Klippörn

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Klippörn
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Flickr - Rainbirder - Verreaux's Eagle pair.jpg
Par
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökartade rovfåglar
Accipitridae
SläkteAquila
ArtKlippörn
A. verreauxii
Vetenskapligt namn
§ Aquila verreauxii
AuktorLesson, 1830
Utbredning
Aquila verrauxii distr.png
Hitta fler artiklar om fåglar med

Klippörn[2] (Aquila verreauxii) är en huvudsakligen afrikansk fågel i familjen hökartade rovfåglar inom ordningen hökfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Klippörnen är en karakteristisk stor örn med en kroppslängd på 78–88 centimeter och vingbredden 189–209 centimeter, det vill säga något mindre än en kungsörn (Aquila chrysaetos). Fjäderdräkten är kolsvart med vit övergump och vita sidofält på ryggen som bildar ett V på kroppsovansidan. I flykten syns två vita fläckar på "handflatan", på både ovan- och undersidan av vingarna. Silhuetten är säregen med smal inre hand, åtsnörpt vingbas och utbuktande armpennor.[4]

Ungfågeln är mer lik kungsörnen med gulbrunt på nacken. Den har dock förutom den annorlunda vingformen, de ljusa handpennebaserna och ljusa övergumpen även kortare stjärt, mindre huvud, längre och smalare hals och längre ben.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer lokalt i Afrika söder om Sahara och på södra Arabiska halvön.[3] Den ses även i Israel där den tidigare har häckat.[5] Fågeln har tillfälligt observerats i Libanon och Algeriet.[5]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Klippörnen är närmast släkt med afrikansk hökörn (Aquila spilogaster) och hökörn (Aquila fasciata).[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Klippörnen förekommer som namnet avslöjar i klippiga bergstrakter, men även på savann och i halvöken, varhelst dess favoritföda klippgrävlingar finns. Den kan också ta andra däggdjur, fåglar, sköldpaddor och sällsynt även reptiler. Det upp till 1,8 meter breda kvistboet byggs oftast på en klipphylla eller i en grotta, men även i träd. I Östafrika häckar den året runt, från Zambia och söderut april till november och i Etiopien/Somalia från oktober till maj. Den lägger nästan alltid två ägg, men den äldre ungen dödar den yngre inom tre dagar efter kläckning.[1][7][8]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabilutveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen räknas i tiotusentals individer.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Jules Pierre Verreaux (1807-1873), fransk samlare och handlare med specimen. [9]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Aquila verreauxii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 98. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 76. ISBN 978-84-941892-9-6 
  6. ^ Lerner, H., L. Christidis, A. Gamauf, C. Griffiths, E. Haring, C.J. Huddleston, S. Kabra, A. Kocum, M. Krosby, K. Kvalø y, D. Mindell, P. Rasmussen, N. Røv, R. Wadleigh, M. Wink, and J, Ove Gjershaug (2017), Phylogeny and new taxonomy of the Booted Eagles (Accipitriformes: Aquilinae), Zootaxa 4216, 301-320.
  7. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1994. Handbook of the Birds of the World, vol. 2: New World Vultures to Guineafowl. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  8. ^ Ferguson-Lees, J. and Christie, D.A. 2001. Raptors of the world. Christopher Helm, London.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]