Klippsnäppa

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Klippsnäppa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Rock Sandpiper - Pribilof - Alaska 0036 (1) (15843212885).jpg
Nominatformen av klippsnäppa på ön St. Paul, i ögruppen Pribilof, Alaska
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningVadare
Charadrii
FamiljSnäppor
Scolopacidae
SläkteCalidris
ArtKlippsnäppa
C. ptilocnemis
Vetenskapligt namn
§ Calidris ptilocnemis
AuktorCoues, 1873
Utbredning
Calidris ptilocnemis map.svg
Synonymer

Erolia ptilocnemis
Arquatella ptilocnemis

se även text.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Klippsnäppa[2] (Calidris ptilocnemis) är en liten vadarfågel som tillhör familjen snäppor. Den häckar kring Berings hav i västra Alaska och östra Ryssland. Arten är mycket lik närbesläktade skärsnäppan (C. maritima) och behandlades tidigare som underart till denna.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Klippsnäppan häckar på arktiska stillahavskusten i västra Alaska och östra Ryssland. Merparten är flyttfåglar som övervintrar på klippiga isfria kuster i Japan och utefter Nordamerikas västkust så långt söderut som till Kalifornien.

Klippsnäppan delas ofta upp i fyra underarter.[3]

Tidigare kategoriserades detta komplex som underarter till skärsnäppan.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Klippsnäppa fotograferad på Aleuterna.

Klippsnäppan är mycket lik skärsnäppan. Den är en kompakt, korthalsad vadare, med medelgrov näbb och gula till olivfärgade ben.

Adulta fåglar i icke-häckningsdräkt (september–april) är mörkgrå på ovansidan med en anstrykning av lila skimmer och är mestadels vita undertill. Bröstet är vattrat med grå fläckar mot vit botten. undersidan av vingen är vit men mörkare ut mot vingspetsen och handen är mörkt inramad. Den har svart övergump och ett vitt vingband som löper parallellt utmed bakre kanten av vingen. I häckningsdräkt (april-augusti) mörknar näbben och fågeln får en tegelfärgad, svart och vit teckning på rygg, bröst och huvud.

Underarternas morfologi och fjäderdräkt skiljer sig åt där couesi är den mörkaste, har mest gråvattrad kroppsidan och smalast vingband (dock bredare än skärsnäppan) medan ptilocnemis är större och ljusare, har ett brett vitt vingband, och i adult häckningsdräkt en tydlig svart fläck på magen. Underarten tschuktschorum är som en mellanform mellan dessa båda underarter.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Det sträva och drillande spellätet är likt kärrsnäppan. I flykten hörs ett lågt och gnissligt "keesh".

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Dununge fotograferad på ön Hall utanför Alaska

Klippsnäppan häckar på den nordliga tundran. Oftast är de monogama och paren håller inte sällan ihop i flera år. De häckar på marken, antingen uppe på klippblock eller i lägre belägna fuktiga partier. Hanen gräver ut ett antal grunda reden ett av där hon i genomsnitt lägger fyra ägg. Båda föräldrar ruvar sedan äggen men det är hanen som tar han om ungarna sedan de har kläckts. De födosöker på klippiga stränder och äter framförallt insekter,mollusker och dylikt, men även västmaterial. Den födosäker ofta vadande med vatten upp till bröstet men simmar också. På vintern kan de ses i större flockar.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har en stor utbredning och förekommer på en yta av 92 000 kvadratkilometer. Man uppskattar världspopulationen till mellan 160 000 och 170 000 individer. Den klassificeras som livskraftig (LC) av internationella naturvårdsunionen IUCN.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Calidris ptilocnemis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • David Allen Sibley (2000) The Sibley Guide to Birds, National Audubon Society, sid:180, ISBN 0-679-45122-6
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]