Klara Johanson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För konditorn och poeten född 1902, se Clara Johansson.
Klara Johanson
KJ SISTA FOTOT.jpg
Klara Johanson i sitt hem.
Född6 oktober 1875[1]
Halmstad[1]
Död8 oktober 1948[1]
S:t Matteus församling[1]
BegravdSolna kyrkogård
NationalitetSvensk
Alma materUppsala universitet[1] Blue pencil.svg
SysselsättningJournalist, litteraturkritiker[1], kåsör[1]
Make/makano value[1]
Redigera Wikidata

Klara Elisabeth Johanson, född den 6 oktober 1875 i Halmstad, död den 8 oktober 1948 i Stockholm, var en svensk litteraturkritiker och essäist. Hon skrev och översatte även under pseudonymen Huck Leber.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Johanson föddes i Halmstad som dotter till skräddaren Alexander Johanson och hans hustru Anna Christina. Till sin uppväxt på Storgatan 41 har hon återvänt flera gånger, bland annat genom artiklar i Föreningen Gamla Halmstads årsbok.[2]

Hon var den första kvinnan att ta mogenhetsexamen i Halmstad 1894, och därefter började Johanson studera vid Uppsala universitet där hon tog en filosofie kandidat-examen 1897. Under åren i Uppsala var hon medlem av Göteborgs nation och skrev studentspex, bland annat succén Så fruktas en argbigga (1897) som även trycktes. Hon var medlem i Kvinnliga studentföreningen där hon träffade Lydia Wahlström och inledde ett förhållande med henne.[3] Förhållandet bestod inte, men Wahlströms vänskap fortsatte att betyda mycket för Johanson.[2]

Efter examen blev hon först anställd vid Krigsarkivet men från 1899 arbetade hon som redaktionssekreterare på och litteraturkritiker i Fredrika-Bremer-förbundets tidning Dagny. Jämsides var hon litteraturkritiker och krönikör i dagstidningen Stockholms Dagblad där hon stannade till 1912. Hon var en stor beundrare av Goethe; hans Den unge Werthers lidanden ansåg hon vara "romanernas roman". Andra författare som Johanson satte högt var Emily Dickinson och Søren Kierkegaard.[2]

Hon översatte lyrik av Byron och Alfred de Musset, men som översättare är hon kanske främst känd genom översättningen av den schweiziske poeten Henri Frédéric Amiels En drömmares dagbok. Under pseudonymen Huck Leber samlade hon historier från Halmstad och Uppsalas studentvärld i boken Oskuld och arsenik (1901). 1907 väckte hennes publicering av en nyligen bortgången prostituerads dagbok, Den undre världen: en livshistoria stor debatt i pressen. Carina Burman har skrivit i sin biografi över Johanson om boken och om huruvida den är autentisk.[4][5]

1912 flyttade Johanson ihop med kvinnan som skulle bli hennes livskamrat, Ellen Kleman, redaktör för Dagny, och hennes syster Anna Kleman och en tjänarinna, i en lägenhet på Valhallavägen 59 i Stockholm. 1923 bytte de lägenhet till Valhallavägen 80, och efter något år flyttade Ellen Klemans syster till annan adress. 1937 flyttade Kleman och Johanson till Kungsholmen, Drottningholmsvägen 76.

Mellan 1915 och 1920 utgav de ett urval av Fredrika Bremers brev i fyra band med en omfattande kommentar.[4] När tidskriften Tidevarvet började publiceras bidrog Johanson med artiklar i aktuella politiska och sociala frågor.

Någon gång under 1920-talet inledde Johanson dessutom ett förhållande med skulptören Sigrid Fridman, utan att samlevnaden med Ellen Kleman tog någon större skada.[6] Klara Johanson kom att försvara Sigrid Fridmans konst i ett flertal debatter, och den sista av hennes under livstiden utgivna böcker var ett porträtt av henne. Sigrid Fridman skapade en byst av Klara Johanson som numera återfinns på Nationalmuseum.

Efter Ellen Klemans bortgång 1943 tvingades Johanson lämna lägenheten[7] och förlorade dessutom en del av det bibliotek hon haft gemensamt med Kleman. Hon hade vid denna tid enligt uppgift ont om pengar, men genom Blomsterfondens försorg fick hon en liten lägenhet på Rödabergsgatan i Vasastan, där hon avled 1948.[2] Hon är begravd på Solna kyrkogård.[8]

I Halmstad hedras hon genom att få ha gett namn till en gata, ett gymnasium Klaragymnasiet samt Klarasalen på stadsbiblioteket, där det även finns en bronsstaty av henne.

Publicerat[redigera | redigera wikitext]

Klara Johanson var under flera årtionden aktiv som litteraturkritiker och hade ofta öra för det egenartade och okända; hon var en av de första svenskar som bevakade nordamerikansk litteratur. Johanson lät publicera två essäsamlingar, ”Det speglade livet” och ”Det rika stärbhuset”. Postumt kom ”Brev”, ”K.J. själv” och ”Kritik”. Alla hennes böcker utgivna med hennes egna namn har Norre Port på framsidans omslag. Som hon själv sa: ”Skulle jag koncentrera Halmstad i en representativ bild, så valde jag varken flod eller havsbukt eller slott eller kyrka: endast Norreport gav sig som den träffande symbolen.”

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Oskuld och arsenik: analyser (Wahlström & Widstrand, 1901, under pseudonymen Huck Leber)
  • Pål Bange och stora Karskberg : sorgespex i ett par akter (Wahlström & Widstrand, 1902, under pseudonymen Huck Leber)
  • Ligapojken Eros: historier om barn och dårar (Wahlström & Widstrand, 1907, under pseudonymen Huck Leber)
  • Det speglade livet:memoarer från bokrummet (essäer) (Wahlström & Widstrand, 1926)
  • Det rika stärbhuset (Wahlström & Widstrand, 1946) [essäer om bl.a. Goethe, Lessing, B. Croce och Kierkegaard]
  • Sigrid Fridman - och andra konstnärer: en krigskrönika (Natur och kultur, 1948)
  • K.J. själv (Wahlström & Widstrand, 1952) [Innehåll: Fragment ur ett liv. - Ligapojken Huck Leber. - Amiel och Fredrika. - En recensents baktankar]
  • Brev (Wahlström & Widstrand, 1953)
  • Kritik (utg. av Nils Afzelius) (Wahlström & Widstrand, 1957)
  • Minnesbilder från Halmstad: ett urval (Samfundet Hallands biblioteks vänner, 1963)
  • Klara Johanson (i urval av Torsten Ekbom) (Wahlström & Widstrand, 1965)
  • Ur dagböckerna (urval, inledning och noter av Greger Eman, Ellerström, 1989)
  • En skapande kritiker: essäer, anmärkningar och kåserier (inledning, urval och kommentarer: Carina Burman, Ellerström, 2008)
  • Skenbart förspillda dagar: aforismer och dagboksanteckningar (urval: Anna Bohlin, Jonas Ellerström och Elisabeth Mansén, Ellerström, 2013)
Översättningar

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Klara E Johanson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 12123, läs online
  2. ^ [a b c d] Knutson (2004)
  3. ^ Burman (2007), s. 79-80
  4. ^ [a b] Landquist
  5. ^ Carina Burman: K. J.: en biografi över Klara Johanson Bonnier, 2007i Google Books
  6. ^ Burman (2007), sid 303-305
  7. ^ Ulrika Knutsson, Kvinnor på gränsen till genombrott (2004)
  8. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998), s. 166

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]