska tonsättningen Edvard Grieg gjorde av dessa sina sista verk. Slutstrofen Slagfältet inom oss / där vi Dödas Ben / slåss för att bli levande alluderar på profeten Hesekiels vision i kapitel 37 i Gamla Testamentet (Bergsten 2011, s. 259–267).
- ^ Tranströmer, Tomas (2006). Tomas Tranströmer läser 82 dikter ur 10 böcker 1954–1996. Albert Bonniers Förlag. ISBN 9789179534714
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Bergsten, Staffan (2011). Tomas Tranströmer: ett diktarporträtt. Albert Bonniers Förlag. ISBN 978-91-0-012515-8
| ||||||||||
