Klimatångest

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Klimatångest är den starka oro och rädsla som människor kan känna i och med de pågående klimatförändringarna. Fenomenet är relativt nytt inom psykiatrin. Ibland dyker den upp i samband med psykoser, men betydligt vanligare är att den tar sig uttryck som katastroftankar inför framtiden, ångest, oro, hopplöshet och/eller depression – ofta i kombination med en känsla av maktlöshet. Många människor som möts av fakta om klimatförändringarna reagerar med att förtränga, förminska eller förneka själva hotet, för att klimatångesten inte ska ta över och bli för svår – en psykologisk försvarsmekanism.[1]

För att kunna hantera de starka känslorna av oro som kan komma när vi drabbas av insikt om det allvarliga läget, är det en fördel att samtidigt känna hopp. Hopp kan nämligen "buffra" oro och minska risken för en minskad livskvalitet [2]

När hälsoeffekterna av klimatförändringar diskuteras, lyfts ofta fysiska sjukdomar fram, exempelvis spridning av tropiska sjukdomar. Men forskare varnar också för en ökning av psykiska problem. Till exempel kan bara vetskapen om att klimatförändringarna pågår och att de orsakas av människan, leda till ökad oro och nedstämdhet. Barn anses vara extra utsatta för denna psykiska press men även vuxna drabbas.[1]

Greta Thunberg oroade sig under sina tidiga skolår starkt över miljö- och klimatfrågor. Detta bidrog till att hon genomgick en svår depression, men senare beslutade sig för att i stället gå till handling.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Lagerblad, Anna (6 december 2010). ”Klimatångest nytt fenomen i psykiatrin”. Svenska Dagbladet. Schibsted. http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/klimatangest-nytt-fenomen-i-psykiatrin_5784983.svd. Läst 4 mars 2019. 
  2. ^ Ojala, Maria (2007). Hope and worry : exploring young people's values, emotions, and behavior regarding global environmental problems. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-991. Läst 7 mars 2019. 
  3. ^ Suyin Haynes (16 maj 2019). ”Greta Thunberg Got Everyone to Listen” (på engelska). Time. https://time.com/collection-post/5584902/greta-thunberg-next-generation-leaders/. Läst 26 juni 2019. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • International Journal of Mental Health Systems och American Psychological Association.