Klimatmål

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Länders mål för vilket år de avser att uppnå klimatneutralitet (nettonollutsläpp).
  Noll eller negativa nettoutsläpp
  2030
  2035
  2040
  2045
  2050
  2053
  2060
  2070
  Okänt eller ej deklarerat

Klimatmål eller klimatlöften är mål och långsiktiga åtaganden för klimatpolitik och energipolitik i syfte att begränsa den globala uppvärmningen. Forskare inom bland annat FN:s klimatpanel har identifierat sannolika följder av den globala uppvärmningen för människor och natur vid olika nivåer av uppvärmning. Politiker i ett stort antal länder har utifrån detta kommit överens om temperaturmål för uppvärmningen, vilket ligger till grund för vetenskapligt beräknade koldioxidbudgetar och vägar att uppnå dessa mål. Detta ligger i sin tur till grund för politiskt beslutade globala och nationella utsläppsmål för växthusgaser, mål för energiproduktion och energieffektivisering, och för omfattningen av planerade klimatåtgärder. Vissa länder har implementerat vissa klimatmål i sin klimatlagstiftning.

Globala klimatmål[redigera | redigera wikitext]

Länders mål för när nyförsäljning av fossilfordon ska vara förbjudet.
  2020-talet
  2030-talet
  2040-talet
  2050-talet
Utsläppsbudget och nödvändiga utsläppsminskningsvägar för att uppfylla Parisavtalets 1,5-gradersmål (heldraget) respektive tvågradersmål (streckat) beroende på när den årliga utsläppsmängden vänder nedåt.
Antal parter i multilaterala miljöavtal.[1]

Globala klimatmål är mål som ett stort antal länder har kommit överens om, bland annat på Förenta nationernas klimatkonferenser(en) (COP):

Mobilisering av grön klimatfond med 100 miljarder dollar. (Indikator 13.A.1 för de globala målen.)

EU:s klimatmål[redigera | redigera wikitext]

Måluppfyllelse: EU-länders andel förnybara energikällor 2020 och 2021 jämfört med deras klimatlöfte för 2020. EU-28 (inklusive Storbritannien) lovade totalt 20% förnyelsebar energi till år 2020, och EU-27 uppnådde 22%.[5]

Mål för Europeiska unionens klimatpolitik och energipolitik är en del av Europeiska unionens miljöpolitik, och uttrycks förutom i ovanstående internationella överenskommelser även i i följande beslut:[6]

  • Mål för 2020: Bland annat direktivet om förnybar energi(en) anger följande mål:
    • EU:s utsläpp av växthusgaser skulle minska med 20 procent till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer.[7]
    • Förnybara källor skulle stå för 20 procent av EU:s energianvändning.[7] Resultat: Målet nåddes då EU uppnådde 22 procent förnybara källor år 2020.[8]
    • Energianvändningen skulle effektiviseras med 20 procent.[7]
    • Andelen förnybara drivmedel i transportsektorn skulle vara 10 procent.[7] Resultat: 10 procent förnybara drivmedel i genomsnitt i EU27 år 2020.
  • Gamla mål för 2030: År 2014 kom EU överens om skärpning av tidigare föreslagna mål enligt följande:[9]
    • 40% utsläppsminskning till år 2030, jämfört med 1990 års nivå.
    • 27% förnybar energi.[8]
    • 40% effektivisering av energianvändningen jämfört med 1990.
    • 14% förnybara drivmedel inom transportsektorn.[7]
  • Nya mål för 2030: EU lämnade år 2015 in ovanstående mål som första version av klimatlöften till FN:s register över INDC:er (avsedda nationellt fastställda bidrag). De fick status som NDC:er (nationellt fastställda bidrag) efter ratifieringen av Parisavtalet 2016. En andra version lämnades in 2020 med i huvudsak mer ambitiösa mål för år 2030:[10][11]
    • 55% minskning av utsläpp av växthusgaser inom EU till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, enligt 55 %-paketet.[7][10]
    • 32% förnybar energi 2030 enligt ett EU-direktiv från 2018 och NDC från 2020,[10] men målet höjdes till 45% i EUPower-planen från år 2022.[8]
    • 32,5% energieffektivisering jämfört med en historisk baslinje ("business as usual").
    • CO2-utsläpp från olika fordonstyper ska minska. Bland annat ska utsläpp per kilometer från personbilar som säljs i EU minska i genomsnitt med 37,5 % från 2021 års nivåer.[10]
  • Mål för 2035: Utfasning av fossilfordon(en) ska ske vid nybilsförsäljning i EU 2035 enligt beslut i oktober 2022[12]
  • Mål för 2050: Europeiska gröna given, godkänd 2020, och Europeiska klimatlagen, presenterad 2020 anger att klimatneutralitet (nettonollutsläpp av fossila gaser) ska uppnås i EU senast 2050.

Sveriges klimatmål[redigera | redigera wikitext]

Sveriges energi- och klimatmål innefattar etappmål för fossila utsläpp i Sverige totalt och från transportsektorn samt för energianvändning i Sverige 2020, 2030, 2040 och 2045,[7][13] Utöver ovanstående globala klimatmål och klimatmål för EU har Sverige åtagit sig mål enligt följande beslutsdokument:

  • Mål för 2020: Sveriges riksdag beslöt 2009 om flera mål för år 2020:
    • Sverige skulle minska sina utsläpp med upp till 40 procent till 2020 jämfört med 1990.[2]
    • Energianvändningen skulle vara 20 procent effektivare år 2020 jämfört med 2008.[7]
    • Andelen förnybar energi skulle vara minst 50 procent av den slutliga energianvändningen år 2020.[7] Resultat: Målet passerades, då andelen förnybar energi var 60,1% år 2020.[14]
    • Andelen förnybar energi i transportsektorn skulle vara minst 10 procent.[7] Resultat: Målet passerades, då andelen förnybar energi i transportsektorn var 31.9% år 2020.[15]
  • Första målet i de 16 nationella miljömålen, vilka antogs av riksdagen 2010, är begränsad klimatpåverkan.[16]
  • Gamla mål för 2030: Flera etappmål för år 2030 har beslutats, men saknas i 2020 års version av Sveriges NDC:er:
    • Utsläppen av växthusgaser ska vara 63 procent lägre 2030 jämfört med 1990 (förutom företag som omfattas av EU:s utsläppshandel)[7]
    • Utsläppen för inrikes transporter (ej flyg) ska vara 70 procent lägre år 2030 jämfört med 2010.[7]
    • Energianvändningen ska vara 50 procent effektivare 2030 jämfört med 2005 (genom minskad energiintensitet).[7]
  • Nytt mål för 2030: Sveriges utsläpp från sektorer utanför EU och ETS ska reduceras från 2005 års nivåer med minst 40 procent.[10][17]
  • Mål för 2040:
  • Mål för 2045: Det klimatpolitiska ramverket, antaget 2017,[18] vars efterlevnad utvärderas av Klimatpolitiska rådet, innefattar långsiktiga mål om
    • Nettonollutsläpp (klimatneutralitet) senast år 2045.
    • Minst 85 procent av reduktionen av utsläpp ska ske inom Sverige år 2045.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ritchie, Roser, Mispy, Ortiz-Ospina. "Mätning av framsteg mot målen för hållbar utveckling." (SDG 13) SDG-Tracker.org, webbplats (2018).
  2. ^ [a b c] ”klimatpolitik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klimatpolitik. Läst 21 november 2022. 
  3. ^ Messetchkova, Iana (2 november 2021). ”Glasgow Leaders’ Declaration on Forests and Land Use” (på brittisk engelska). UN Climate Change Conference (COP26) at the SEC – Glasgow 2021. https://ukcop26.org/glasgow-leaders-declaration-on-forests-and-land-use/. Läst 26 november 2022. 
  4. ^ ”Homepage | Global Methane Pledge”. www.globalmethanepledge.org. https://www.globalmethanepledge.org/#pledges. Läst 26 november 2022. 
  5. ^ ”Share of energy consumption from renewable sources in Europe” (på engelska). www.eea.europa.eu. 26 oktober 2022. https://www.eea.europa.eu/ims/share-of-energy-consumption-from. 
  6. ^ ”Climate strategies & targets” (på engelska). climate.ec.europa.eu. https://climate.ec.europa.eu/eu-action/climate-strategies-targets_en. Läst 20 november 2022. 
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] ”Sveriges energi- och klimatmål”. www.energimyndigheten.se. https://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/sveriges-energi--och-klimatmal/. Läst 20 november 2022. 
  8. ^ [a b c] ”Renewable energy targets” (på engelska). energy.ec.europa.eu. https://energy.ec.europa.eu/topics/renewable-energy/renewable-energy-directive-targets-and-rules/renewable-energy-targets_en. Läst 27 november 2022. 
  9. ^ ”European parliament votes for stronger climate targets” (på engelska). the Guardian. 5 februari 2014. http://www.theguardian.com/environment/2014/feb/05/european-parliament-votes-renewables-targets. Läst 22 november 2022. 
  10. ^ [a b c d e] ”First NDC of the European Union and its Member States, updated version”. Europeiska unionen och dess medlemsstater. 18 december 2020. https://unfccc.int/sites/default/files/NDC/2022-06/EU_NDC_Submission_December%202020_0.pdf. 
  11. ^ ”https://www.climatewatchdata.org/ndcs-explore”. www.climatewatchdata.org. https://www.climatewatchdata.org/ndcs-explore. Läst 27 november 2022. 
  12. ^ ”Klart: Nya fossilbilar förbjuds i EU från 2035”. Allt om Elbil. 28 oktober 2022. https://alltomelbil.se/klart-nya-fossilbilar-forbjuds-i-eu-fran-2035/. Läst 21 november 2022. 
  13. ^ ”Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sveriges-klimatarbete/sveriges-klimatmal-och-klimatpolitiska-ramverk/. Läst 20 november 2022. 
  14. ^ ”File:Table 1 share of energy from renewable sources 2020.PNG” (på engelska). ec.europa.eu. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=File:Table_1_share_of_energy_from_renewable_sources_2020.PNG. Läst 28 november 2022. 
  15. ^ ”2022 Report on the achievement of the 2020 renewable energy targets” (på engelska). energy.ec.europa.eu. https://energy.ec.europa.eu/2022-report-achievement-2020-renewable-energy-targets_en. Läst 28 november 2022. 
  16. ^ ”Etappmålen - Sveriges miljömål”. sverigesmiljomal.se. https://sverigesmiljomal.se/etappmalen/#0. Läst 21 november 2022. 
  17. ^ ”Regulation (EU) 2018/842 of the European Parliament and of the Council of 30 May 2018 on binding annual greenhouse gas emission reductions by Member States from 2021 to 2030 contributing to climate action to meet commitments under the Paris Agreement and amending Regulation (EU) No 525/2013 (Text with EEA relevance)” (på engelska). 19 juni 2018. http://data.europa.eu/eli/reg/2018/842/oj/eng. 
  18. ^ [a b] ”Det klimatpolitiska ramverket”. Regeringen. 12 juni 2017. https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/.