Koha (mjukvara)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Koha
UtvecklareKoha Community[1]
Först släpptjanuari 2000; för 20 år sedan (2000-01)
Senaste utgåva19.11[2]
(27 november 2019; för 4 månader sedan (2019-11-27))
Skriven iPerl
OperativsystemLinux
TypBibliotekssystem
LicensGNU General Public License v3 eller senare
Webbplatskoha-community.org

Koha är ett open source Integrated Library System (ILS), som används globalt av privat-, allmänna-, forsknings-, företags-, skol- samt universitetsbibliotek. Namnet Koha kommer ursprungligen från Māorispråkets ord för gåva eller donation.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Koha är ett webbaserat bibliotekssystem med en SQL databas i grunden (MySQL rekommenderas) med katalogdata som lagras i MARC-format och som är tillgänglig via Z39.50 eller SRU. Användargränssnittet är till hög grad konfigurerbart och adaptivt och har översatts till flera olika språk.[3] Koha har de flesta egenskaper som kan behövas i ett bibliotekssystem, däribland:

  • Cirkulation och låntagarhantering
  • Konfigurerbara sökningar
  • Tidskriftssystem för magasin och tidningar
  • Möjligheten att hantera obegränsat antal filialer, låntagare, låntagarkategorier, objekttyper, objekt, valutor och annan data
  • Diverse Web 2.0 funktioner som taggning, kommentering, delning och RSS-flöden
  • Komplett inköpssystem som inkluderar budget och prisinformation (däribland leverantörsregister och valutaomvandling)
  • Enkelt inköpssystem för det mindre biblioteket
  • Rapportering med SQL gränssnitt
  • Läslistor för medlemmar
  • Offline cirkulation

Historia[redigera | redigera wikitext]

Koha skapades 1999, i Nya Zeeland, av Katipo Communications för Horowhenua Library Trust. Den första installationen lanserades i januari år 2000.[4]

Redan år 2000 började företag att erbjuda kommersiell support för Koha och idag finns det mer än 20 stycken företag som supporterar Koha.[5]

År 2001 började Paul Poulain (från Marseille, Frankrike) att lägga till flera nya egenskaper till Koha, den kanske viktigaste var stödet för flera språkversioner.[6] Vid år 2010 har Koha översatts från engelska även till svenska, franska, kinesiska, arabiska, och många fler språk. Stödet för katalogisering och sökstandarder som MARC och Z39.50 lades till år 2002.[7] År 2007 bildade Paul Poulain företaget BibLibre som delägare.[8]

Internationella konferenser[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande status[redigera | redigera wikitext]

Den senaste släppta stabila utgåvan av Koha är 19.11[20]

Koha är ett mycket aktivt projekt. Enligt ohloh, så har den ett [v]ery large, active development team and a [m]ature, well-established codebase.[21] Analysen av kodbasen kan vara missledande eftersom Koha lagrar sitt användargränssnitt på sidan om sin källkod och ohloh ser inte detta i sin analys.

Utmärkelser och priser[redigera | redigera wikitext]

  • 2000 vinnare av Not for Profit delen av 2000 Interactive New Zealand Awards[22]
  • 2000 vinnare av LIANZA / 3M priset för Innovation in Libraries[23]
  • 2003 vinnare av the public organisation section av Les Trophées du Libre
  • 2004 vinnare av Use of IT in a Not-for-Profit Organisation Computerworld Excellence Awards [24]
  • 2014 finalist i Open Source Software Project New Zealand Open Source Awards [25]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ the new site per the votes of the active developers & users of Koha
  2. ^ https://koha-community.org/koha-19-11-release//
  3. ^ ”Koha 3.2.3 is now available | Koha Library Software Community”. Koha-community.org. https://koha-community.org/2101koha-3-2-3/. Läst 18 augusti 2011. 
  4. ^ Eyler, Pat (1 februari 2003). ”Koha: a Gift to Libraries from New Zealand”. http://www.linuxjournal.com/article/6350. 
  5. ^ ”Paid Support | Koha Library Software Community”. Koha-community.org. https://koha-community.org/support/paid-support/. Läst 18 augusti 2011. 
  6. ^ BibLibre Arkiverad 9 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”The Koha Project | Athens County Public Libraries”. Myacpl.org. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110810055802/http://www.myacpl.org/library/koha. Läst 18 augusti 2011. 
  8. ^ About BibLibre Arkiverad 18 oktober 2010 hämtat från the Wayback Machine. Biblibre main Website Arkiverad 13 april 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ ”KohaCon 2009”. http://www.news.software.coop/kohacon-2009/495/. Läst 25 oktober 2012. 
  10. ^ ”KohaCon 2010: Wellington, New Zealand”. http://koha-community.org/kohacon-2010-wellington-new-zealand/. Läst 25 oktober 2012. 
  11. ^ ”KohaCon 2012”. Arkiverad från originalet den 31 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130131005612/http://www.library.coop/news/diary/kohacon-2012/. Läst 25 oktober 2012. 
  12. ^ ”KohaCon 2013”. https://koha-community.org/kohacon/kohacon13/. Läst 28 oktober 2013. 
  13. ^ ”KohaCon 2014”. https://koha-community.org/kohacon/kohacon14. Läst 20 november 2014. 
  14. ^ ”KohaCon 2015”. https://koha-community.org/kohacon/kohacon15. Läst 20 november 2014. 
  15. ^ ”KohaCon 2016”. https://koha-community.org/kohacon/kohacon16. Läst 27 april 2016. 
  16. ^ ”KohaCon17 – Official Website of Koha Library Software”. koha-community.org. https://koha-community.org/kohacon/kohacon17/. Läst 23 januari 2020. 
  17. ^ ”KohaCon2018 Conference Website”. kohacon2018.bywatersolutions.com. https://kohacon2018.bywatersolutions.com/. Läst 23 januari 2020. 
  18. ^ ”KohaCon19 – Official Website of Koha Library Software”. koha-community.org. https://koha-community.org/kohacon/kohacon19/. Läst 23 januari 2020. 
  19. ^ ”KOHACON20” (på en). 2020.kohacon.org. https://2020.kohacon.org/. Läst 20 februari 2020. 
  20. ^ ”Koha downloads”. download.koha-community.org. http://download.koha-community.org/. 
  21. ^ Azevedo, Andre. ”Koha Library Automation Package”. Ohloh.net. Arkiverad från originalet den 16 november 2011. https://web.archive.org/web/20111116073548/https://www.ohloh.net/p/koha. Läst 18 augusti 2011. 
  22. ^ Fairfax Media Business Group (24 oktober 2000). ”| Computerworld New Zealand”. Computerworld.co.nz. Arkiverad från originalet den 14 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120314124343/http://computerworld.co.nz/news.nsf/news/CC256CED0016AD1ECC2569810006EAE0?Opendocument. Läst 18 augusti 2011. 
  23. ^ ”‘Library Idol’ – It’s the 3M Award for ‘Innovation in Libraries’ « LIANZA Conference 2009 Blog”. Lianza2009.wordpress.com. 7 oktober 2009. http://lianza2009.wordpress.com/2009/10/07/library-idol-its-the-3m-award-for-innovation-in-libraries/. Läst 18 augusti 2011. 
  24. ^ Fairfax Media Business Group (28 juni 2004). ”| Computerworld New Zealand”. Computerworld.co.nz. Arkiverad från originalet den 14 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120314124438/http://computerworld.co.nz/news.nsf/news/6C696179245321F5CC256EBD006E50BC?Opendocument. Läst 18 augusti 2011. 
  25. ^ ”Award Categories”. http://www.nzosa.org.nz/categories. Läst 20 november 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]