Knut Almlöf

Från Wikipedia
Knut Almlöf
Porträtt med dedikation
Porträtt med dedikation
FöddCarl Anders Knut Almlöf
9 februari 1829
Stockholm, Sverige
Död3 januari 1899 (69 år)
Almnäs, Gripsholm, Sverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
Aktiva år1851–1897
MakaBetty Deland
(g. 1857–1882; hennes död)

Carl Anders Knut Almlöf, född 9 februari 1829 i Stockholm, död 3 januari 1899 på Almnäs vid Gripsholm, var en svensk skådespelare, gift 1857 med Betty Deland och morfar till Charlie Almlöf. Almlöf var en av de mest uppskattade skådespelarna i Sverige under 1800-talet.

Biografi och karriär

Han var son till skådespelarna Nils Almlöf och Brita Catharina Cederberg, svägerska till Isaac de Broen. Modern dog 1838, när han var nio år gammal, och fadern gifte året efter om sig med sin elev, skådespelaren Charlotta Almlöf, som uppmuntrade Knut i hans intresse för skådespelarkonsten. Fadern ville dock att han skulle bli präst, och skickade honom därför att studera teologi vid Uppsala universitet. Han blev student 1848, och arbetade sedan som informator och prästvikarie innan han lyckades övertyga fadern om sitt eget yrkesval. Almlöf fick anställning i Pierre Joseph Delands sällskap 1851, där han arbetade i tio år innan han tillsammans med sin fru Betty Deland fick anställning först på Mindre teatern och 1863 på Dramaten.

Han hade en naturlig spelstil, gjorde stora publiksuccéer i komiska roller som blev klassiker och betraktades som ett geni i teatervärlden. Åren 1874–1877 var han lärare på Dramatens elevskola. Då hans fru avled 1882 avslutade han sin anställning, men fortsatte som gästskådespelare fram till 1897. År 1891 utnämndes han till hovintendent.

Knut Almlöf skrev ett av de allra första studentspexen, Trollflaskan - en parodi på operan Trollflöjten, som uruppfördes på Stockholms nation i Uppsala 1851.[2]

Bilder

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1852 Kommerserådet Seybold Överallt politik
Djurgårdsteatern[3]
Edward Gibbon Numro 7!
Karl August Görner
Djurgårdsteatern[3]
1865 Menelaus Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Kungliga Operan[4]
1868 Baumann, Cecilias onkel Han är inte svartsjuk
Alexander Elz
Kungliga Dramatiska Teatern[5]
1871 Översten Carinas ljus
Edvard Bäckström
Kungliga Dramatiska Teatern[6]
Wang, kyrkoherde De skenhelige
J. Wibe
Kungliga Dramatiska Teatern[6]
1875 Hovrättsråd Kant Dagsländorna
Frans Hedberg
Kungliga Dramatiska Teatern[7]
Sir George Bell, baronet Diana
Théodore Barrière
Kungliga Dramatiska Teatern[8]
1876 Alphonse de Sainte-Agathe Lejon och rävar
Émile Augier
Kungliga Dramatiska Teatern[9]
Greve Sternborg Wanda
Isidor Lundström
Kungliga Dramatiska Teatern[10]
Klädeshandlaren Klädeshandlaren och hans måg
Émile Augier och Jules Sandeau
Kungliga Dramatiska Teatern[11]
Gaspard Debutanten och hennes far
Jean-François Bayard och Emmanuel Théaulon
Kungliga Dramatiska Teatern[12]
Chameroy Gräshoppan hos myrorna
Ernest Legouvé och Eugène Labiche
Kungliga Dramatiska Teatern[13]
Erik Brunner Svart i röd
Oscar Wijkander
Kungliga Dramatiska Teatern[14]

Källor

Noter

  1. ^ Svenskt porträttgalleri : XV. Författare, s. 6, Carl Anders Knut Almlöf, läs online, läst: 12 september 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Karle, Gunhild (2009). Uppsala universitet och dess studenter 1477-2010. Uppsala. sid. 291-299. Libris 11766988. ISBN 9789163358791 
  3. ^ [a b] ”Teater”. Aftonbladet: s. 2. 15 juli 1852. http://tidningar.kb.se/4112678/1852-07-15/edition/0/part/1/page/2. Läst 9 februari 2017. 
  4. ^ ”Nyheter från Stockholm”. Dagens Nyheter: s. 2. 27 maj 1865. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1865-05-27/122/2. Läst 25 augusti 2015. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 30 november 1868. http://tidningar.kb.se/4112678/1868-11-30/edition/0/part/1/page/1. Läst 1 september 2016. 
  6. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-24/1928/3. Läst 6 augusti 2015. 
  7. ^ ”Stockholmsnyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 maj 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-05-13/3156/2. Läst 30 juli 2015. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 december 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-12-09/3334/3. Läst 31 juli 2015. 
  9. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 13 januari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-01-13/3361/3. Läst 9 augusti 2015. 
  10. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-16/3390/3. Läst 10 augusti 2015. 
  11. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-28/3424/2. Läst 15 augusti 2015. 
  12. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 1. 5 september 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-09-05/3557/1. Läst 15 augusti 2015. 
  13. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 6 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-06/3584/3. Läst 16 augusti 2015. 
  14. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 november 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-11-08/3612/3. Läst 17 augusti 2015. 

Vidare läsning

Externa länkar