Klippgrouper

Från Wikipedia
Klippgrouper
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
FamiljHavsabborrfiskar
Serranidae
SläkteEpinephelus
ArtKlippgrouper
E. adscensionis
Vetenskapligt namn
§ Epinephelus adscensionis
Auktor(Osbeck, 1765)[2]
Synonymer

Cerna adscensionis (Obseck, 1765)
Epinephelis adscensionis (Osbeck, 1765)
Epinephelus ascencionis (Osbeck, 1765)
Epinephelus ascensionis (Osbeck, 1765)
Epinephelus aspersus (Jenyns, 1840)
Epinephelus capreolus (Poey, 1860)
Epinephelus impetiginosus (Muller & Troschel, 1848)
Perca stellio Walbaum, 1792
Serranus ascensionis (Osbeck, 1765)
Serranus aspesus Jenyns, 1840
Serranus capreolus Poey, 1860
Serranus impetiginosus Muller & Troschel, 1848
Serranus luridus Ranzani, 1842
Serranus nigriceps Valenciennes, 1830
Serranus nigriculus (non Valenciennes, 1828)
Serranus pixanga Valenciennes, 1828
Serranus varius Bocourt, 1868
Trachinus adscensionis Osbeck, 1765

Trachinus osbeck Lacepede, 1800[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Klippgrouper[3] (Epinephelus adscensionis) är en art i familjen havsabborrfiskar som finns i Atlanten.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten är en långsträckt fisk med stort huvud. Ryggfenan har 11 taggstrålar (av vilka den 4:e eller 5:e är längst), följda av 16 till 18 mjukstrålar. Huden mellan taggstrålarna är tydligt ingröpt. Analfenan har 3 taggstrålar och 8 mjukstrålar, medan de förhållandevis korta bröstfenorna har 18 till 20 mjukstrålar. Färgen är vanligtvis gulbrun till ljusgrön med rödbruna prickar och spridda, större, bleka fläckar. Vid ryggfenans bas har den i regel 3 till 5 mörka markeringar, och stjärtfenans spole har oftast en svartbrun fläck på ovansidan. Stjärtfenans bakkant har en rad mörkbruna prickar. Små ungfiskar har färre, men större, fläckar.[4] Som mest kan arten bli 61 cm lång och väga 4,08 kg, men blir vanligen inte mycket längre än 35 cm.[5]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Klippgroupern är en skygg, vanligtvis ensamlevande fisk som gärna uppehåller sig vid klipprev, vanligtvis på relativt grunt vatten (ner till 15 m), även om den kan gå ner till 120 m. Födan består till omkring 67% av krabbor, 20% av fisk. Vid Ascension har man kunnat konstatera att den tar tryckarfisk (Melichthys niger) och unga havssköldpaddor.[5]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Undersökningar vid Ascension har troliggjort att arten är en hermafrodit med könsväxling, som börjar sitt liv som hona, för att senare byta kön till hane. Dessa förefaller dominera mindre flockar av honor i samband med parningsleken (maj till juni), men det undersökta materialet var för litet för att möjliggöra några säkra slutsatser. I undersökningen blev honorna könsmogna vid omkring 4 års ålder och en längd av 35 cm.[1]

Betydelse för människan[redigera | redigera wikitext]

Klippgroupern anses vara en god matfisk[5] och är föremål för ett betydande kommersiellt fiske runt Ascension och Sankta Helena, där den tas med rev[1] på spö, med fällor och ljuster. Ett visst sport- och yrkesfiske förekommer även i västra Atlanten[4].

Status[redigera | redigera wikitext]

IUCN klassificerar klippgrouper som livskraftig ("LC"), på grund av dess vida utbredning och höga individantal. Populationen minskar emellertid, och IUCN anger överfiske som ett potentiellt hot, åtminstone vid Ascension och Sankta Helena .[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

I västra Atlanten finns arten sparsamt från Massachusetts, South Carolina, Georgia och Florida i USA, över Bermuda, Mexikanska golfen och Västindien till södra Brasilien. I östra Atlanten finns den framför allt vid Ascension och Sankta Helena. Den har även iakttagits vid Azorerna och São Tomé i Guineabukten.[1] Det finns också tveksamma uppgifter från Kanarieöarna, Kap Verde och Sydafrika.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Rocha, L., Ferreira, B., Choat, J.H., Craig, M.T., Sadovy, Y. & Bertoncini, A.A. 2008 Epinephelus adscensionis (på engelska). Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 17 mars 2012.
  2. ^ Epinephelus adscensionis (Osbeck, 1765)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=167696. Läst 17 mars 2012. 
  3. ^ Sven O Kullander (13 september 2008). ”Naturhistoriska riksmuseets databas över fisknamn”. Naturhistoriska riksmuseet. Arkiverad från originalet den 14 december 2013. https://web.archive.org/web/20131214095552/http://artedi.nrm.se/fishnames/namefind.php?FormData=Perciformes&Verbosity=Listing&Submit=Skicka&MaxRecs=1000&Category=cOrder&Precision=%3D&Ordering=default. Läst 5 januari 2012. 
  4. ^ [a b] Phillip C. Heemstra, John E. Randall (1993). ”FAO Species Catalogue – Vol 16. Groupers of the World” (på engelska) (FTP, 824 kB). FAO. sid. 2-3. http://www.fao.org/tempref/docrep/fao/009/t0540e/T0540E17.pdf. Läst 11 december 2017. 
  5. ^ [a b c d] Luna, Susan M. (15 november 2011). Epinephelus adscensionis (Osbeck, 1765) Rock hind” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/Epinephelus-adscensionis.html. Läst 17 mars 2012.