Klankriminalitet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Klankriminalitet är maffialiknande[1] organiserad brottslighet där utövarna förenas av släktskapsband.

Klankriminalitetens kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Den federala tyska polismyndigheten definierar klankriminalitet som organiserad kriminalitet utövad av medlemmar i etniskt isolerade subkulturer och ser den som något annat än den italienska maffian och den rysk-eurasiska organiserade brottsligheten. Typiskt för klankriminella grupper är enligt tyska polisen att de förenas av släktskap i storfamiljer och i hög grad avskärmar sig från samhället. Avskärmningen försvårar polisundersökningar och är en följd av en egen värdegrund som inbegriper ett avståndstagande från rättsstaten. Klankriminaliteten kan vidare uppvisa ett eller flera av följande drag:[2]

* starkt patriarkalisk familjestruktur

* rumslig koncentration och ovilja att integreras i samhället

* tendens att provocera eskaleringar även vid triviala händelser eller mindre juridiska kränkningar

* utnyttjande av gruppens gemensamma potential för mobilisering och hot[2]

Enligt polischefen i nordöstra Göteborg, Ulf Merlander, skiljer man inom hans arbete sedan 2016 mellan lösa gängstrukturer och klanbaserad kriminalitet. Till skillnad från kriminella gatu- och mc-gäng är klankriminaliteten organiserad genom blodsband vilket gör enheterna betydligt mer slutna. Den svenska journalisten Per Brinkemo skriver att man föds och socialiseras in i en släkt som man aldrig i livet sviker och förråder, oavsett om man själv är kriminell eller inte.[3]

I Sverige uppmärksammades klankriminaliteten som fenomen genom boken Familjen av Johanna Bäckström Lerneby (2020) och genom att biträdande rikspolischef Mats Löfving i september 2020 tog upp frågan i en uppmärksammad radiointervju. Han beskriver klanbrottslighet som släktbaserad organiserad brottslighet och ser det som särskilt allvarligt att vissa av dessa släkter har tagit sig in både i näringslivet och i det politiska livet. Löfving beskriver dessa släkter, eller klaner, som invandrade och ointresserade av att integreras i det svenska samhället. Han säger också att de har nära kontakter med motsvarande grupper i Tyskland.[4] Magasin Paragraf visar att det också finns helt svenska familjer som bedriver och dömts för samma typ av organiserad brottslighet samtidigt som de har viktiga poster inom politik och rättsväsende.[5]

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Klankriminella organisationer (tyska: Clankriminalität)) är framförallt aktiva i Berlin,[2][6][7] Bremen, Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen som domineras av grupper med härkomst i Libanon och Turkiet.[2][7][ej i angiven källa] De mest betydande grupperingarna är organiserade av Mhallami-kurder, libaneser och palestinier. Dessa klaner förekommer ett flertal gånger inom ordningsstörningar (tyska: Tumultlagen) som ofta utlöses av konfrontationer mellan rivaliserande klaner eller stridigheter inom en klan. Det som skenbart ser ut som en rutininsats för polisen eskalerar ofta till oöverskådliga skyddsåtgärden som tar betydande polisresurser i anspråk.[2]

I den muslimska världen bildar storfamiljen samhällets grundstruktur vilket även gäller flyktingar ifrån Libanon enligt tyska forskaren Ralph Ghadban(de). Storfamiljerna är endogama, det vill säga de gifter sig inom familjen. Storfamiljerna kom till Tyskland som flyktingar efter Inbördeskriget i Libanon bröt ut 1975. De fick asyl och fördelades på olika delstater, framförallt Nordrhein-Westfalen, Niedersachsen och Bremen.[8]

Under årtionden tittade tyska myndigheter åt andra hållet, delvis på grund av att undgå anklagelser om rasdiskriminering. Detta gör polisens uppdrag svårare då klanerna hunnit inarbeta sina verksamheter.[bättre källa behövs][9]

2018[redigera | redigera wikitext]

Under 2018 upptäckte Bundeskriminalamt att klankriminella hade förorsakat skador för 17 miljoner euro. Klankriminella tillskansade sig 28 miljoner euro varav 22 miljoner euro beslagtogs av myndigheter.[2]

Under 2018 genomfördes 45 rättegångar med 654 misstänkta som klassades som klankriminalitet, vilket representerade 8,4% av årets alla rättegångar inom organiserad brottslighet. Dessa rättegångar omfattade [2][10]

  • 24 grupperingar med arabisk härkomst[2]
  • 8 grupperingar med härkomst i västra Balkan[2]
  • 3 grupperingar med ursprung i Turkiet[2]
  • 3 grupperingar med ursprung i Nordafrika (Maghreb)[2]
  • 9 övriga[2]

Av de 45 rättegångarna fördelade sig knappt hälften (22) i Nordrhein-Westfalen, 7 i Bayern, 5 i Berlin, 4 i Saarland, 3 i Baden-Württemberg, 3 i Niedersachseno och en i Bremen. En knapp fjärdedel (11) av rättegångarna rörde personer med libanesiskt medborgarskap, 8 berörde personer med tyskt medborgarskap och 4 rättegångar personer med turkiskt medborgarskap. Bland de 654 åtalade hade 152 libanesiskt medborgarskap, 148 hade tyskt medborgarskap, 54 hade syriskt medborgarskap och 52 var turkiska medborgare. Personer med oklart medborgarskap utgjorde en anmärkningsvärt hög andel med 37 och var överrepresenterade då de utgjorde en knapp fjärdedel av alla misstänkta (160) för organiserad brottslighet.[2]

Drygt hälften av rättegångarna berörde narkotikabrott, runt en fjärdedel (12) rörde egendomsbrott av olika slag. De övriga rörde kriminalitet inom nattliv, ekonomisk brottslighet och våldsbrott.[2]

Berlin[redigera | redigera wikitext]

Medan arabiska klaner är omskrivna kommer den största gruppen gängkriminella i Berlin ifrån Östeuropa.[11]

Sommaren 2018 beslagtog myndigheterna 77 fastigheter till ett värde av 9,3 miljoner euro som tillhörde Remmo-klanen i Berlin.[12]

I februari 2019 var mellan åtta till tio kriminella klan-nätverk aktiva i Berlin. De är framförallt aktiva i stadsdelarna Neukölln, Wedding, Moabit och Kreuzberg. Enligt grundskoledirektör Astrid-Sabine Busse vill familjerna vare sig yrkesarbeta eller integreras i det tyska samhället.[13]

Tidigare var poliser försiktiga med att närma sig klanernas fordon om de var omringade av klanmedlemmar och parkerade vid stoppförbud, emellertid ändrade polisen taktik till att dela ut böter uppbackade av ett hundratal poliser vid behov. Lyxbilar kontrolleras för trafikfarlighet eller för oklara ägarförhållanden och riskerar då att konfiskeras.[14]

Bremen[redigera | redigera wikitext]

I Bremen uppskattas klanmedlemmarna räkna 3500 totalt i kretsen runt Miri-klanen, varav 1800 har varit misstänkta i fall som rör allt mellan butiksstöld till dödligt våld.[12]

Niedersachsen[redigera | redigera wikitext]

År 2018 var fyra klankriminella ligor kända hos polisen i Niedersachsen och de var framförallt aktiva inom narkotikahandel i första hand och egendomsbrott i andra hand.[15]

Som ett led i bekämpandet av klanerna anställde Niedersachsens rättsinstanser nio åklagare för ändamålet under 2019.[12]

Nordrhein-Westfalen (NRW)[redigera | redigera wikitext]

I ljuset av brottsbenägenheten hos anhöriga till vissa storfamiljer började polisen i NRW studera klanerna år 2008.[16] De har identifierat 104 turkisk-arabiska familjeklaner från 2016 till 2018, som inkluderade 6449 misstänkta gällande 14 225 brott. 381 av de misstänkta var involverade i fler än fem brott årligen och klassades som återfallsförbrytare (tyska: Mehrfachtäter) och dessa var ansvariga för en tredjedel av brottsmängden.[17]

Narkotikahandel[redigera | redigera wikitext]

En central aktivitet för klankriminaliteten är internationell handel med kokain och cannabis. Klanmedlemmar är i varierande grad delaktiga i hela logistikkedjan, från produktion i Sydamerika såväl som finansiering, smuggling eller fördelning av drogerna. Indikationer visar att de kriminella i tilltagande grad använder andra etniciteter för att sälja drogerna på gatan.[16]

Shishabarer[redigera | redigera wikitext]

Shishabarer är en central verksamhet. De används som mötesplatser för klanmedlemmarna där kontakter knyts och de möjliggör penningtvätt i form av fastighetsaffärer eller användas i beskattningshänseende. Skattetjänstemän menar att en shishabar är omöjlig att driva som en affärsmässigt framgångsrik näringsverksamhet om man samtidigt strikt följer alla skatteregler. Flera av de anställda i barerna anmäler inte sitt förvärvsarbete till myndigheter som betalar ut socialbidrag.[16]

Hasardspel[redigera | redigera wikitext]

Klanerna[förtydliga] driver verksamhet med hasardspel eller vadslagning (sport etc) som även de fungerar som mötesplatser. Ibland manipuleras spelautomater.[16]

Rappare[redigera | redigera wikitext]

Klanerna har många kopplingar till rappscenen vilket nyttjas till att sprida sitt rykte bortom de egna cirklarna. För utom den kulturella och lagliga inflytandet finns en flytande övergång till straffbara gärningar. Kampen om marknadsandelar tillsammans med den kulturellt önskade aggressiviteten, i samband med skymfande av konkurrenter har vid flera tillfället utmynnat i våldsbrott.[16]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Enligt biträdande rikspolischef Mats Löfving september 2020 finns det i Sverige minst 40 släktbaserade kriminella nätverk. De har högt våldskapital och tjänar pengar genom bland annat narkotikabrott, våldsbrott och utpressning. Det finns exempel på grupper som har tagit sig in i politiken för att kunna styra en kommun och kriminella klaner är även aktiva i näringslivet. Äktenskap arrangeras för att stärka klanens position och släkten hjälper till att uppfostra barnen för att ta över klanens kriminella organisation. Klanerna har bosatt sig i bland annat Stockholm, Södertälje, Göteborg, Malmö, Landskrona och Jönköping, och är koncentrerade till vissa delar av landet. I Dagens Nyheter i september 2020 uppgav företrädare för polisens Region Syd att det i regionen fanns 8–10 släktbaserade nätverk av olika storlek, Region Väst uppgav 12 kriminella släktnätverk, medan Region Bergslagen och Region Nord uppgav inga eller få nätverk. Region Stockholm uppgav att det fanns en handfull sådana nätverk med olika grad av släktsammanhang.[18] Klanerna beskrevs av polisen i en hemligstämplad rapport januari 2020.[19][20]

Polisens arbete mot klankriminalitet i Sverige försvåras av att skyddet av klanmedlemmarnas integritet påverkar vilka personregister som kan föras.[21] Detta uppmärksammades i samband med det så kallade romregistret, och påtalades åter av polisen år 2020.[22]

Angered (Göteborg)[redigera | redigera wikitext]

En klan med kriminella medlemmar, med ursprung i Mardin-provinsen i Turket, är verksam i Angered, Göteborg. Klanen räknar 120 medlemmar och är en av de mer kända i Nordrhein-Westfalen och Berlin i Tyskland. Trettio av medlemmarna har under en tvåårsperiod varit föremål för mer än 200 brottsutredningar som rörde mord, narkotikahandel, beskyddarverksamhet och bedrägerier med socialbedrag.[23][24][25] Storfamiljens överhuvud är en imam i sextioårsåldern.[26]

Södertäljenätverket[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Södertäljenätverket

Ett av de släktbaserade nätverken är baserade i Södertälje och var föremål för en omfattande polisinsats under början av 2010-talet under benämning Operation Tore.[20][27]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sallinen, Jani Pirttisalo (9 september 2020). ”Granskade klanerna: ”Liknar italiensk maffia””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/granskade-klanerna-liknar-italienska-maffian. Läst 16 oktober 2020. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] ”BKA - Bundeslagebilder Organisierte Kriminalität - Bundeslagebild Organisierte Kriminalität 2018 (PDF)”. www.bka.de. Bundeskriminalamt. sid. 28-31. Arkiverad från originalet den 2 november 2019. https://web.archive.org/web/20191102042321/https://www.bka.de/SharedDocs/Downloads/DE/Publikationen/JahresberichteUndLagebilder/OrganisierteKriminalitaet/organisierteKriminalitaetBundeslagebild2018.html. Läst 19 oktober 2020. 
  3. ^ Per Brinkemo (4 oktober 2019). ”Snart kan det vara för sent att stoppa klankriminaliteten”. Timbro/Smedjan. https://timbro.se/smedjan/snart-kan-det-vara-for-sent-att-stoppa-klankriminaliteten/. Läst 19 oktober 2020. 
  4. ^ ”Klarar polisen gängkriminaliteten, Mats Löfving?” (Ekots lördagsintervju). Sveriges Radio. 5 september 2020. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7547742. Läst 19 oktober 2020. 
  5. ^ Tomas Åberg (19 september 2020). ”Ett exempel på klanbrottslighet?”. Magasinet Para§raf. https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/kronikor/201719-ett-exempel-pa-klanbrottslighet/. Läst 19 oktober 2020. 
  6. ^ ”Fünf große Verfahren gegen Clanmitglieder in Berlin” (på tyska). www.tagesspiegel.de. https://www.tagesspiegel.de/berlin/polizei-justiz/lagebild-des-bka-fuenf-grosse-verfahren-gegen-clanmitglieder-in-berlin/25050852.html. Läst 2 november 2019. 
  7. ^ [a b] Pancevski, Bojan (17 oktober 2018). ”An Ice-Cream Truck Slaying, Party Drugs and Real-Estate Kings: Ethnic Clans Clash in Berlin’s Underworld” (på amerikansk engelska). Wall Street Journal. ISSN 0099-9660. https://www.wsj.com/articles/ethnic-crime-families-provoke-german-crackdown-1539604801. Läst 2 november 2019. 
  8. ^ derwesten.de, DerWesten- (13 november 2018). ”Clan-Kriminalität im Ruhrgebiet – Experte packt aus: „Deutschland ist für sie eine Beutegesellschaft“”. www.derwesten.de. https://www.derwesten.de/staedte/duisburg/clans-arabisch-libanesen-kriminalitaet-duisburg-essen-id215749295.html. Läst 26 oktober 2019. 
  9. ^ Welle (www.dw.com), Deutsche. ”German police raid suspected people trafficking gangs | DW | 24.10.2019” (på brittisk engelska). DW.COM. https://www.dw.com/en/german-police-raid-suspected-people-trafficking-gangs/a-50965304. Läst 2 november 2019. 
  10. ^ Henkenberens, Carolin. ”Erstmals BKA-Zahlen zur Clankriminalität” (på tyska). WESER-KURIER. https://www.weser-kurier.de/bremen/bremen-stadt_artikel,-erstmals-bkazahlen-zur-clankriminalitaet-_arid,1862801.html. Läst 2 november 2019. 
  11. ^ ”Diese Banden dominieren in Berlin” (på tyska). www.tagesspiegel.de. https://www.tagesspiegel.de/berlin/lagebericht-ueber-organisierte-kriminalitaet-diese-banden-dominieren-in-berlin/25320246.html. Läst 28 december 2019. 
  12. ^ [a b c] Online, FOCUS. ”Chaos bei Clan-Bekämpfung: Justiz weiß nicht, wie viele Täter 2019 angeklagt wurden” (på tyska). FOCUS Online. https://www.focus.de/politik/gerichte-in-deutschland/nadelstiche-und-was-kommt-danach-chaos-bei-clan-kriminalitaet-justiz-weiss-nicht-wie-viele-taeter-angeklagt-und-verurteilt-werden_id_11482479.html. Läst 27 december 2019. 
  13. ^ ”Clan-Kriminalität in Berlin: „Die Großfamilie ist alles und der Rest ist nichts“” (på de-DE). Berliner Zeitung. 5 februari 2019. https://www.berliner-zeitung.de/berlin/polizei/clan-kriminalitaet-in-berlin--die-grossfamilie-ist-alles-und-der-rest-ist-nichts--31989544. Läst 26 december 2019. 
  14. ^ ”Kriminelle wollen einen Berliner Clan-Experten mundtot machen” (på tyska). www.tagesspiegel.de. https://www.tagesspiegel.de/themen/reportage/seid-gnadenlos-kriminelle-wollen-einen-berliner-clan-experten-mundtot-machen/24336740.html. Läst 28 december 2019. 
  15. ^ ”Lagebild Organisierte Kriminalität 2018: | Nds. Justizministerium”. www.mj.niedersachsen.de. Arkiverad från originalet den 26 december 2019. https://web.archive.org/web/20191226081132/https://www.mj.niedersachsen.de/startseite/aktuelles/presseinformationen/lagebild-organisierte-kriminalitat-2018-183727.html. Läst 26 december 2019. 
  16. ^ [a b c d e] ”Lagebild Clankriminalität 2018 (PDF)”. www.polizei.nrw. 15 Maj 2019. sid. 6, 17-18. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20190515210733/https://polizei.nrw/artikel/lagebild-clankriminalitaet-2018. Läst 3 november 2019. 
  17. ^ ”Lagebild Clankriminalität 2018”. www.polizei.nrw. https://polizei.nrw/artikel/lagebild-clankriminalitaet-2018. Läst 3 november 2019. 
  18. ^ ”Delar av polisen vill inte prata om begreppet klaner”. Dagens Nyheter. 11 september 2020. https://www.dn.se/sverige/delar-av-polisen-vill-inte-prata-om-begreppet-klaner/. Läst 11 september 2020. 
  19. ^ ”Polischefen: ”40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/polischefen-40-slaktbaserade-kriminella-natverk-i-sverige/. Läst 6 september 2020. 
  20. ^ [a b] ”Riksdagsledamot kopplas till kriminell klan i hemlig rapport”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Ln0P84. Läst 18 september 2020. 
  21. ^ Polisen har upprättat klanregister för att komma åt kriminella släktnätverk. Sydsvenskan. 12 september 2020.
  22. ^ Ibid.
  23. ^ artikeln, Johanna Bäckström Lerneby (20 maj 2020). ”Utdrag ur boken ”Familjen”, en sann berättelse om maffiametoder i Angered”. Vi. https://vi.se/artikel/sNZvJWgV-a0j28Xv1-9e41a. Läst 23 maj 2020. 
  24. ^ ”Hon har skrivit bok om kriminell klan: ”De är inga skräckfigurer, de är riktiga människor””. Vi. 20 maj 2020. https://vi.se/artikel/s0EvgkDx-ab6Rpv4X-4a5b7. Läst 23 maj 2020. 
  25. ^ Online, FOCUS. ”Nehmen ihnen Kinder weg: Schweden bekämpft Clan, der in Deutschland berüchtigt ist” (på tyska). FOCUS Online. https://www.focus.de/politik/ausland/libanesische-grossfamilie-nehmen-ihnen-kinder-weg-wie-schweden-clan-bekaempft-der-auch-in-deutschland-beruechtigt-ist_id_10723952.html. Läst 6 augusti 2020. 
  26. ^ ”Polisen låter familjeledare lösa konflikter”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/RkWmW. Läst 29 augusti 2020. 
  27. ^ ”Operation Tore”. Fokus. 15 maj 2015. https://www.fokus.se/2015/05/operation-tore/. Läst 18 september 2020.