Kolkraftverk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kolkraftverk i Tyskland

Ett kolkraftverk är ett kondenskraftverk, som producerar elekticitet genom förbränning av kol.

Koleldade kraftverk producerar över en tredjedel av världens el men orsakar hundratusentals dödsfall varje år, framför allt på grund av luftföroreningar.[1]

Kolkraftverk släpper ut över 10 Gt koldioxid varje år, nästan en tredjedel av de totala utsläppen av koldioxid.[2][3] Kolkraften är därför den enskilt största källan till den global uppvärmningen.[1] I Europa och Amerika avvecklas kolkraften, men det byggs fortfarande nya kolkraftverk i Asien.[4] 2019 minskade kolkraften i världen med tre procent.[5]

Kol och kolkraftverk står för en liten del av svensk elproduktion. 2017 var de tre största produktionsslagen i Sverige vattenkraft (40,3%), kärnkraft (39,3%) och vindkraft (11,0%).[6][7]

Funktion[redigera | redigera wikitext]

I ett kolkraftverk används värmen från förbränning av kol till att förånga vatten. Ångan driver en ångturbin, som i sin tur driver en generator som alstrar elektricitet. Mindre anläggningar använder ofta roster, medan större anläggningar använder pulverbrännare eller fluidiserade bäddar.

Kolet pulveriseras för att bli mer "explosivt" - det gör att kolet kan brinna mer effektivt och i en högre temperatur.

I svenska kolkraftverk används stenkol. Brunkol används på grund av sitt lägre energiinnehåll endast i anläggningar i anslutning till brunkolsgruvor.

Kolkraftverkets miljöpåverkan beror på kolets renhetsgrad och den förbrännings- och rökgasreningsteknik som tillämpas. Stora halter av bland annat svaveldioxid och koldioxid bildas. Om de släpps ut i luften, orsakar de surt regn och bidrar till global uppvärmning. Mycket av föroreningarna kan renas bort med geologisk lagring av koldioxid. Men det är bara på försöksstadiet än så länge.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”G20 coal subsidies”. ODI - Overseas Development Institute. https://www.odi.org/sites/odi.org.uk/files/resource-documents/12745.pdf. Läst 21 januari 2020. 
  2. ^ ”Emissions – Global Energy & CO2 Status Report 2019 – Analysis” (på en-GB). IEA. https://www.iea.org/reports/global-energy-and-co2-status-report-2019/emissions. Läst 21 januari 2020. 
  3. ^ Ritchie, Hannah; Roser, Max (2017-05-11). ”CO₂ and Greenhouse Gas Emissions”. Our World in Data. https://ourworldindata.org/co2-and-other-greenhouse-gas-emissions. Läst 21 januari 2020. 
  4. ^ Bjerström, Erika (28 april 2019). ”Analys: ”Asiens aptit för kolkraft ett problem för klimatet””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/asiens-aptit-for-kolkraft-ett-problem-for-miljon. Läst 21 januari 2020. 
  5. ^ ”Nu minskar kolkraften i världen”. Sveriges Natur. 3 december 2019. http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/nu-minskar-kolkraften-i-varlden/. Läst 21 januari 2020. 
  6. ^ ”El och fjärrvärme”. www.energimyndigheten.se. http://www.energimyndigheten.se/statistik/el-och-fjarrvarme/. Läst 4 januari 2019. 
  7. ^ ”Tillförsel och användning av el 2001–2017 (GWh)”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/tillforsel-och-anvandning-av-energi/arlig-energistatistik-el-gas-och-fjarrvarme/pong/tabell-och-diagram/tillforsel-och-anvandning-av-el-gwh/. Läst 25 juli 2019.