Klippsparv

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Klippsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Rock Bunting - Spain 2031 (22765128713).jpg
Hane av klippsparv
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFältsparvar
Emberizidae
SläkteEmberiza
ArtKlippsparv
E. cia
Vetenskapligt namn
§ Emberiza cia
AuktorLinné, 1766
Hitta fler artiklar om fåglar med

Klippsparv (Emberiza cia) är en fågel i familjen fältsparvar.[2]

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Klippsparven häckar från nordvästra Afrika och Sydeuropa österut till Centralasien och Himalaya. De nordliga populationerna är flyttfåglar och beger sig till de sydliga populationernas breddgrader. Enstaka fynd har gjorts i Västeuropa.

Ibland kategoriseras klippsparven som samma art som mongolsparv (Emberiza godlewskii) som till största delen lever öster om klippsparven. Dock lever de sympatriskt i Centralasien och ingen hybridisering har kunnat påvisas. Vilka underarter som förs till vilken art, och vilka populationer som ska kategoriseras som underarter har varit omdiskuterat. De flesta taxonomiska auktoriteter för sex underarter till cia med följande utbredning:[3][4]

  • E. c. cia – centrala och södra Europa till Balkanhalvön och norra Turkiet; även Nordafrika
  • E. c. hordei – Grekland genom södra Turkiet till Israel och Jordanien
  • E. c. prageriKaukasus, södra Ukraina, östra Turkiet samt sydvästra och norra Iran
  • E. c. par – nordöstra Iran till Centralasien och norra Pakistan
  • E. c. stracheyi – nordvästra Himalaya till sydvästra Tibet och Nepal
  • E. c. flemingorum – centrala Nepal.

Andra auktoriteter, som tongivande Clements et al, för stracheyi och flemingorum istället till mongolsparven. Underarterna hordei och prageri inkluderas ibland i nominatformen.

Merparten av världspopulationen av klippsparv är stannfåglar. Vissa populationer gör årliga höjdförflyttningar och vissa populationer i Centralasien flyttar söderut om vintern.

Klippsparv har påträffats fyra gånger i Sverige, senast i maj 1997 i Ottenby, Öland.[5]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Klippsparven är en tämligen stor sparv som blir cirka 16 cm lång. Den är kortvingad och långstjärtad. I alla dräkter har den en mycket kontrastrik huvudteckning i grått med svarta streck på vardera sidan om hjässan, genom ögat och ett förlängt mustaschstreck som ramar i kinden. Övriga delar av kroppen är brunröd. Honan har en något blekare teckning än hanen.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Ägg av klippsparv.

Klippsparven häckar i öppna, torra bergsområden vid branta, ofta blockrika bergssluttningar strax ovan trädgränsen eller i gläntor och på alpängar strax nedom trädgränsen. Lokalt vid kusttrakter ända ned till havsnivå. Boet byggs på marken eller i enstaka fall i en låg buske. Äggen är 3-5 i antal och grå till färgen. Ungarna matas med insekter, i övrigt äter sparven frön.

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten är globalt sett livskraftig, men inom Europeiska unionen klassas den som unfavourable av EU25 och SPEC3 i Species of European Conservation Concern[6]. I Schweiz är man orolig att anläggandet av skidsportanläggningar ska tränga ut sparven[7].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Emberiza cia Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi :  10.14344/IOC.ML.8.1.
  4. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  5. ^ Klippsparv, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130626051541/http://www.birdlife.org/action/science/species/birds_in_europe/birds_in%20_the_eu.pdf. Läst 10 april 2013. 
  7. ^ http://www.birdlife.org/news/news/2007/02/alpine_pistes.html

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 376-377 
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]