Klippsparv

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Klippsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Rock Bunting - Spain 2031 (22765128713).jpg
Hane av klippsparv
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFältsparvar
Emberizidae
SläkteEmberiza
ArtKlippsparv
E. cia
Vetenskapligt namn
§ Emberiza cia
AuktorLinné, 1766
Hitta fler artiklar om fåglar med

Klippsparv (Emberiza cia) är en fågel i familjen fältsparvar.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Klippsparven är en tämligen stor sparv som blir cirka 16 cm lång. Den är kortvingad och långstjärtad. I alla dräkter har den en mycket kontrastrik huvudteckning i grått med svarta streck på vardera sidan om hjässan, genom ögat och ett förlängt mustaschstreck som ramar i kinden. Övriga delar av kroppen är brunröd. Honan har en något blekare teckning än hanen.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Ägg av klippsparv.

Klippsparven häckar i öppna, torra bergsområden vid branta, ofta blockrika bergssluttningar strax ovan trädgränsen eller i gläntor och på alpängar strax nedom trädgränsen. Lokalt vid kusttrakter ända ned till havsnivå. Boet byggs på marken eller i enstaka fall i en låg buske. Äggen är 3-5 i antal och grå till färgen. Ungarna matas med insekter, i övrigt äter sparven frön.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Klippsparven häckar från nordvästra Afrika och Sydeuropa österut till Centralasien och Himalaya. De nordliga populationerna är flyttfåglar och beger sig till de sydliga populationernas breddgrader. Enstaka fynd har gjorts i Västeuropa.

Tidigare kategoriserades klippsparven som samma art som mongolsparv (Emberiza godlewskii) som till största delen lever öster om klippsparven. Dock lever de sympatriskt i Centralasien och ingen hybridisering har kunnat påvisas. Vilka underarter som förs till vilken art har tidigare varit omdiskuterat. Även hur många underarter klippsparven ska delas in i har också varit omstritt, och är så fortfarande. Vissa taxonomiska auktoriteter urskiljer sex underarter, andra fyra:[3][4]

  • E. c. cia – centrala och södra Europa till Balkanhalvön och norra Turkiet; även Nordafrika
  • E. c. hordei (inkluderas ofta i cia[2]) – Grekland genom södra Turkiet till Israel och Jordanien
  • E. c. prageri (inkluderas ofta i cia[2]) – Kaukasus, södra Ukraina, östra Turkiet samt sydvästra och norra Iran
  • E. c. par – nordöstra Iran till Centralasien och norra Pakistan
  • E. c. stracheyi – nordvästra Himalaya till sydvästra Tibet och Nepal
  • E. c. flemingorum – centrala Nepal.

Merparten av världspopulationen av klippsparv är stannfåglar. Vissa populationer gör årliga höjdförflyttningar och vissa populationer i Centralasien flyttar söderut om vintern.

Klippsparv har påträffats fyra gånger i Sverige, senast i maj 1997 i Ottenby, Öland.[5]

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten är globalt sett livskraftig, men inom Europeiska unionen klassas den som unfavourable av EU25 och SPEC3 i Species of European Conservation Concern[6]. I Schweiz är man orolig att anläggandet av skidsportanläggningar ska tränga ut sparven[7].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Emberiza cia Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  4. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  5. ^ Klippsparv, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130626051541/http://www.birdlife.org/action/science/species/birds_in_europe/birds_in%20_the_eu.pdf. Läst 10 april 2013. 
  7. ^ http://www.birdlife.org/news/news/2007/02/alpine_pistes.html

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 376-377 
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]