Global yttemperatur i januari, här från 1940. Januari 2025 var den varmaste någonsin.[1]Forskare inom området extremhändelseattribuering har dragit slutsatsen att under en ettårsperiod som börjar i maj 2024 i praktiskt taget alla länder och territorier i världen har den mänskligt orsakade globala uppvärmningen ökat antalet dagar med extrem värme jämfört med långsiktiga normer.[2]Tillväxten inom sol- och vindkraft från första halvåret 2024 till första halvåret 2025 ökade mer än tillväxten i den totala efterfrågan på el, vilket minskade beroendet av fossila bränslen och bidrog till att minska utsläppen av växthusgaser.[3]
15 december: en artikel publicerad i Copernicusprogrammets Earth System Science Data presenterade en GloSAT-datauppsättning för global lufttemperatur vid ytan baserad på observationer av marin lufttemperatur snarare än de mätningar av havsytemperatur som vanligtvis används. GloSAT sträckte sig tillbaka till 1780-talet, längre tillbaks än 1850 som tidigare datauppsättningar täckte.[4]10 januari: en sammanfattning från Copernicus Climate Change Service konstaterade att 2024 var det varmaste året sedan mätningarna började 1850, med en genomsnittlig global yttemperatur som nådde 1,6 °C över förindustriella nivåer, vilket för första gången överträffade 1,5 °C uppvärmningsgränsen i Parisavtalet. Sammanfattningen angav också att 2024 var det andra året i rad med den varmaste globala temperaturen någonsin uppmätt, och överträffade 2023 med +0,12 °C.[5]
28 januari: en studie publicerad i Environmental Research Letters rapporterade att den globala genomsnittliga havsytetemperaturökningen hade mer än fyrdubblats.[7] Från en ökning på 0,06 K per decennium under 1985–89 till 0,27 K per decennium för 2019–23.[7] Studien förutspår att ökningen under de senaste 40 åren sannolikt kommer att överskridas inom de kommande 20 åren.[7]
Februari: en sammanfattning från Copernicus Climate Change Service konstaterade att januari 2025 var den januarimånaden med varmast genomsnittlig global yttemperatur sedan mätningarna började 1850.[1]
3 februari: en studie med James Hansen som en av författarna publicerad i Environment drog slutsatsen att IPCC hade underskattat den planetkylande strålningsdrivningen av aerosoler. De kom fram till det efter att ha studerat effekterna av den internationella regleringen av maritima aerosolutsläpp som antogs på 2020-talet för att förbättra luftkvaliteten. Denna underskattning av aerosolers effekt sägs orsaka underskattning av klimatkänsligheten. Hansen et al. kommer fram till att denna minskning av aerosoler förklarar den oväntat stora globala uppvärmningen som upplevdes 2023-2024.[8]
10 februari: en studie publicerad i Nature Climate Change visade att 2024, det första enskilda kalenderåret över 1,5 °C i förhållande till förindustriella nivåer, är en indikation på att jorden med största sannolikhet redan har gått in i 20-årsperioden som kommer att överstiga Parisavtalets gräns – det vill säga en 20-årsperiod med en genomsnittlig uppvärmning på 1,5 °C.[9]
7 mars: en studie av World Weather Attribution drog slutsatsen att i en värmebölja i februari 2025 gjorde klimatförändringarna extrem värme minst 2 °C varmare och minst tio gånger mer sannolikt.[10]
21 mars: på den första Världsglaciärdagen (instiftad av FN:s generalförsamling) rapporterade Meteorologiska världsorganisationen att fem av de senaste sex åren sett den snabbaste glaciäråtergången som någonsin uppmätts.[11] 2022–2024 såg dessutom den största treåriga förlusten av glaciärmassa som någonsin uppmätts.
April: en månadsrapport från Copernicus Climate Change Service visade att utbredningen av havsistäcket i Arktis i mars hade det minsta årliga maximat sedan mätningarna började 1978.[12]
14 april: en studie publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences drog slutsatsen att sedan 1940 har den globala uppvärmningen tripplat antalet dagar per år som haven upplever extrema ytvärmeförhållanden.[13] Detta har orsakat en ökning med 1 °C i maximal intensitet av marina värmeböljor.
30 maj: en studie som sampublicerades av Climate Central, Climate Centre i Red Cross Red Crescent och World Weather Attribution drog slutsatsen att fyra miljarder människor upplevde minst trettio extra dagar av extrem värme på grund av klimatförändringarna under 2024. Studien visade också att antalet dagar med extrem värme jämfört med en värld utan klimatförändringar ökade till minst det dubbla i 195 länder och territorier.[2]
7 juli: en studie publicerad i Nature Geoscience rapporterade att förändringar i långvariga värmeböljor ökar icke-linjärt med temperaturen. Uppvärmningen ökar istället varaktigheten mer än proportionellt.[14]
25 augusti: en artikel publicerad i Nature Climate Change rapporterade resultaten av en 15-årig studie som drog slutsatsen att långvarig exponering av värmeböljor påskyndade åldrandeprocessen. Arbetare, landsbygdsbor och folk i områden med färre luftkonditioneringsapparater var grupper där hälsan påverkades mer.[15]
27 augusti: en studie publicerad i Nature Climate Change drog slutsatsen att lokal uppvärmning orsakad av avskogning i tropikerna kan förknippas med 23 610–33 560 värmerelaterade dödsfall per år.[16]
3 september: en studie publicerad i Nature noterade att planetens kolinlagringskapacitet inte är obegränsad och drog slutsatsen att ett fullt utnyttjande av jordens geologiska lagringskapacitet skulle bidra till att begränsa den globala uppvärmningen med endast 0,7 °C.[17]
10 september: en studie publicerad i Nature tillämpade extremhändelseattribuering på 213 historiska värmeböljor i perioden 2000–2023. De drog slutsatsen att mänskligt orsakade klimatförändringar gjorde medianen av värmeböljor under 2000–2009 cirka 20 gånger mer sannolik än en förindustriell baslinje. Värmeböljor under 2010–2019 var cirka 200 gånger mer sannolika. Mer specifikt drog studien slutsatsen att producenter av fossila bränslen och cement möjliggjorde 16–53 värmeböljor som skulle ha varit praktiskt taget omöjliga i ett förindustriellt klimat.[18]
10 september: en studie publicerad i Nature tillskrev 3 400–7 400 akuta dödsfall i Nordamerika och 37 800–90 900 kroniska dödsfall i Nordamerika och Europa till exponering för PM2.5 (små luftburna partiklar) från skogsbrändernai Kanada 2023.[19]
7 oktober: Embers Global Electricity Mid-Year Insights 2025 rapporterade att förnybara energikällor under första halvåret 2025 översteg elproduktionen av kol för första gången någonsin (34,3 % av den globala elproduktionen för förnybart jämfört med 33,1 % för kol).[20]
13 oktober: Global Tipping Points Report 2025 konstaterade att "varmvattenkorallrev överskrider sin termiska tippningspunkt och upplever utdöende som inte liknar något tidigare".[21]
16 oktober: Meteorologiska världsorganisationens rapport om växthusgaser, Greenhouse Gas Bulletin, visade att halten koldioxid i atmosfären ökade med 3,5 ppm från 2023 till 2024.[22] Det är den största ökningen på ett enskilt år sedan mätningarna började 1957.[22]
28 oktober: The Lancet uppskattade att 2,52 miljoner dödsfall globalt år 2022 kunde hänföras till luftföroreningar från förbränning av fossila bränslen.[23]
12 november: en rapport från American Association for the Advancement of Science (AAAS) konstaterade att den återstående koldioxidbudgeten för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C är "praktiskt taget uttömd" då den kvarvarande budgeten motsvarar fyra år av 2025 års utsläppsnivåer.[24]
9 december: en rapport från Global Coral Reef Monitoring Network drog slutsatsen att utbredningen av hårda koraller i Karibien minskade med 48 % mellan 1980 och 2024.[25] Samtidigt ökade den genomsnittliga havsytemperaturen över dessa korallrevsområden med +1,07 °C mellan 1985 och 2024.[25]
1 januari: en studie publicerad i Science Advances drog slutsatsen att snabbare flöde av Västvinddriften på högre breddgrader förändrar vattenströmmarna runt Antarktis.[26] Detta ökar sannolikt den atmosfäriska nivån av koldioxid och utgör därmed möjligen en kritisk nivå med positiv återkoppling för framtida uppvärmning.[26]
6 januari: en studie publicerad i Nature Climate Change konstaterade att den svamppatogen (Entomophaga maimaiga) som framgångsrikt hade kontrollerat avlövning orsakad av fjärilen Lövskogsnunna i nordamerikanska skogar blev mindre effektiv på grund av klimatförändringar som gett varmare och torrare förhållanden. Studien förutspår att Lövskogsnunnans framfart kommer att leda till avsevärt minskad biologisk mångfald i skogen och produktivitet, vilket framgår av den senaste tidens ökning av avlövning.[27]
7 januari: NOAA:s Arktiska rapportkort 2024 rapporterade att den arktiska tundraregionen övergått från att lagra kol i marken till att bli en koldioxidkälla (detta inkluderade effekterna av ökade skogsbränder). Dessutom visade den att Arktis förblivit en konsekvent källa till metan. Båda effekterna bidrog med växthusgaser till atmosfären.[28]
8 januari: en studie publicerad i Nature drog slutsatsen att en fjärdedel av 23 496 tiofotade kräftdjur, fiskar och trollsländor som studerats, varav några bidrar till att mildra klimatförändringarna, är utrotningshotade.[29] En femtedel av hotade sötvattensarter påverkas av klimatförändringar och svåra väderhändelser.[29]
9 januari: en studie publicerad i Nature Reviews Earth & Environment uppskattade att globala 3-månaders och 12-månaders "hydroclimate whiplash"-händelser ökat med 31–66 % respektive 8–31 % sedan mitten av nittonhundratalet.[30] Sådana ökningar förstärker riskerna i samband med snabba svängningar mellan våta och torra tillstånd, inklusive översvämningar, skogsbränder, jordskred och sjukdomsutbrott.[30]
16 januari: en tvärvetenskaplig och transdisciplinär studie publicerad i Communications Earth & Environment identifierade fem viktiga faror med upptining av permafrost.[31] Dessa var infrastrukturfel, störningar i mobilitet och försörjning, försämrad vattenkvalitet, utmaningar för livsmedelssäkerheten och exponering för sjukdomar och föroreningar.[31]
21 januari: en studie publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences rapporterade om att sjöar på Grönland genomgått en "abrupt, sammanhängande, klimatdriven omvandling" från "blåa" (mer transparenta) till "bruna" (mindre transparenta) tillstånd. Tillståndsförändringen i dessa system skedde efter en säsong av både rekordvärme och nederbörd. Denna förändring sades förändra "många fysiska, kemiska och biologiska sjöegenskaper", och sades vara utan tidigare motstycke.[32]
Februari (rapporterat): isbjörnar och grizzlybjörnar lever vanligtvis i åtskiljda livsmiljöer (marina och land). Men den arktiska uppvärmningen har tvingat isbjörnar in i landet till grizzlybjörnars livsmiljöer, där de två arterna parar sig. Deras hybridavkomma (på engelska kallat "grolar bears" har egenskaper som är dåligt anpassade till både marina eller landhabitat.[33]
5 mars: en studie publicerad i Geophysical Research Letters drog slutsatsen att omfördelningen av massa orsakad av smältande inlandsisar och glaciärer kommer att förskjuta jordens rotationsaxel 12–27 meter fram till 2100, beroende på graden av framtida global uppvärmning.[34] Att ändra jordens rotationsaxel påverkar rymdfarkosternas navigering och orienteringen av rymdteleskop.[34]
8 juni: en studie i Nature fann en ökande trend av svår torka de senaste åren. Under 2018–2022 var ytan drabbad av torka 74 % större än under perioden 1981–2017. 2022 var ett rekordår, då 30 % av den globala landytan drabbades av måttlig eller extrem torka. Studien fann det sannolikt att trenden kommer att fortsätta med fortsatt uppvärmning.[36]
14 juli: en studie publicerad i Communications Earth & Environment undersökte aerosolers kylande effekt på klimatet och hur den har dolt effekterna av den växthusgasdrivna uppvärmningen. Studien visar att den accelererade minskningen av aerosolutsläpp i Östasien "avmaskerar" denna effekt och föreslår att det är troligt att denna minskning är en viktig drivkraft bakom den accelererade globala uppvärmningen sedan 2010.[37]
5 augusti: en studie publicerad i Geophysical Research Letters drog slutsatsen att en avmattning i minskningen av havsisen i Arktis sedan 2005 till stor del beror på naturliga klimatvariationer. Studien förutspådde att avmattningen skulle kunna fortsätta i ytterligare fem till tio år, men en snabbare minskning av havsisen än genomsnittet kan vara mer sannolik därefter.[38]
2 september: en studie publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences rapporterade att Panamabuktens årstids-uppvällning inte skedde i början av 2025.[39] Detta innebar ett avbrott efter 40 år av pålitltighet i mätningarna, vilket forskarna sa "understryker hur klimatstörningar kan hota vinddrivna tropiska uppvällningssystem".[39]
18 september: Meteorologiska världsorganisationens rapport om tillståndet för globala vattenresurser 2024 drog slutsatsen att endast en tredjedel av avrinningsområdena hade normala hydrologiska förhållanden år 2024, och att alla glaciärregioner förlorade is för tredje året i rad.[40]
15 oktober: en studie publicerad i Nature drog slutsatsen att biomassan ovan jord i australiska regnskogar hade övergått från kolsänka (sammantaget avlägsnande av koldioxid från atmosfären) till källa (tillförsel av koldioxid till atmosfären).[42]
15 oktober: en studie publicerad i Nature drog slutsatsen att den globala havsnivåhöjningen sedan 1900 är snabbare än under något århundrade under åtminstone de senaste fyra årtusendena.[43] De visade också att mänskliga aktiviteter orsakat över 94 % av den observerade stadssänkningen i sydöstra Kina.[43] Att havsnivåhöjningen accelererar så snabbt samtidigr som en stadssänkning går så fort har inte observerats tidigare.[43]
28 november: en studie publicerad i Nature Scientific Reports rapporterade att Afrikas skogar och skogklädda savanner mellan 2010 och 2017 övergick från att vara en kolsänka till att bli en källa för koldioxid.[44] Förändringen tillskrivs till stor del bero på avskogning.[44]
3 mars: en studie som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences uppmanade beslutsfattare att omfamna befintliga osäkerheter när de fattar beslut för att öka avkarboniseringen. Studien yrkade på en "portföljstrategi" med plantering av olika trädarter, eftersom det tillvägagångssättet "minskar exponeringen för extrema kostnadsnackdelar".[45]
Politiska, ekonomiska, juridiska och kulturella handlingar
20 januari: några timmar efter sin installation undertecknade USA:s president Donald Trump en presidentorder om att dra landet ur Parisavtalet 2015, och ansluter sig till Iran, Libyen och Jemen som de enda länderna som inte är parter i avtalet.[46]
4 mars: USA:s president Donald Trumps administration drog tillbaka landets representanter från styrelsen för FN:s klimatfond för skador och förluster. Fonden bildades för att hjälpa fattiga och utsatta nationer att hantera effekterna från katastrofer orsakade av klimatförändringar.[47]
14 mars: 400 olympiska idrottare från 89 länder och 50 sporter publicerade ett öppet brev till kandidater till ordförande för Internationella olympiska kommittén, där de uppmanade dem att hålla "spelens anda vid liv genom att se till att sporten förblir tillgänglig och säker för framtida generationer".[49]
7 maj: en studie av ojämlikheter av utsläpp från 1990 till 2020, publicerad i Nature Climate Change, drog slutsatsen att två tredjedelar av den globala uppvärmningen kan tillskrivas de rikaste tio procenten människor, och en femtedel av uppvärmningen kan tillskrivas den rikaste procenten.[52] Många andra jämförelser presenterades också.
23 juli: Internationella domstolen i Haag har, efter en begäran från FN:s generalförsamling[54], gett ett rådgivande utlåtande om staters ansvar med avseende på den globala uppvärmningen.[55] Utlåtandet säger att stater har en skyldighet att agera mot klimatförändringar och att misslyckande kan leda till juridiska konskevenser.[56]
Juli (tillkännagivet): Stillahavsön Tuvalu, med en genomsnittlig höjd över havet på 2 meter, inleder en plan för att evakuera hela sin befolkning på grund av havsnivåhöjningen.[57] Havet förväntas översvämma större delen av territoriet vid högvatten år 2050. Australien har skapat ett migrationssystem som tillåter 280 tuvaluaner per år att bosätta sig i Australien som permanenta invånare.[58]
29 juli: chefen för amerikanska naturvårdsverket, Environmental Protection Agency, tillkännagav att Trump-administrationen upphäver 2009 års konstaterande om hot mot miljöförändringar, vilket drog slutsatsen att de uppvärmande växthusgaserna utgör ett hot mot folkhälsan.[59] Detta konstaterande har varit den vetenskapliga bedömningen som legat till grund för landets rättsliga befogenhet att bekämpa klimatförändringen.[60] En faktagranskning i Carbon Brief drog i augusti slutsatsen att det fanns minst 100 falska eller vilseledande påståenden i den "kritiska granskning" Trump-administrationen släppt några dagar tidigare som stöd till detta beslut.[61] Arbetsgruppen som satt ihop rapporten upplöstes i september efter att ha stämts av Environmental Defense Fund och Union of Concerned Scientists.[62] Den 17 september publicerade National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine (NASEM) en 137-sidig artikel som konstaterade att "bevisen för nuvarande och framtida skador på människors hälsa och välbefinnande som skapas av mänskligt orsakade växthusgaser är bortom vetenskaplig tvist."[63]
10 december (rapporterat): Amerikanska Environmental Protection Agency (EPA) tog bort omnämnandet av fossila bränslen från sin webbsida som förklarar orsakerna till klimatförändringar och behöll endast omnämnandet av naturfenomen som orsak.[67]
Oktober: FN:s generalsekreterare António Guterres sade att baserat på de nationellt fastställda bidragen (NDC) som hittills mottagits, förväntas en minskning av utsläppen bli 10 %.[68] Han sade att denna minskning inte uppfyller de 60 % minskning som behövs för att hålla sig inom Parisavtalets 1,5 °C-gräns, så att överskridandet av 1,5 °C-gränsen "nu är oundvikligt".[68]
9 december: Europaparlamentet tillkännagav en preliminär politisk överenskommelse om ett mål att minska utsläppen av växthusgaser till 2040 med 90 % jämfört med 1990 års nivåer, för att uppnå nettonollutsläpp i EU till 2050.[69]
17 april: en studie publicerad i Nature Human Behaviour fann att om man presenterar binära klimatdata för människor, till exempel en sjö som fryser jämfört med att den inte fryser, ökar den upplevda effekten av klimatförändringar avsevärt jämfört med när kontinuerliga data som temperaturförändringar presenteras. Forskarna menar att resultaten bekräftar att den kokande grodeffekten gäller för klimatförändringskommunikation.[70]
5 juni: Resultaten av en undersökning i 20 länder som publicerades i Nature Human Behaviour visar ett starkt majoritetsstöd – inklusive 75 % av européerna och hälften av amerikanerna – för Global Climate Scheme (en variant av Cap and Share), en global plan för koldioxidpriser och omfördelning av de insamlade pengarna.[71] Studien fann också ett brett stöd för ökat utländskt bistånd eller en förmögenhetsskatt för att finansiera låginkomstländer.[71]
22 augusti: Resultaten av en enkät i det globala syd som publicerades i Nature Climate Change visade att forskare uppfattas som den mest betrodda informationskällan i alla undersökta länder utom Vietnam, och att förtroendet för forskare korrelerar med ökad klimatkunskap.[72]
6 januari: En studie publicerad i Scientific Reports där man jämförde förväntade värmerelaterade dödsfall från klimatförändringar med dödlighetssiffror för covid-19 i 38 städer världen över fann att hälften av de årliga värmerelaterade dödsfallen sannolikt skulle överstiga covid-19 dödstalen inom 10 år om den globala temperaturen stiger med 3,0 °C över förindustriella nivåer. Studien förutspådde att städer i Nordamerika och Europa, särskilt i Medelhavs- och Centraleuropeiska regioner, skulle ha de mest dramatiska ökningarna i beräknad värmedödlighet.[73]
3 februari: First Street Foundation, ett företag som modellerar finansiella klimatrisker, beräknade nettoförluster av klimatrelaterade fastighetsvärden för år 2055 i USA.[74] De kom fram till att skadorna där kan uppgå till 1,47 biljoner dollar med hänvisning till ökat försäkringstryck och förändrad konsumentefterfrågan.[74]
4 februari: en översiktsartikel publicerad i Nature Reviews Earth & Environment kopplade samman fysisk klimatvetenskap med risk för värmedödlighet. Studien förutspådde att mänskligt orsakad global uppvärmning som når 2 °C över förindustriella nivåer kommer att orsaka en trippling av global landyta som är "okompenserbar" (utöver vilken den mänskliga kroppstemperaturen stiger okontrollerbart) för unga vuxna.[75]
31 mars: en studie publicerad i American Geophysical UnionsJGR Oceans visar att de flesta klimatmodellsimuleringar förutspår en minskning eller försvinnande av Beaufort-gyren före 2100.[76] Det skulle göra så att regionen inte längre skulle ackumulera sötvatten, vilket skulle påverka havsegenskaperna i Arktis och Nordatlanten.[76]
20 maj: En studie publicerad i Nature Communications noterade att takten inlandsisar förloras i har fyrdubblats sedan 1990-talet på grund av de nuvarande globala temperaturerna. De drog slutsatsen att om nuvarande globala temperaturer bibehålls kommer de att orsaka flera meters havsnivåhöjning under de kommande århundradena, "vilket orsakar omfattande förluster och skador på kustbefolkningar och utmanar genomförandet av anpassningsåtgärder".[77]
28 maj: Meteorologiska världsorganisationen förutspådde risken för att den genomsnittliga globala uppvärmningen för 2025–2029 kommer att vara mer än 1,5 °C till 70 %, en ökning från 47 % i förra årets rapport för 2024–2028.[78]
29 maj: en studie publicerad i Science uppskattade att om temperaturen förblir stabil kommer glaciärer globalt att förlora 39 % av den massa de hade 2020.[79] Detta beräknas leda till en havsnivåhöjning på 113 millimeter.[79] Studien noterar att också att om temperaturen lyckas hållas på Parisavtalets mål om +1,5 °C uppvärmning så beräknas mer än dubbelt så mycket glaciärmassa finnas kvar jämfört med de +2,7 °C som förutspås enligt nuvarande politik (53 % mot 24 %).[79]
16 juni: en studie publicerad i Nature Communications fann att högre temperaturer (27,3 °C jämfört med 6,4 °C) var förknippade med en 45 % högre sannolikhet för obstruktiv sömnapné en given natt.[80] Studien beräknade att med en global uppvärmning på ≥1,8 °C kommer det att ske en 1,2- till 3-faldig ökning av obstruktiv sömnapné fram till år 2100.[80]
10 september: en rapport från Common Goal och Football for Future prognosticerar att år 2050 kommer 14 av 16 VM-arenor att utsättas för extrem värme, och 11 arenor kommer att uppleva ospelbar värme (där matcher inte kan arrangeras på ett säkert sätt). [81]
10 september: en studie publicerad i Aerospace utvärderade hur en varmare atmosfär skulle kunna minska flygplans stigningsvinklar fram till 2035–2064.[82] Den drog slutsatsen att antalet personer som drabbas av flygplansgenererat buller skulle kunna öka med upp till 4 %, och att effekterna maximeras för de mest skadliga och psykologiskt irriterande (låga) frekvenserna.[82]
17 september: en studie publicerad i Nature förutspådde att om den globala uppvärmningen överstiger 2 °C kommer minst 99 % av korallreven i västra Atlanten att erodera år 2100.[83]
18 september: med hänvisning till effekterna av luftburna partiklar (PM2,5), beräknade en studie publicerad i Nature 34 930–98 430 fler dödsfall per år fram till 2050 i ett scenario med hög uppvärmning. Studien föreslog att "hälsoeffekterna av rök från skogsbränder orsakade av klimatet skulle kunna vara bland de viktigaste och mest kostsamma konsekvenserna av ett varmare klimat i USA".[84]
23 september: en studie publicerad i Nature Communications förutspådde att många regioner kan stå inför hög risk för "Dag noll"-torka" (DZD, efter engelskans Day Zero Drought) under 2020- och 2030-talen. Tiden mellan på varandra följande DZD-händelser förutspås i vissa områden bli kortare än deras varaktighet vilket försvårar återhämtningen.[85]
24 oktober: en studie publicerad i Nature Climate Change beräknade att utsläppen fram till 2050, enligt nuvarande klimatpolitik, innebär en ytterligare global havsnivåhöjning på 0,3 meter fram till år 2300.[86] Detta är utöver den höjning historiska utsläpp fram till 2020 orsakar.[86] Med utsläppen fram till 2090 ökar det med ytterligare 0,8 meter.[86]
19 november: en studie publicerad i Nature Communications rekonstruerade europeiska sommarperioder under de senaste tio årtusendena och beräknade att europeiska somrar år 2100 skulle kunna vara upp till 42 dagar längre i ett "business as usual"-scenario.[87]
10 december: en studie publicerad i Nature drog slutsatsen att en stor del av Amazonas regnskog, under ett scenario med höga utsläpp, år 2100 kommer att övergå till ett varmare "hypertropiskt" klimat.[88] I scenariot kan "temperatur- och fuktförhållandena under typiska torrsäsongsmånader oftare komma att överstiga identifierade mortalitetströskelvärden för torka, vilket ökar risken för skogsdöd".[88]
17 december: Internationella energirådet förutspår att den globala kolförbrukningen har nått en platå och mycket väl kan minska något till 2030.[89]
^”Sea ice cover for March 2025” (på engelska). climate.copernicus.eu. Copernicus. April 2025. https://climate.copernicus.eu/sea-ice-cover-march-2025. Läst 10 april 2025. ”The daily Arctic sea ice extent reached its annual maximum on 20 March 2025, covering 14.4 million km². This was the lowest annual maximum since satellite record began in late 1978, slightly below the values recorded in 2017 and 2018 (14.5 million km² in both years).”
^England, M. R.; Polvani, L. M.; Screen, J.; Chan, A. C. (5 augusti 2025). ”Minimal Arctic Sea Ice Loss in the Last 20 Years, Consistent With Internal Climate Variability”. Geophysical Research Letters 52 (15). doi:10.1029/2025GL116175.
