Klippnötväcka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Klippnötväcka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Sitta neumayer - Western Rock Nuthatch, Mersin 2016-11-20 06-1.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Nötväckor
Sittidae
Släkte Sitta
Art Klippnötväcka
S. neumayer
Vetenskapligt namn
§ Sitta neumayer
Auktor Michahelles, 1830
Hitta fler artiklar om fåglar med

Klippnötväcka[2] (Sitta neumayer) är en tätting i familjen nötväckor som förekommer i sydöstra Europa och västra Asien.[3]

Fältkännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Klippnötväckan är en typisk nötväcka med sin gråblå ovansida, långa och spetsiga näbb, korta stjärt och en smal svart ansiktsmask. Jämfört med den i Europa vida spridda nötväckan är den marginellt större (14-15,5 centimeter), har något längre näbb, saknar rödbrunt undertill och är ljusare ovan.[4] Stjärten har heller inte svarta och vita teckningar som nötväckan har. Den mycket lika arten östlig klippnötväcka (Sitta tephronota) som den delar utbredningsområde med i Mellanöstern och Kaukasus är tydligt större och har kraftigare ögonstreck.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Fågeln är mycket ljudlig. Båda könen sjunger, ibland i duett, en lång ramsa av visseltoner, påminnande om trädlärkans sång.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Klippnötväckans indelning i underarter är omdiskuterad. Clements et al 2017 delar in den i fem underarter med följande utbredning:[3]

  • Sitta neumayer neumayer – förekommer på Balkanhalvön
  • Sitta neumayer syriaca – förekommer från västra och centrala Turkiet till Syrien, Libanon och Israel
  • Sitta neumayer rupicola – förekommer från östligaste Turkiet till norra Irak och norra Iran
  • Sitta neumayer tschitscherini – förekommer i Zagrosbergen (sydvästra Iran)
  • Sitta neumayer plumbea – förekommer i södra centrala Iran (berg i södra provinsen Kerman)

Andra inkluderar syriaca och rupicola i nominatformen.[5][6] Dessutom urskiljs även underarten zarudnyi med förekomst på ön Lesbos i östra Grekland samt i västra Turkiet.[7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Som namnet avslöjar trivs klippnötväckan kring klippiga branter med exponerade stenar, men också kring murar, gamla byggnader och antika ruiner. Den lever i torra områden med låga buskar, örter och gräsväxter. Sommartid lever den främst av insekter, vintertid av frön, även om sniglar också är en viktig del av dess föda.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Klippnötväckans bo i genomskärning.

Klippnötväckan häckar från slutet av mars till april eller maj. Det är huvudsakligen hanen som bygger boet, en imponerande flaskliknande konstruktion av lera, djurspillning, hår, fjädrar och skalbaggevingar. Boet byggs oftast under ett överhäng på en klippsida, ibland även på en byggnad. I närheten av boet dekorerar klippnötväckan med olika föremål, både naturliga och från människan. Honan lägger 4-10 ägg.

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, en stor population och den globala populationstrenden är stabil.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan cirka 1.000.000 och 5.000.000 par.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Franz Neumayer (1791-1842), österrikisk botaniker, fågelhandlare och samlare av specimen i Dalmatien.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Sitta neumayer Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi :  10.14344/IOC.ML.7.3.
  6. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  7. ^ Harrap, S. (2017). Western Rock Nuthatch (Sitta neumayer). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59933 17 november 2017).
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]