Knislinge landskommun

	Knislinge kommun; Knislinge landskommun ; Före detta kommun
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Kristianstads län
Kommun, nu	Östra Göinge kommun
Centralort	Knislinge
Inrättad	1 januari 1863
ur	Knislinge socken
Införlivat	Gryts landskommun (1952); Kviinge landskommun (1952)
Upphörd	31 december 1973
Uppgått i	Östra Göinge kommun
Befolkning, areal
Areal	105 kvadratkilometer (1952)
Läge
Koordinater	56°11′40″N 14°05′03″Ö / 56.194523888889°N 14.084161944444°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Kristianstads domkrets (1971-01-01–)
Tingslag	Kristianstads domsagas tingslag (1967-01-01–1970-12-31); Östra Göinge tingslag (–1966-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod	1121
	Redigera Wikidata

Knislinge landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Kristianstads län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

I Knislinge socken i Östra Göinge härad i Skåne inrättades denna landskommun den 1 januari 1863 då 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft.

Vid kommunreformen 1952 bildade den storkommun genom sammanläggning med de tidigare landskommunerna Gryt och Kviinge.

Inom kommunen inrättades 27 november 1931 Knislinge municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1957.

År 1974 upphörde kommunen och dess område gick upp i Östra Göinge kommun.^[3]

Kyrklig tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Knislinge församling. Den 1 januari 1952 tillkom Gryts församling och Kviinge församling.

Landskommunens befolkning[redigera | redigera wikitext]

Befolkning i Knislinge Landskommun
År	Antal	Källa
1909	1301	Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman Spalt 397-398
1921	1 677 .	Svenska orter : atlas över Sverige med ortbeskrivning / Del I : ortbeskrivning
1931	1798	Svenska orter : atlas över Sverige med ortbeskrivning / Del I : ortbeskrivning

Beskrivning enligt Svenska orter : atlas över Sverige med ortbeskrivning[redigera | redigera wikitext]

Kommun i Kristianstad län, Östra Göinge härad, tillhör Färlövs landsfogdedistrikt, Broby fögderi. Östra Göinge domsaga och Östra Göinge härads väghållningsdistrikt samt ingår som annexförsamling i Hjärsås och Knislinge församlingars pastorat i Lunds stift, Östra Göinge kontrakt. Kyrkan ursprungligen från slutet av 1100-talet, med senare tillbyggnader. Dopfunt, skulpterad, från äldre medeltid; kalk daterad 1601.

Knislinge är i nordväst tämligen kuperat; mest framträda Vanåshöjden och Knislinge backe (resp. 66 och 61 m ö. h.). Mellan Almaån. Helge å och Bivarödsån utbreder sig stora fält av torr, knappt odlingsbar sand, delvis bevuxna med barrskog. Dock förekomma även bördiga, uppodlade marker. I Knislinge ligger Knislinge municipalsamhälle. Vid Helge ån märkes Knislingemölla kraftstation. Järnvägsstation Vanås på linjen Hästveda—Kristianstad.

Byar och hemman[redigera | redigera wikitext]

Bivaröd, Bivarödsmölla, Lilla Hjärsås, Knislinge, Kopparöd och Östra Olinge är byar i församlingen. Hillestorp, Holm, Humlaröd samt Olastorp är större gårdar.

Landareal och lantbruk 1927[redigera | redigera wikitext]

Total areal 1931 var 4163 hektar, varav 4112 hektar land. Ägoslag enligt jordbruksräkning 1927: åker 2151 hektar, skogsmark 1113 hektar övrig mark 484 hektar, annan betesäng 271 hektar, ordnad betesäng 56 hektar trädgård 23 hektar och slåtteräng 14 hektar.

Antalet brukningsdelar var 1927 130 stycken.

Åkerjordens användning 1927: vall 672 hektar, råg 382 hektar, havre 314 hektar, blandsäd 209 hektar, potatis 153 hektar, foderrotfrukter 131 hektar, vete 79 hektar, grönfoder 64 hektar, sockerbetor 38 hektar, korn 31 hektar, baljväxter 5 hektar, andra växtslag 4 hektaroch träda 69 hektar.

Husdjur 1927: svin 1824, nötkreatur 1 348, hästar 306, får 108, getter 5, fjäderfän 6 784 och bisamhällen 44.

Taxering, kommunala tillgångar och skulder[redigera | redigera wikitext]

Taxeringsvärde för skattepliktig fastighet (1930): för jordbruksfastighet 2 589 500 kr, varav 2 309 800 kr jordbruksvärde, 242 300 kr skogsvärde och 37 400 tomt- o. industrivärde, samt för andra fastifgheter 1 533 600 kr.

Taxeringsvärde för skattefri fastighet (1930): andra fastigheter. tillhörig kommuner med flera : 246 000 kr, varav kyrka 60 000 kr, 5 folkskolor 155 000 kr och ålderdomshem 5 000kr.

Till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst (1930): svenska aktiebolag och solidariska bankbolag 177 400 kr, andra skattskyldiga 1025 230. Antal skattekronor (1931): 10 323. Utdebiterad kommunalskatt (1931): 6,50 kr, varav borgerlig kommun 2,75, kyrkan 0,75 och skolan 3,00. Landstingsskatt (1931): 2,10 kr. Vägskatt (1931): 0,22 kr. per fyrk.

Tillgångar (31/12 1928): borgeriig kommun 5 824 kr, varav fastigheter 2 500 kr, kyrklig kommun 214 031 kr, varav fastigheter 155 000 kr.

Skulder (31/12 1928): borgerliga kommunen 6 125 kr, kyrkliga kommunen 81 925.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Knislinge landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 104,95 km², varav 103,34 km² land.^[4]

Tätorter i kommunen 1960[redigera | redigera wikitext]

Tätort	Folkmängd
Knislinge	&&&&&&&&&&&01702.&&&&&01 702
Hanaskog	&&&&&&&&&&&&0705.&&&&&0705

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 68,9 procent.^[5]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1938-1970[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1938

12

13

12

13

25

1942

16

9

16

9

25

24

1946

3

13

3

4

2

3

13

3

4

2

25

23

1950

22

4

7

2

22

4

7

2

35

84,9

34

1954

21

4

6

4

21

4

6

4

35

84,4

34

1958

20

5

20

5

35

84,3

33

1962

21

5

4

21

5

4

35

85,4

32

1966

21

5

4

21

5

4

35

85,0

33

1970

22

6

4

3

22

6

4

3

35

89,5

31

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 25 i pdf:en

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-1] [a b] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-2] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[3] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[SCB_FR_1950:1-4] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[5] SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 25 i pdf:en

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]