Klimatförändring i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Årlig medeltemperatur i Sverige 1750–2013.
Årlig temperaturavvikelse i Sverige sedan 1860 jämfört med medeltemperaturen 1971-2000
Årliga koldioxidutsläpp från fossila bränslen för energi- och cementproduktion i Sverige sedan 1834.
Sveriges prognosticerade Köppen klimatklassificeringskarta för 2071-2100.

Klimatförändringen i Sverige påverkar redan landet. Sedan slutet av 1800-talet har temperaturen stigit med nästan två grader, vilket kan jämföras med den globala uppvärmningen på cirka en grad.[1]

Klimatpolitik[redigera | redigera wikitext]

Frågan om klimatförändring i Sverige har fått en stor allmän och även politisk uppmärksamhet. Efter 1970-talets oljekriser ändrade Sverige energipolitik och minskade snabbt oljeberoendet genom vatten- och kärnkraft, övergång till biobränslen i fjärrvärmeverk och fliseldade pannor, och ekonomiska bidrag till effektivisering av uppvärmningen av fastigheter genom värmepumpar och tilläggsisolering. Sedan dess har Sverige successivt minskat koldioxidutsläppen, tidigare än de flesta andra industrialiserade länder.

Ytterligare begränsning av den globala uppvärmningens effekter har stått högt på dagordningen för de senaste regeringarna sedan regeringen Göran Persson (1996−2006).

Koldioxidskatt[redigera | redigera wikitext]

Sverige införde en koldioxidskatt, en punktskatt som tas ut på bränslen för motordrift och kol, 1991.[2] Skatten har bidragit till ett skifte från fossila bränslen till biobränslen för uppvärmning samt effektivare energianvändning.[3] Skatten reglerades först genom Lag (1990:582) om koldioxidskatt och när den infördes var skatten 25 öre/kg koldioxid[2] men uppdaterades 1995 med Lag (1994:1776) om skatt på energi.[4] Sedan dess varierar skatten per bränsleslag och regleras årligen genom en förordning från regeringen. Skattenivån 2020 var cirka 1,15 kronor per kg koldioxid, vilket är drygt 20 gånger högre än priset på EU:s utsläppsrätter.[3]

Klimatmål[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Klimatmål

Sverige införde ett miljömålssystem 1999 och ansvaret för att nå dem är fördelat på 26 nationella myndigheter och arbetet följs upp kontinuerligt av 8 myndigheter. Ett av målen, Begränsad klimatpåverkan, handlar direkt om klimatförändringen.

Sveriges riksdag beslöt 2009 att Sverige ska minska sina utsläpp med upp till 40 procent till 2020 jämfört med 1990.[3]

2015 skrev Sverige under Parisavtalet för att strax därefter, 12 oktober 2016, ratificera det i riksdagen.[5]

För att nå dessa mål anser Naturvårdsverket att utsläppen bör komma ner till högst 1 ton koldioxid per person och år till 2050.[6] Detta kan jämföras med att en svensk genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläpp var cirka 10 ton år 2016.[6] Det långsiktiga målet är att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären[7] och att därefter ha negativa utsläpp.[8] För att reglerad detta arbete antogs 2017 Klimatlag (2017:720)[9] med en bred politisk förankring[10]. Att minska utsläppen från utrikes flyg ingår dock inte i de svenska klimatmålen.[11]

Sveriges sentida utsläpp[redigera | redigera wikitext]

I den Nationella emissionsdatabasen som sammanställs av SMHI på uppdrag av Naturvårdsverket kan man se Sveriges utsläpp från 1990, 2000, 2005, och sedan årligen från 2010.[12] Diagrammet nedan har data från denna och visar interpolerade värden för mellanliggande år. Som synes i diagrammet redovisas inte data från utrikes transporter.

Se eller redigera rådata.


Observerade effekter av klimatförändringar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

SMHI har uppmätt följande klimatförändringar i Sverige under de senaste decennierna till och med 2021. Förändringarna är statistiskt säkerställda i de flesta fall:[13]

  • Sveriges årsmedeltemperatur har ökat med 1,9 °C jämfört med perioden 1861–1890.
  • Sveriges årsnederbörd har ökat sedan 1930 från 600 mm/år till nästan 700 mm/år. Ökningen har främst eller endast skett vinter och höst.
  • Antalet dagar med snötäcke har minskat sedan 1950. Ingen signifikant trend finns dock vad gäller vinterns största snödjup.

SMHI konstaterar att naturliga processer är otillräckliga som förklingar på ovanstående klimatförändringar, men de kan delvis förklara dem. Bland annat påverkar den nordatlantiska oscillationen (NAO) delar av Europa. Denna skiftar på en tidsskala som är flera år lång mellan å ena sidan ett tillstånd av kraftiga västvindar, som ger milda och nederbördsrika vintrar i Norden, och å andra sidan svagare västvindar med omvända förhållanden, samtidigt som västvindarna styrs till en nordligare eller sydligare bana. NAO har starkare effekt på temperatur och nederbörd på vintern än på sommaren.[14]

Framtida klimatförändringar och effekter i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sveriges klimat kommer att förändras och kommer att vara annorlunda i slutet av seklet. Förändringens omfattning skiljer mellan olika klimatscenarier, där en viktig faktor är omvärldens klimatpolitik.[15]

Vad gäller klimatförändringarnas effekter pekade folkhälsomyndigheten 2021 ut extrema värmeböljor och fästingburna sjukdomar som de största hälsoriskerna från global uppvärmning i Sverige. Men också livsmedelssäkerhet, översvämningar och andra typer av infektioner pekades ut.[16][17]

Temperatur[redigera | redigera wikitext]

Den genomsnittliga temperaturökningen blir sannolikt högre i Sverige än för världen i genomsnitt, med kraftigt ökande vintertemperaturer.[18] MSB räknar med att medeltemperaturen i Sverige kommer stiga med 3–5 °C till 2080.[19]

Temperaturzonerna har börjat flytta norrut – Norrland förväntas få ett skånskt klimat, och södra Sverige kommer få samma klimat som idag råder i centrala Tyskland.[20] Framför allt södra Sverige kommer att uppleva torka och intensiva värmeböljor med temperaturer uppemot 40 grader i skuggan.[21] Under 2080-talet kommer medeltemperaturen enligt många prognoser att ha ökat med 3–5 °C. Klimatet i Mälardalsregionen kommer då att likna dagens klimat i norra Frankrike.[22] Vintertemperaturen kommer troligen öka mer än vår-, sommar- och hösttemperaturerna. Vid slutet av seklet kan vintrarna i genomsnitt bli upp till 7 °C varmare än idag. Norrlandskusten kommer troligen att bli det område som får de största temperaturökningarna.[15][22]

Nederbörd[redigera | redigera wikitext]

Nederbörden i Sverige förväntas öka ändå mer, framför allt i norra och västra Sverige.[20] Mer osäkert är om nederbörden kommer öka eller minska i södra Sverige.[23] Sveriges framtida klimat förväntas bli regnigare och intensiva regnväder kommer att uppträda allt oftare.[22] Större delen av nederbördsökningen kommer att ske under vintern och en större andel i form av regn. Somrarna kommer att bli torrare och med en minskning av kraftiga regnväder, särskilt i södra Sverige.[15] Ökad och mer intensiv nederbörd ökar risken för översvämningar.

Vind[redigera | redigera wikitext]

Klimatmodellerna skiljer sig åt huruvida Sveriges klimat kommer att bli blåsigare eller inte. Vissa modeller förutspår en ökning av den genomsnittliga vindhastigheten, medan andra förutspår en minskning. En klimatmodell som kan hantera vindbyar, förutsäger att vindhastigheten kommer att öka i framtiden.[15]

Kebnekaises sydtopp[redigera | redigera wikitext]

Kebnekaise har två huvudtoppar, Nordtoppen har fast berg till 2 096,8 meter över havet och är kal på sommaren. Sydtoppen har fast berg till cirka 2 060 meter över havet, och är täckt av en cirka 40 meter tjock glaciär, som är Sveriges enda toppglaciär. Historiskt har glaciären på Sydtoppen gjort denna till Sveriges högsta punkt. Sydtoppens höjd varierar cirka tre meter mellan sommar och vinter. Normalt är toppen som högst i maj och lägst i september.[24] Sydtoppens glaciärer smälter på grund av det förändrade klimatet,[25][26] vilket leder till att Nordtoppen på sikt kommer att bli Sveriges högsta punkt året runt enligt forskare från Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet.[24][27]

Östersjön[redigera | redigera wikitext]

Havsnivåhöjningen förväntas påverka södra Sverige mer än norra, eftersom landhöjningen är större i norra Sverige.[28]

När lufttemperaturen ökar kommer Östersjöns yttemperatur öka. Vissa klimatmodeller förutsäger att ytvattentemperaturen kommer att öka med upp till 4 °C. Havsisen vintertid förväntas minska och kommer i slutet av seklet att begränsas till norra Bottenviken. Salthalten i Östersjön förutspås i vissa klimatmodeller att sjunka till följd av ökat tillströmning av sötvatten från fastlandet, medan andra modeller skiljer sig och förutspår en ökning av salthalten.[15][22]

Golfströmmen[redigera | redigera wikitext]

Det spekuleras i att Golfströmmen kan försvagas efter en klimatuppvärmning vilket kan leda till en regional nedkylning av klimatet i Norra Europa. Mätserierna är fortfarande begränsade, nedkylningen av havsytan över Golfströmmen är liten och den eventuella försvagningen svårbedömd. Den sammantagna bedömningen är att risken för en dramatiskt förändrad Golfström under de närmaste 100 åren är liten.[14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Climate change in Sweden.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Klimatindikator - temperatur”. www.smhi.se. SMHI. 5 juli 2021. https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430. Läst 11 januari 2022. 
  2. ^ [a b] (PDF) Ekonomiska styrmedel i energisektorn - En utvärdering av dess effekter på koldioxidutsläppen från 1990. Energimyndigheten. 2006. https://energimyndigheten.a-w2m.se/Test.ashx?ResourceId=2227. Läst 14 januari 2022 
  3. ^ [a b c] ”klimatpolitik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klimatpolitik. Läst 14 november 2022. 
  4. ^ ”Lag (1994:1776) om skatt på energi”. Svensk författningssamling 1994. 20 december 1994. Wikidata Q100697905. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/_sfs-1994-1776. 
  5. ^ Godkännande av klimatavtalet från Paris, Betänkanden från riksmötet 2016/17, 6 oktober 2016, Wikidata Q98407415, http://data.riksdagen.se/dokument/H401MJU6 
  6. ^ [a b] (PDF) Begränsad klimatpåverkan – underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019. Bromma: Naturvårdsverket. januari 2019. sid. 20. ISBN 978-91-620-6859-2. https://www.naturvardsverket.se/globalassets/media/publikationer-pdf/6800/978-91-620-6859-2.pdf. Läst 15 januari 2022 
  7. ^ Renewables 2014 Global Status Report, page 29
  8. ^ (PDF) Begränsad klimatpåverkan – underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019. Bromma: Naturvårdsverket. januari 2019. sid. 21. ISBN 978-91-620-6859-2. https://www.naturvardsverket.se/globalassets/media/publikationer-pdf/6800/978-91-620-6859-2.pdf. Läst 15 januari 2022 
  9. ^ ”Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sveriges-klimatarbete/sveriges-klimatmal-och-klimatpolitiska-ramverk/. Läst 18 december 2021. 
  10. ^ Mikael Karlsson (15 maj 2021). ”DN Debatt. ”Skogsdebatten kan lära av arbetet med klimatlagen””. DN.SE. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/debatt/skogsdebatten-kan-lara-av-arbetet-med-klimatlagen/. Läst 15 januari 2022. 
  11. ^ ”Klimatet och transporterna”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/omraden/klimatet-och-transporterna/. Läst 1 april 2022. 
  12. ^ ”Nationella emissionsdatabasen, SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/data/miljo/nationella-emissionsdatabasen/nationella-emissionsdatabasen-1.174774. Läst 1 april 2022. 
  13. ^ ”Observerad klimatförändring i Sverige 1860–2021 | SMHI”. www.smhi.se. 21 november 2022. https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/observerad-klimatforandring-i-sverige-1860-2021-1.189738. Läst 28 januari 2023. 
  14. ^ [a b] ”klimatförändring - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. 29 januari 2020. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klimatf%C3%B6r%C3%A4ndring. Läst 28 januari 2023. 
  15. ^ [a b c d e] Regeringskansliet, Regeringen och (1 oktober 2007). ”Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2007/10/sou-200760-/. Läst 17 november 2020. 
  16. ^ ”Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige - En risk- och sårbarhetsanalys”. Folkhälsomyndigheten. 20 december 2021. sid. 10. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsokonsekvenser-av-klimatforandring-i-sverige-en-risk-och-sarbarhetsanalys/. Läst 21 april 2022. 
  17. ^ Bjerström, Erika (5 oktober 2021). ”Analys: Analys: ”Monsterfästingar, giftiga larver och smittor är klimatkrisens nya hälsorisker””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/monsterfastingar-giftiga-larver-och-smittor-klimatkrisens-nya-halsorisker. Läst 18 juni 2022. 
  18. ^ Bergstedt, Therese (7 april 2020). ”Unik beräkning: Sverige värms upp dubbelt så snabbt som övriga jordklotet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/unik-berakning-sverige-varms-upp-dubbelt-sa-snabbt-som-ovriga-jordklotet. Läst 3 november 2021. 
  19. ^ ”Värmebölja”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/varmebolja/. Läst 8 september 2022. 
  20. ^ [a b] ”Effekter i Sverige”. Klimatförändringar. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-sverige/. Läst 8 september 2022. 
  21. ^ ”Värmebölja | Klimatanpassning.se”. www.klimatanpassning.se. https://www.klimatanpassning.se/hur-klimatet-forandras/klimateffekter/varmebolja-1.21295. Läst 8 september 2022. 
  22. ^ [a b c d] Bernes, Claes . (2017). En varmare värld [Elektronisk resurs Växthuseffekten och klimatets förändringar - Tredje upplagan]. Stockholm. sid. 99-113. Libris 20048537. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6880 
  23. ^ ”Sommaren 2018 - en glimt av framtiden? | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/sommaren-2018-en-glimt-av-framtiden-1.149088. Läst 28 november 2019. 
  24. ^ [a b] ”Kebnekaises sydtopp en meter lägre än nordtoppen - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/2.1275/profilomr%C3%A5den/klimat-hav-och-milj%C3%B6/kebnekaises-sydtopp-en-meter-l%C3%A4gre-%C3%A4n-nordtoppen-1.451813. Läst 16 februari 2021. 
  25. ^ ”Kebnekaises sydtopp fortsätter att smälta - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/nyheter/kebnekaises-sydtopp-forts%C3%A4tter-att-sm%C3%A4lta-1.520263. Läst 16 februari 2021. 
  26. ^ ”Kebnekaises sydtopp inte längre Sveriges högsta”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/kebnekaises-sydtopp-smalter-sverige-har-fatt-en-ny-hogsta-punkt/. Läst 16 februari 2021. 
  27. ^ Bergstedt, Therese (16 september 2019). ”Klimatförändringar gör att Sveriges glaciärer smälter bort”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/klimatforandringar-gor-att-sveriges-glaciarer-smalter-bort. Läst 16 februari 2021. 
  28. ^ ”Introduktion till stigande havsnivåer”. SMHI. https://www.smhi.se/klimat/stigande-havsnivaer/introduktion-till-stigande-havsnivaer-1.179350. Läst 25 mars 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]