Kollektivanslutning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kollektivanslutning kallas det när en organisation beslutar att ansluta alla sina medlemmar till en annan organisation, särskilt ett politiskt parti.[1]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

LO:s kollektivanslutning av medlemmar till Socialdemokraterna[redigera | redigera wikitext]

Kollektivanslutning nyttjades inom arbetarrörelsen i Sverige till och med år 1990 genom att olika LO-förbund och -klubbar anslöt sina medlemmar till Socialdemokraterna.

Kollektivanslutningarna medförde betydande inkomster för Socialdemokraterna[2] och systemet var under flera decennier föremål för kritik från andra partier och från LO-medlemmar som sympatiserade med andra partier.

Avskaffandet 1990[redigera | redigera wikitext]

Efter den långvariga kritiken beslutade Socialdemokraterna vid sin kongress 1987 att avskaffa kollektivanslutningen vid årsskiftet 1990/91.[1][2] Kritikerna bland medlemmarna ville vara med i facket för att tillvarata sina intressen som arbetstagare, men var inte nödvändigtvis socialdemokratiska sympatisörer. Medlemskapet innebar dock att de via sin fackföreningsavgift betalade medlemsavgifter till Socialdemokraterna, och exempelvis att de kollektivanslutna fick medlemsmaterial hemskickat. Avskaffandet beräknades 1990 leda till att medlemsantalet i Socialdemokraterna skulle minska med 65 procent.[2]

Organisationsanslutningarna 1991[redigera | redigera wikitext]

Den princip som lagen lägger fast om den enskildes bestämmanderätt om partival och partitillhörighet är av sådan vikt, att den bör infogas bland de medborgerliga fri- och rättigheter som finns angivna i regeringsformens andra kapitel.
– Partiledarna Olof Johansson, Carl Bildt, Bengt Westerberg i en gemensam motion 1991, Motion 1990/91:K227[3]

Många fackliga avdelningar inom LO (även kallade klubbar eller sektioner[4]), som tidigare hade kollektivanslutit sina medlemmar, valde vid avskaffandet att istället "organisationsansluta" sig så att avdelningen (en juridisk person) blev medlem i Socialdemokraterna[2], den så kallade "organisationsmodellen".[4] Genom det förfarandet kunde avdelningarna fortsätta att betala ungefär hälften av vad kollektivanslutningen kostade.[2] Flera motioner lades i januari 1991 med förslag att medlemskap i en politisk organisation endast får ske genom en persons egen ansökan samt att fristående juridiska organisationer inte skulle kunna anslutas till ett politiskt parti.[2][3][5][4]

Frågan bereddes i Konstitutionsutskottet vilket resulterade i en hemställan att motionerna avslogs,[6] vilket vann bifall vid omröstning i riksdagen i maj 1991[7] och organisationsanslutningarna blev kvar.[8]

År 2005 visade en LO-mätning att en tredjedel av LO-medlemmarna sympatiserar med Socialdemokraterna.[källa behövs] I valet 2006 uppskattades att över 50 % av LO-medlemmarna röstade på Socialdemokraterna.[källa behövs]

Ungdomsförbunds kollektivanslutning av medlemmar till moderpartier[redigera | redigera wikitext]

Ett annat fall av kollektivanslutning sker i vissa av de politiska ungdomsförbunden, vars medlemmar automatiskt också ansluts till moderpartiet.

Övriga kollektivanslutningar eller organisationsanslutningar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedins webbupplaga – kollektivanslutning
  2. ^ [a b c d e f] Gullan Lindblad, Per Stenmarck. "Villkor för anslutning till politiskt parti Motion 1990/91:K221", riksdagen.se. 25 januari 1991. Åtkomst den 30 april 2018.
  3. ^ [a b] Olof Johansson, Carl Bildt, Bengt Westerberg. "Frihet att välja politiskt parti Motion 1990/91:K227", riksdagen.se. 25 januari 1991. Åtkomst den 1 maj 2018.
  4. ^ [a b c] Ingvar Karlsson i Bengtsfors, Jan Hyttring. "Organisationsanslutningen till det socialdemokratiska partiet Motion 1990/91:K234", riksdagen.se. 25 januari 1991. Åtkomst den 1 maj 2018.
  5. ^ Hans Leghammar m fl. "Kollektivanslutningen och organisationsanslutningen till politiska partier Motion 1990/91:K233", riksdagen.se. 25 januari 1991. Åtkomst den 1 maj 2018.
  6. ^ "Kollektivanslutning och organisationsanslutning", Konstitutionsutskottets betänkande 1990/91:KU40, riksdagen.se, beslutat den 15 maj 1991. Åtkomst den 1 maj 2018.
  7. ^ "Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1990/91:112 Onsdagen den 15 maj", riksdagen.se. Åtkomst den 1 maj 2018.
  8. ^ [a b] Anders Gustafsson. "Gustafsson: (S)ystemet är riggat", bt.se, 26 juli 2016. Åtkomst den 1 maj 2018.