Knesset Eliyahoo-synagogan
| Tillkomst | 1884 | |
|---|---|---|
| Land | Indien | |
| Inom det administrativa området | Maharashtra | |
| Koordinater | 18°55′41″N 72°49′57″E | |
| Arkitektur | nyklassicistisk arkitektur | |
Knesset Eliyahoo-synagogan (hebreiska: בית הכנסת אליהו), även kallad för Blåa synagogan, är en ortodox judisk församling och synagoga, belägen i centrala Mumbai, i den indiska delstaten Maharashtra. Den uppfördes 1884 och är Bombays näst äldsta sefardiska synagoga.[1][2]
Synagogan grundades av Jacob Elias Sassoon[3] och förvaltas av Jacob Sassoon Trust. Byggnaden är betydelsefull genom sin kombination av judiska traditioner och arkitektoniska drag som speglar både indiska och brittiskt koloniala influenser. Den ritades av den brittiska arkitektfirman Gostling & Morris i Bombay. Källarvåningen är uppförd i stenmur, medan överbyggnaden är murad i tegel. Synagogans fasad, som ursprungligen var vit, målades senare turkos men återställdes till sin ursprungliga färgsättning med ljusa indigofärgade detaljer vid en senare restaurering.[3] Helgedomen i byggnadens interiör är orienterad västerut, mot Jerusalem.
Innan Bagdadjudarnas invandrarna anlände till Indien fanns redan grupper av judar som bodde i Bombay – som staden då kallades – sedan länge.[4][5] I en intervju med New York Times berättade Harry D. Wall att bland de judar som fortfarande lever i Mumbai finns en grupp judar som kallas Bene-judar eller Bene Israel. De sägs härstamma från sju israeliska stammar som enligt traditionen förliste vid Indiens Konkan-kust under 100-talet f.Kr. när de flydde förföljelser i Galiléen.[4][6] I Indien fann de en gästvänlig och mångkulturell miljö, fri från antisemitism, där de levde sida vid sida med hinduer, buddister, jainer och, senare, muslimer.[4][5]
Det judiska handelssamhället, som kom att spela en viktig roll i Bombays kommersiella utveckling, bestod av judar från Irak, Syrien och andra delar av Mellanöstern som immigrerade i slutet av 1700-talet undan förföljelser. De fann goda förutsättningar för att fortsätta sin affärsverksamhet och etablerade sig framgångsrikt i staden, bland annat inom textilindustrin och den internationella handeln.[4][5] År 1784 tog den brittiska staten över kontrollen av det brittiska ostindiska kompaniet, vilket skapade nya affärsmöjligheter i Indien och särskilt i Bombay. En av de tidiga judiska entreprenörerna som drog nytta av detta var Shalom ben Ovadiah HaCohen, en bagdadjudisk man som hade flyttat från Aleppo i Syrien till Bombay omkring år 1790. Efter honom följde andra judiska affärsmän från Bagdad, Basra och Jemen.[7]:88
Historia
[redigera | redigera wikitext]År 1832 invandrade David Sassoon till Bombay och etablerade sig som domare inom bomullsindustrin. Han lät uppföra Magen David-synagogan i stadsdelen Bycullai Mumbai år 1864, utöver den äldre Magen Hasidim-synagogan. Hans son, Albert Sassoon, kom senare att omvandla väveriindustrin i Bombay i grunden.[6][7]:88
För att möta det växande behovet hos den bagdadjudiska församlingen lät Jacob Sassoon, sonson till David Sassoon, uppföra Knesset Eliyahoo-synagogan till minne av sin far Eliyahoo Sassoon. Byggnaden uppfördes 1884 på en tomt i hjärtat av Bombays kommersiella centrum.[5]
Under 1800- och 1900-talen tillkom även judiska immigranter från Bukhara och Persien, och efter Farhud-pogromen i Irak 1941 anlände ytterligare flyktingar till Bombay. Vid högtider som Rosh Hashana och Jom Kippur samlades stora skaror i Knesset Eliyahoo-synagogan, och på grund av platsbrist hölls ibland parallella gudstjänster i den närbelägna Cawasjee Jehangir Public Hall.
År 1985 besökte Indiens president Giani Zail Singh synagogan för att uppmärksamma dess hundraårsjubileum. Samma år utgav India Post ett minnesfrimärke till jubileets ära.[7]:89
Det första terrordådet riktat mot judar i Mumbai inträffade den 26 november 2008.[5] Rabbi Gavriel Holtzberg, som hade lett sabbatsgudstjänsten dagen före och regelbundet hållit religiösa föreläsningar i Knesset Eliyahoo-synagogan, dödades tillsammans med sin hustru och flera andra judar i Nariman House, ett judiskt samfundscenter som drevs av Chabad.
Även om attentatet inte var direkt riktat mot Knesset Eliyahoo-synagogan eller dess församling, spred händelsen oro bland Mumbais judiska invånare. Samtidigt stärktes banden mellan stadens bagdadjudar och Bene Israel-gruppen efter attacken.[5][8]
Arkitektur och inredning
[redigera | redigera wikitext]Synagogan ritades av den brittiska arkitektfirman Gostling & Morris i Bombay och är uppförd i nyantik och viktoriansk stil. Byggnadens sockel är murad i sten, medan överbyggnaden består av tegelmurar.
Den yttre fasaden målades ursprungligen grå, men fick senare en turkos färgton, vilket gav upphov till smeknamnet Mumbais blå synagoga.[5] Under en omfattande restaurering 2018–2019, ledd av konservatorarkitekten Abha Narain Lambah, återställdes byggnaden till sin ursprungliga vita färg med indigofärgade dekorlinjer.[3]
Interiören kännetecknas av rikt dekorerade pelare, och helgedomen är orienterad västerut mot Jerusalem. Biman kantas på båda sidor av utsirade marmorbågar, över vilka en hög glasmosaikbåge reser sig upp till taket. Kvinnliga gudstjänstdeltagare sitter i ett övre galleri, och synagogan rymmer flera torahrullar samt silverinfattade sefarim (religiösa böcker) tillhörande familjen Sassoon.
På bottenvåningen finns mötesrum, skolsalar och en mikve.[9] Byggnadens trappa, fönster, träbalkonger, väggar och tak har alla dokumenterats som i behov av restaurering.[1]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Interiör -
Bema i synagogan -
Torah-skrin -
Synagogans utsida efter restaureringen 2019 -
Synagogans utsida efter restaureringen 2019
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 12 oktober 2025.
- ^ [a b] ”Keneseth Eliyahoo Synagogue”. World Monuments Fund. Arkiverad från originalet den 23 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529072751/http://www.wmf.org/project/keneseth-eliyahoo-synagogue. Läst 23 maj 2015.
- ^ ”Keneseth Eliyahoo Synagogue, Mumbai, India”. Sir Jacob Sassoon Synagogues and Allied Trusts. http://www.jacobsassoon.com/synagogues/keneseth-eliyahoo.
- ^ [a b c] Datta, Rangan (3 oktober 2020). ”Inside the synagogues of Mumbai”. Arkiverad från originalet den 28 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210128132817/https://www.forbesindia.com/article/forbes-lifes/inside-the-synagogues-of-mumbai/63125/1. Läst 21 januari 2021.
- ^ [a b c d] Birnbaum, David (2010). Jews, Church & Civilization. https://books.google.com/books?id=OKacF3YbSgYC&pg=PA324
- ^ [a b c d e f g] Khan, Jeremy (2 december 2008). ”Jews of Mumbai, a Tiny and Eclectic Group, Suddenly Reconsider Their Serene Existence”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2008/12/03/world/asia/03jews.html. Läst 14 november 2024.
- ^ [a b] Brennan, Emily (16 september 2014). ”Exploring the World's Jewish Communities”. The New York Times. Arkiverad från originalet den 25 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180725183854/https://www.nytimes.com/2014/09/21/travel/exploring-the-worlds-jewish-communities.html. Läst 25 februari 2017.
- ^ [a b c] Dana, Leo Paul (2007). Asian Models of Entrepreneurship: From the Indian Union and the Kingdom of Nepal to the Japanese Archipelago: Context, Policy and Practice. World Scientific. ISBN 978-981-256-878-6. https://books.google.com/books?id=rmuiJVAuvt4C
- ^ P.V. Viswanath (4 december 2008). ”Talking With a Terrorist: An Endless Call to India”. The Forward. https://forward.com/news/14676/talking-with-a-terrorist-an-endless-call-to-india-02937/. Läst 12 oktober 2025.
- ^ ”Baghdadian Synagogues in Mumbai (Bombay) & Poona (Pune)”. The Keneseth Eliyahoo Synagogue. Midrash Organization. 5 januari 2012. http://www.midrash.org/article/historical/baghdadian-synagogues-in-india/2.
|