Koffein

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För kortfilmen med samma namn, se Koffein (film).
Koffein
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn 1,3,7-Trimetylxantin
Övriga namn Tein, metylteobromin, guaranin
Kemisk formel C8H10N4O2
Molmassa 194,19 g/mol
Utseende Luktlöst vitt pulver
CAS-nummer 58-08-2
SMILES C[n]1cnc2N(C)C(=O)N(C)C(=O)c12
Egenskaper
Densitet 1,2 g/cm³
Löslighet (vatten) 670 g/l (100 °C)
Smältpunkt 237 °C
Kokpunkt 178 °C (sublimering)
Faror
Huvudfara
Hälsovådlig Hälsovådlig
NFPA 704

NFPA 704.svg

1
2
0
 
LD50 192 mg/kg (oralt)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Koffein, även känt som guaranin då det återfinns i guarana, matein då det återfinns i mate, och tein då det återfinns i te, är en besk vit kristallin xantinalkaloid som fungerar som en psykoaktivt centralstimulerande drog . Den fungerar som ett milt vätskedrivande medel hos individer som inte tagit koffein tidigare, men denna effekt kan försvinna vid regelbundet bruk. Koffein upptäcktes av den tyske kemisten Friedrich Ferdinand Runge 1819 och isolerades första gången av honom året efter. Han myntade begreppet "kaffein", en kemisk förening i kaffe som i Sverige fick namnet koffein.

Koffein återfinns i olika mängder i bönor, blad och frukter hos över 60 olika växter. Det fungerar i växter som ett naturligt bekämpningsmedel som förlamar och dödar vissa insekter när de äter av växterna, alternativt gör större bladätare som däggdjur "oroliga" så att de inte stannar och äter någon längre tid på samma plats. Ämnet nyttjas av människor, som utvinner det ur kaffeplantans bönor och tebuskens blad och används i diverse maträtter och drycker framställda av produkter från kolanöten eller från kakao. Andra koffeinkällor är bland annat yerba mate, guaranabär, och växten Ilex vomitoria. När ämnet förekommer i dessa produkter används ofta andra namn (såsom Tein etc); men det är samma kemiska förening - koffein - som förekommer i samtliga dessa.

Hos människor är koffein en stimulant av det centrala nervsystemet som har förmågan att tillfälligt motverka trötthet. Bruk av drycker innehållande koffein, som exempelvis kaffe, te, läsk och energidrycker, är spritt i alla åldrar över hela världen. Koffein är världens mest konsumerade psykoaktivt verkande drog, årligen konsumeras globalt 120 000 ton koffein.[1] Koffein är lagligt och oreglerat i så gott som alla jurisdiktioner. I Nordamerika konsumeras koffein dagligen av 90% av den vuxna befolkningen.[2] Koffein betraktas av de flesta människor som relativt harmlöst. En studie gjord år 2008 visade att ett regelbundet intag av koffein kan skapa humörsvängningar och under graviditet kan öka risken för missfall, men en annan studie gjord under samma år hittade inga korrelationer med koffeinintag och ökade missfall.[3] Koffein har viss antibakteriell effekt[4]

Uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Koffein är en luktlös purinalkaloid (basisk). Purin är också byggsten i nukleotider, nämligen adenin och guanin.

Verkningar[redigera | redigera wikitext]

Koffeinets effekt beror främst på att den blockerar receptorer för adenosin i centrala nervsystemet. Adenosin är en signalsubstans som dämpar vakenhetsgraden. Det finns också adenosinreceptorer i njuren. När dessa blockeras ökar urinmängderna.[5]

Koffein som njutningsmedel anses vida vara relativt harmlöst. Också vid mångårigt bruk känner man idag inte till några tydliga medicinska skador eller biverkningar ("kaffedarren"). Detta förutsätter dock "normal" konsumtion av en i övrigt frisk person, då de flesta ämnen blir farliga vid höga doser. Toxisk dos för de flesta (vuxna) människor ligger på ungefär 20 mg per kg som personen väger. Dödlig dos tros ligga runt 150-200 mg per kg, vilket kan uppskattas till cirka 100 koppar kaffe.

Koffeinberoende[redigera | redigera wikitext]

Koffein kan vara beroendeframkallande. Mer eller mindre allvarliga abstinensbesvär kan också uppstå när ett stadigt intag av koffein plötsligt upphör. De vanligaste besvären är huvudvärk, trötthet, initiativlöshet och mild depression. Symptomen kommer 12-36 timmar efter den sista dosen. Huvudvärken kan hålla i sig ett fåtal dagar, de övriga symptomen försvinner gradvis och kan kännas av i upp till ett par veckor innan de är helt borta.

Vissa producenter av energidrycker hävdar i sin marknadsföring, tvärtemot vad forskningen visar, att koffein inte skulle vara beroendeframkallande. [6]

Vid överdosering hjälper bland annat:

Koffein stod tidigare med på listan över dopningspreparat hos Internationella Olympiska Kommittén, men är nu borttaget [7].

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Naturlig förekomst[redigera | redigera wikitext]

  • Koffein är den uppiggande beståndsdelen i kaffe. Förutom i skalen hos kaffebusken finns koffein i flera andra växter. Själva kaffebönan innehåller cirka en procent koffein.
  • Koffein är den uppiggande beståndsdelen i te och kallas då ofta tein. En kopp te innehåller 30–70 mg koffein och cirka 5 mg teofyllin.
  • Koffein utvinns ur guaranabär från guaranabusken och kallas då guaranin. Ett guaranafrö kan innehålla upp till 40 milligram guaranin (rekommenderat maxintag för en människa är 1 gram). Guaraninet dödar insekter som försöker äta växten eller dess bär, och fungerar därmed som ett naturligt insektsmedel. Guarana förekommer ofta som tillsats i energi- och läskedrycker (se guaranaläsk).
  • I choklad finns det små mängder koffein[8][9] och också en liknande kemisk substans som heter teobromin.

Som extrakt och tillsatsämnen i livsmedel[redigera | redigera wikitext]

  • Koffein är besläktat med teofyllin (som används som astmamedikament) och med teobromin.
  • Många energidrycker, och vissa andra läskedrycker, såsom Coca-Cola, innehåller koffein.
  • Koffein framställs också i tablettform. Tidigare såldes dessa receptfritt, men sedan fyra fall av överdosering som lett till döden dokumenterats, beslutade Läkemedelsverket att receptbelägga de större förpackningarna, 100-pack och 250-pack, 2004. Den mindre, 30-pack, receptfria förpackningen saluförs fortfarande.
  • Halstablettföretaget Vicks hade en halstablettsort (Red Energy) som marknadsfördes för sina uppiggande effekter, till följd av koffeininnehåll, den togs dock bort.

Nedan följer en tabell som visar olika dryckers koffeinkoncentration; alla siffror är hämtade från respektive tillverkare.

Koffeinmängden i olika födoämnen [källa behövs]
Födoämne Koffeinhalt (mg/l eller mg/tablett) Portionsstorlek Koffeinmängd i en portion (mg)
Spike Shooter 1200 Burk, 25 cl 300
Cocaine 1120 Burk, 25 cl 280
Vanligt starkt kaffe 800 Kopp, 15 cl 120
Celsius 564 Burk, 35,5 cl 200
Koffeintabletter (apotekets) 100 1 tablett 100
Foosh Power Mints 100 1 pepparmint 100
Red Bull 320 Burk, 25 cl 80
Monster 320 Burk, 50 cl 160
Svart te 400 Kopp, 20 cl 80
Amerikansk Jolt Cola 200 Burk, 33 cl 66
Svagt kaffe 400 Kopp, 15 cl 60
Svensk Jolt Cola 150 Burk, 33 cl 50
Volt Cola 320 Burk, 50 cl 160
Coca Cola 100 Burk, 33 cl 33
Euroshopper Energy Drink 150 Burk, 50 cl 75
Mountain Dew 152 Burk, 33 cl 54
Grönt te 200 Kopp, 20 cl 40
Trocadero 80 Burk, 33 cl 26.6
Vicks Red Energy 25 1 tablett (20 tabletter per påse) 25
Kaffeböna (robusta) 6 1 böna 6
Kickup Snus 5 1 prilla (25 prillor per dosa) 5
Kaffeböna (arabica) 2 1 böna 2

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Caffeine ingestion and fluid balance: a review. (Journal of Human Nutrition & Dietics) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19774754

The effect of caffeinated, non-caffeinated, caloric and non-caloric beverages on hydration. (Journal of American College of Nutrition) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11022872

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”What's your poison: caffeine”. Australian Broadcasting Corporation. 1997. http://www.abc.net.au/quantum/poison/caffeine/caffeine.htm. Läst 3 augusti 2009. 
  2. ^ Lovett, Richard (24 september 2005). ”Coffee: The demon drink?” (fee required). New Scientist (2518). http://www.newscientist.com/article.ns?id=mg18725181.700. Läst 19 november 2007. 
  3. ^ Rubin, Rita (20 januari 2008). ”New studies, different outcomes on caffeine, pregnancy” (på Engelska). USA TODAY. http://www.usatoday.com/news/health/2008-01-20-caffeine_N.htm. Läst 20 februari 2008. 
  4. ^ Almira Ramanavičienė (2003). ”Anti-bacterial Effect of Caffeine on Escherichia coli and Pseudomonas fluorescens”. Acta medica Lituanica (4): sid. 185-188. ISSN 1392-0138. http://www.lmaleidykla.lt/publ/1392-0138/2003/4/A-185.pdf. 
  5. ^ Rieg, T., Steigele, H., Schnermann, J., Richter, K., Osswald, H., Vallon, V., et al. (2005). Requirement of intact adenosine A1 receptors for the diuretic and natriuretic action of the methylxanthines theophylline and caffeine. The Journal of pharmacology and experimental therapeutics, 313(1), 403-9.
  6. ^ http://www.redbull.se/cs/Satellite/sv_SE/Red-Bull-Energy-Drink/001243026150812?pcs_c=PCS_Asset&pcs_cid=1243192171421&pcs_pvt=non_js_acc&pcs_pvt_old=product&pcs_product_id=1243019083109
  7. ^ http://list.wada-ama.org/list/s6-stimulants/#caffeine
  8. ^ http://www.icco.org/questions/caffeine.htm Caffeine in cocoa and chocolate
  9. ^ Barone, J.J., & Roberts, H.R. (1996). Caffeine consumption. Food and chemical toxicology : an international journal published for the British Industrial Biological Research Association, 34(1), 119-29.